Sveriges regering har beslutat om 16 miljökvalitetsmål med ambitionen att nå upp till dessa år 2020. Ett av dem är "Giftfri miljö" som avser att minimera nivån av giftiga ämnen i miljön. Detta var anledningen till att Kalmar kommun inspekterade förskolorna i kommunen under 2014 och gav råd till förskolelärarna om hur gifterna kunde minimeras. Syftet med denna studie var att utvärdera om det har skett någon förbättring samt utvärdera skillnaden mellan de kommunala och de fristående förskolorna. Detta uppnåddes genom enkäter som skickades till alla förskolor i kommunen och fem av dem besöktes. De faktorer som behandlades var mjuk plast, leksaker som inte är gjorda för att vara leksaker, städning, gammalt byggmaterial som däck, byggpallar mm. Genom enkätstudien konstaterades att det var vanligt med rutiner för inköp av nya leksaker och mottagande av gåvor, liksom att alltid tvätta textilier. De viktigaste faktorerna när nya leksaker köptes in konstaterades vara dess pedagogiska egenskaper och att de inte ska innehöll farliga ämnen. Under besöken konstaterades att leksaker som kan innehålla farliga ämnen fortfarande användes. Några slutsatser som drogs var att ekonomi och bristande kunskap försvårade arbetet med giftfri miljö, förskolorna har följt Kalmar kommuns rekommendationer och det vanligaste var att 50-70 % av leksakerna köptes in innan 2011.

Vi utsätts dagligen för en mängd kemikalier, vissa av dem är skadliga både för människan och miljö. För att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet giftfri miljö är det av yttersta vikt att förskolorna måste bli giftfria, detta då många förskolor har produkter och leksaker som innehåller miljöfarliga ämnen. Barn är känsligare än vuxna och det är därför av stor betydels att fasa ut produkter från förskolorna där barnen vistas många timmar om dagen. Flertalet kommuner har starta detta arbete men det är viktigt att det sker en beteendeförändring för att åstadkomma ett hållbart resultat. Syftet med studien var att undersöka om information till förskolepersonalen har bidragit till ökad kunskap om miljöfarliga kemikalier på förskolan. Studien syftar även att undersöka om ökad kunskap har lett till ett förändringsarbete samt vilka hinder och möjligheter som finns för att använda kunskapen i ett arbete för giftfri förskola. Det görs med hjälp av att både enkätundersökning och intervjuer hos förskolepersonal verksamma inom Karlstad kommun. Undersökningen som gjordes visar att det finns en positiv attityd hos förskolepersonalen för att jobba vidare med att fasa ut miljögifter på förskolan. Den visar även att medvetenheten och kunskaperna hos förskolepersonalen är goda då de har kännedom om produkter samt ämnen som bör undvikas inom förskolan. Flertalet hinder finns för att personalen ska kunna arbeta på ett effektivt sätt med att minska skadliga ämnen inom förskolorna. Det som begränsar personalens handlingsutrymme är bland annat ekonomi, bristfällig kunskap, tid, oro, upphandlingsavtal och utbud.  För att målet giftfri miljö skall kunna uppnås behöver stödet förbättras för förskolepersonalen. Detta kan göras genom bland annat vidareutbildning och uppdatering av personalen, hårdare krav på upphandling och andra hjälpmedel för att val av bättre produkter ska underlättas och en giftfri förskola ska bli möjliga. / In todays world we’re exposed daily to a large amount of chemicals, some of which are harmful to man and the environment. To reach to objective of a toxic free environment it is of uttermost importance that our preschools become free from toxins, especially since there today exist several products and toys that contain hazardous substances. Kids are more sensitive to these compared to adults which is why the importance of clearing them out from the preschools are even more important, especially since the kids spend several hours a day there. Several municipalities has begun this task though it is also important for a behavioral change to happen if the result is to be sustainable. The purpose of the study was to examine if information to the stuff of the preschools has contributed to an increased knowledge about hazardous substances in preschools.  The surveys purpose is also to examine if an increased knowledge has led to an improvement as well as which obstacles and possibilities exist for the usage of this knowledge in working for a toxin-free preschool. This will be done through a survey and interviews with preschool staff who are active within Karlstad municipality. The survey showed of a positive attitude in the preschool staff concerning continuing the work to phase out hazardous substances from their preschools. Their awareness and knowledge are at a good level since they have knowledge about what products and substances to avoid in preschools. Several obstacles that hinder the staff from working effectively at decreasing the amount of hazardous substances at preschools. Things which limits the staff are economics, lack of knowledge, time, anxiety, procurement terms and range among others. For the objective of a toxic free environment to be reached the support of the preschool staff needs to be improved. This can be accomplish through  tougher terms of procurement, more support and education of the staff among other things to help them make better choices of products which in turn will make a toxic free preschool a possibility.

