No description available.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner. Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.

This thesis explores the customs of courtship and marriage patterns in early modern Sweden. Earlier research has largely been divided on how much power the women had in deciding who they should marry. The main aim of the thesis is to analyse how much power the early modern women in Sweden had to pick their husbands out of free choice and secondly to analyse the different courtship rituals that were in effect at the time.The main theories used is the theory of a gender system that consists of a number of gender contracts, formulated by Yvonne Hirdman, which decides how men and women are supposed to interact on one another. The main method used is to analyse dairies and autobiographys by women from 1600-1800. The material has been selected from a bibliography by Christina Sjöblad and Eva Haettner from the early 1990s.One of the main findings of this thesis is that during the early-modern period, there was a huge gap in what women had the legal right to do and what was considered acceptable behaviourby the society. The material shows that women had the legal right to marry almost whoever the pleased including noblewomen marrying a priest. However the material also shows that women were often pressed by their families and relatives to get married. Sometimes to a specific man and other times just to anyone suitable. Families and relatives could even go so far as to use emotional blackmail to get the marriage done. However at the same some families seem to generally have wanted their daughter to marry for love, just as long as it was to a suitable man. The courtship rituals seem to have been somewhat different. Some engagements were taking place shortly after the two spouses met. Others had a period of a few month of courting before engagement and a few were even courting in secret. Contrary to a lot of earlier research women and men were often able to meet in private without any supervision even as early as in the 17thcentury. It is not clear though how common practise that was and how easy it was todo.The women in the source material tell us a lot of things they wanted from a man. Some wanted a man that was a soldier, others simply wanted somebody who did not make a fool out of himself, somebody good looking or somebody who loved them back, but the reason most mentioned is the man’s religious awakening. Clearly, a religious woman was firstly looking for somebody who shared her religious awakening and that wish could go so far as to them actually going against their whole family or marrying a mucholder stranger compared to a younger friend just to marry a man with the same religious conviction.

Johannes döttrar föddes vid artohundratalets mitt i Kyrkefalla socken. Då var alla kvinnor omyndiga och maten lagades över öppen eld i spisen. När döttrarna som unga kvinnor ville välja en käraste var faderns makt stor. De var tvungna att välja med både hjärta och mage. Fler möjligheter öppnades för kvinnor och nya yrkesval blev tillåtna. Ljuset kom först med fotogenlampan, sen med elektricitet och glödlampor. Skolorna och tidningarna bidrog med ett annat ljus och större kunskap om omvärlden. Arbetsdagen var fylld av slakt och vävning och andra kvinnliga arbetuppgifter. Johannes döttrar för oss genom en förändringens tid. Med deras ögon får vi se de första tågen, telefonen och automobilen. Det skvallras om grannar och grubblas över den högstes orättvisor. För kvinnor kom rösträtten och frigörelse för de som ville bryta traditionerna. När Johannes döttrar lämnade livet såg världen annorlunda ut.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp folkskollärarinnor, efter sin examen 1933, diskuterar kring hur civilstånd och familjesituation påverkar deras yrkesutövning. Vidare undersöks om och hur tankar kring ovan beskrivna förändras under de ca 45 år kvinnorna i gruppen är yrkesaktiva. Källmaterialet är av unik och tidigare outforskad karaktär. Det utgörs av en omfattande och tät brevkorrespondens, via cirkulationsdagbok, som denna grupp av kvinnor hållit mellan sig i 65 år. Uppsatsen syftar också till att beskriva vilken roll gruppens korrespondens verkar ha spelat för dessa kvinnor. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna gifte sig samt att nästan alla av de som gifte sig även stannade kvar som yrkesutövande folkskollärarinnor. Diskussionerna i breven hanterade både för- och nackdelar med att kombinera äktenskap med yrkesutövning. Breven visar också på att de varit återkommande och betydelsefulla inslag för kvinnorna i gruppen. De har utgjort ett slutet forum för dessa kvinnor att kunna diskutera och ventilera såväl yrkesrelaterade funderingar samt dela med sig av såväl goda råd som känsloyttringar av privat karaktär.

In Lebanon exists fifteen different religious courts treating personal status laws i.e., laws regarding marriage and divorce, one of these is the ja’farite court. The purpose of this essay is to clarify the process of marriage and divorce within the ja’farite court and to further investigate in which ways the ja’farite court violate women’s human rights. To answer these questions the research method used is a text analysis through a qualitative method where the analysis and the conclusion present the results of the research. The result and the conclusion present that the ja’farite court violate several articles from the CEDAW; Lebanon as a state has ratified CEDAW and is obligated to commit to their undertakings. Therefore, Lebanon should first and foremost engage in the abolishment of the religious courts but also establish adequate oversight mechanism to guarantee women’s human rights.