Kunskapen om markföroreningar från före detta handelsträdgårdar har historiskt varit låga hos tillsynsmyndigheter. Miljöenheten på Ekerö kommun misstänker därmed att markföroreningar från denna bransch har förbisetts i bygglovsprocessen och att kommunmedborgare därför beviljats bygglov för bostad på potentiellt förorenad mark. Denna studie har analyserat bygglovshandlingar samt förhandsbesked för 18 fastigheter med egen vattenbrunn på f.d. handelsträdgårdar för åren 2000–2020 i syfte att studera om kommunen omnämner att marken är potentiellt förorenad samt om de omnämner Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Totalt har 40 ärenden studerats. Analyserna påvisade att det finns en omfattande brist i beaktandet av förorenad mark i bygglovsprocessen från denna bransch då kommunen inte i något av de studerade ärendena har omnämnt varken förorenad mark eller Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Kommunen har i ett pågående projekt skickat ut ett informationsbrev till fastighetsägare på f.d. handelsträdgårdar i syfte att ombe dem genomföra miljötekniska undersökningarför att kunna utesluta att marken och vattnet är så pass förorenat att fastigheten behöver saneras. Det är ett stort antal fastighetsägare som har kontaktas av kommunen (347 fastigheter) och denna studie har därmed studerat möjligheten att utarbeta ett prioriteringsverktyg baserat i GIS som kan separera och prioritera bland dessa potentiellt förorenade fastigheter som kan behöva efterbehandlingsstöd av kommunen. Prioriteringsverktyget är grundat i sex omgivningsfaktorer: Om fastigheten är belägen inom ett vattenskyddsområde, vilken typ av vattenförsörjning fastigheten har, vilken jordart som finns på fastigheten, om fastigheten är belägen inom ett område med höga naturvärden, om det föreligger en översvämningsrisk på fastigheten samt om fastigheten är bebodd. En viktad överlagringsanalys utfördes som identifierade de fastigheter som rekommenderas att prioritera högre med hänsyn till att det på dessa fastigheter finns en högre risk för spridning av potentiella markföroreningar till människa och miljö. Prioriteringsverktyget skapade 347 klasser som därefter aggregerades ihop till sex prioriteringsintervall. Prioriteringsverktyget har kvalitetstestats och anses kunna prioritera bland fastigheterna som kan behövaefterbehandlingsstöd.

This study was done for ABB’s work for the phasing out of lead in their soft soldering processes and aims to identify possible lead-free substitutes, due to the RoHs directive and the Reach regulation and the fact that lead is a particularly dangerous chemical. The company’s current solder was defined as SnPb. A literature study has been made where information has been reported regarding lead-free alternatives; SnZn, SnAgCu, SnAg, SnCu, SnBi, SnSb and SnIn. Based on the literature review five lead-free solder were ordered and examined to see if these are possible substitutes for the specific soldering processes. The lead free alternative melting points were measured and the solder technicians ranked the lead-free alternatives in comparison with the reference SnPb to decide which alternative was the most fitting. The literature study and the practical tests show which solder are the best for the company from an economic, social and environmental perspective. The conclusion was that the solder SnCu was the option that fitted the company's soldering processes. To clarify that the solder was a better option than SnPb, the substitution had to be seen from an overall perspective, this could for example, be done by a life cycle analysis.