Under 2000-talet har antalet vigslar stadigt ökat i Sverige. I den här studien berättar unga män och kvinnor i åtta heterosexuella par om sina bröllop, från det att beslutet om giftermål togs och tills bröllopsdagen är över. Hälften av paren gifter sig borgerligt och övriga enligt Svenska kyrkans vigselordning. Syftet med studien är att förstå den mening som unga vuxna skapar i sina bröllop och i berättelserna om dem. I analysen används reflexiv och narrativ metod kombinerad med teorier från religionssociologi, kultursociologi, familjesociologi, ritstudier och genusvetenskap. Studiens centrala resultat är att bröllop både förenar och skiljer människor åt. På mikronivå, två individer emellan, stärker giftermålet banden inom familjen. Detta gäller dels känslomässigt, dels juridiskt och ekonomiskt. Barnet är centralt i sammanhanget. Samtidigt finns det föreställningar om hur brud och brudgum ska bete sig och framträda i bröllopssammanhanget som kan ha en särskiljande effekt på man och kvinna. På mesonivå beskrivs särskilt den kyrkliga vigseln som ett bra tillfälle att samla släkt och vänner.  Flera borgerliga vigslar är däremot hemliga, i syfte att hålla släkt och vänner borta från dem. Själva riten har både en förenande och separerande effekt. Den samlar människor i en gemensam handling men upplevelsen av den är individuell och tolkningarna kan skilja sig åt från person till person. På makronivå, i samhället, framträder bröllopets enande betydelse i att samtliga som gifter sig blir en del av ett kollektiv genom att de följer normen för vad en ”riktig” familj är. Samtidigt separerar det de gifta från personer som inte är gifta vilket också kan ses som en av ritens funktioner. En jämförelse de två vigselgrupperna (borgerlig respektive kyrklig) emellan visar att det uppkommer en åtskillnad av människor som resulterar i två grupper, de som gör vad ”man ska” göra och de som inte gör det. Det stora kyrkliga bröllopet är normerande. Bröllopsnormen upprätthålls genom den offentliga mediala bröllopsberättelsen men kanske främst genom människors praktiker. På metanivå, inom forskningen, kan olika forskningsdiscipliner mötas i studier av bröllop, vilket avhandlingen är ett exempel på. Men tidigare forskning har närmast uteslutande fokuserat på de svenskkyrkliga vigslarna samt trenden med stora bröllop. Den här avhandlingen bidrar till synliggörandet av den vanligt förekommande, men publikt närmast osynliga riten; den lilla borgerliga vigseln. / In this study, 16 young Swedish adults share their personal stories about their weddings. The stories start with the couples’ decisions to marry and end with the individual experience of the wedding ceremony. Half of those interviewed have a civil ceremony and the rest marry in church. The study’s purpose is to understand the meaning that young adults create in their weddings and in their stories about them. In the analysis I use narrative and reflexive method combined with theories from sociology of religion, cultural sociology, sociology of the family, ritual studies and gender research. The key result achieved by the study is that weddings unify as well as create tensions. On the micro level, between two individuals, the rite is integrating. Interviewees justify their marriage with the argument that it strengthens ties within the family, in which children are a central part. This applies both to an emotional aspect and to a legal and financial aspect. At the same time, the stories contain notions of how the bride and groom should behave and appear in the wedding context, which may lead to conflicts between the man and woman. The bride is understood to be the main character and the man is supposed to play a supporting role. This legitimises a gender-based division of labor. On the meso-level, the wedding is experienced as a unifying force especially in the relationships of church wedding couples to family and friends. Several couples with civil marriages, however, do not want anyone else on their wedding and separates themselves from other people. On the macro-level, in society, unification appears in the interviewees’ experiences of being part of a collective, those who follow the norm for what a "real" family is. A comparison between the two wedding groups (civil and ecclesiastical) shows, however, one further aspect of tension. A distinction appears between human beings resulting in two groups: those who do the “right thing” (have a big church wedding) and those who do not. This leads to intersectional effects, concerning gender and class, on each individual. The integrating and separating effects of weddings are also seen on the meta-level, within academia. On the one hand, various research disciplines can meet in studies of weddings. But in the selection of the types of weddings that are studied, there are often priorities made that result in distinctions being made. Most studies focus on big weddings, and primarily on church weddings while the others are neglected. My dissertation contributes to the visibility of the common, but publicly almost invisible rite; the small civil wedding.