Bakgrund: Många kemikalier som produceras och används i olika vardagsprodukter, material och byggnader är hälso- och miljöfarliga. Det finns lagstiftning för att göra kemikaliehanteringen säkrare och för att skydda människors hälsa och miljön. Trots insatser på strukturell nivå exponeras människor vid kontakt med produkter där farliga kemikalier ingår eller via damm, inomhusluft, vatten och livsmedel samt genom hudabsorption. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxnas kännedom om hälso- och miljöfarliga kemikalier samt deras attityd och beteende kopplat till att bidra till att skapa en giftfri miljö. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 176 respondenter samlades in. Datainsamlingen gjordes med verktyget Survey & Report och databearbetningen och analysen gjordes i SPSS. Chi2-tester genomfördes för att undersöka samband mellan studiens variabler (p-värde <0,05 var signifikant). Resultat: Resultatet visade att nästan 65 procent av respondenterna hade hög kännedom om kemikalier och att det fanns samband mellan kännedom och beteende samt att 70 procent i hög omfattning vidtog kemikaliesmarta beteenden. Det framkom att mindre andel respondenter med barn var helt ointresserade av kemikalier (9,0%) jämfört med respondenter utan barn (24,4%). Dessutom hade större andel respondenter med barn hög kännedom om kemikalier jämfört respondenter utan barn (69,2 respektive 46,3%). De vidtog också i högre omfattning beteenden för att skapa giftfria miljöer. Resultatet visade signifikanta samband mellan beteenden och den allmänna attityden respektive attityden gentemot statligt ansvar för respondenter med barn. Vidare fanns kopplingar mellan vissa bakgrundsfaktorer och kännedom, beteende och attityder. Slutsats: Det genomförs insatser på olika nivåer för att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier. Respondenternas intresse för och kännedom om kemikalier och beteenden för att skapa giftfria miljöer i vardagen skilde sig mellan grupper. I syfte att skapa giftfria miljöer och därmed jämlik hälsa för alla är det av intresse att ytterligare undersöka skillnader mellan olika grupper och vad dessa beror på samt hur individer kan motiveras till kemikaliesmarta beteenden. / Background: Many chemicals that are being produced and used in products, materials and buildings are hazardous for human health and the environment. There are laws to make chemical usage safer and to protect human health and the environment. Despite efforts on a structural level people are still being exposed through contact with products that contain hazardous chemicals or through dust, indoor-air, water and food as well as skin absorption. Aim: The aim of the study was to examine adults’ awareness of hazardous chemicals and attitudes and behaviors to contributing to create non-toxic environments. Method: This study was performed as a cross-sectional study in which data from 176 respondents was collected. For data collection the software Survey & Report was used, and data processing and analysis were done in SPSS. Chi-square tests were done to examine associations between the variables used in the study (p-value <0,05 was significant). Results: The results showed that nearly 65 percent of the respondents had good awareness of chemicals and that there was an association between awareness and behavior and 70 percent of the respondents did take actions to minimize chemical exposure. Only 9 percent of the respondents with children were uninterested in chemicals compared to almost 25 percent of the respondents without children. Also, a larger part of respondents with children were highly aware of chemicals than those without children (69,2 and 46,3% respectively). They also took actions in a larger extend. Results showed significant associations between behavior and general attitudes and attitudes towards governmental responsibilities for respondents with children. Furthermore, there were connections between some background factors and awareness, behavior and attitudes. Conclusion: Actions are being taken on different levels in order to protect human health and the environment against hazardous chemicals. The respondents’ interest in and awareness of chemicals and behaviors to create non-toxic environments in everyday-life differed between groups. In order to create non-toxic environments and equal health for everyone it is important to further examine differences between groups and the cause of these as well as how people can be motivated to proactively minimize their exposure to chemicals.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka problem och möjligheter Kemikalieinspektionens anställda upplever i arbetet medmiljömålet Giftfri miljö och dess delmål. Detta för att bättre förstå komplexiteten i miljömålsarbetet och vilka drivkrafter och barriärer som finns iarbetet. För att göra detta har fem respondenter från Kemikalieinspektionen genom ett strategiskt urval valts ut till kvalitativa semistruktureradeintervjuer som varade mellan ca 30-60 min i omfattning. Som komplement till dessa intervjuer har även fyra rapporter från Naturvårdsverketanalyserats. Dessa är: uppföljningsrapporterna från 2005, 2010, 2015 och den fördjupade utvärderingsrapporten för 2015. Detta med avgränsningtill de kapitel som behandlande Giftfri miljö och etappmålen. Materialet har sedan analyserats och tematiserats med inriktning på de problem ochmöjligheter som vi kunnat se. Resultatet av denna analys gav tillslut 9 teman som är: Giftfri miljö, Etappmålen för farliga ämnen, Samordning,Företagsansvar, Produktionsökning och diffusa produktinnehåll, Det komplexa Reach, Styrmedel, Skadliga ämnen i miljön, EU och EUkommissionen.Det största hindret för miljökvalitétsmålet Giftfri miljö, är att det egentligen inte alls är ett definierat mål utan snarare en vision,vilket alla våra respondenter förtydligade under intervjuerna. 2020 har aldrig vart en realistisk tidsram för att miljömålet ska kunna bli uppnått.Problematiken som vi ser det med att nå Giftfri miljö ligger i målets struktur. Efter denna studie ser vi i stället hur etappmålen kan fungera som ettsteg på vägen men att miljökvalitetsmålet är allt för orealistiskt och kanske istället borde formuleras om till en vision. / This paper aims to examine the problems and opportunities that the employees at The Swedish Chemicals Agency experience in theirwork with the environmental objective A Non- Toxic Environment. We want to get a better understanding of the complexity of the environmentalobjectives and the driving forces and barriers that exist in the workfield. To do this, five respondents from The Swedish Chemicals Agency wasselected through strategic selection and later interviewed through qualitative semi-structured interviews, which lasted between 30-60 minutes. As acomplement to these interviews four reports by the Environmental Protection Agency has also been analyzed. These are: annual monitoring reportsfrom 2005, 2010, 2015, and one the in-depth evaluation report from 2015. We have limited ourselves to the chapters about toxic environment andits environmental objective milestones. The material has then been analyzed and thematized with a focus on the problems and opportunities thatwe have seen through analyze. The result of this analysis eventually gave 9 themes: The environmental objective Non-toxic environment, Theenvironmental objective milestones for harmful substances, Coordination, Company responsibility, Production increase and diffuse productcontent, The complex REACH, Policy instruments, Harmful substances in the environment, and EU and the European Commission. The biggestobstacle to the objective of non-toxic environment is that it is not really a defined goal but rather a vision, which all of our respondents expressedduring the interviews. 2020 has never been a realistic time frame for this quality objective Non-toxic environment. The problem as we see it has todo with the structure of the environmental quality objective in question. By this we mean that none of the respondents actually see theenvironmental objective as anything that can be achieved. After this study we can see how the environmental objective milestones can serve as astepping stone, but that the environmental quality objective is unrealistic and should instead be made into a vision.

I Sverige pågick under 2013 efterbehandlingsåtgärder på 1789 förorenade områden. Det nationella miljömålet ”giftfri miljö” har av regeringen angetts som det styrande miljö- målet vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken för förore- ningsspridning i mark från avslutade verksamheter som industrier, vägar med mera. Schaktning av massor utförs vid efterbehandling för att avlägsna förorenade massor från platsen men innebär samtidigt utsläpp av växthusgaser. Både vid schaktning och transport av förorenade massor samt framställande och transport av fyllnadsmaterial används fordon och maskiner som genererar växthusgasutsläpp. Efterbehandlingsarbetet riskerar alltså att ge en negativ påverkan på miljömålet ”begränsad klimatpåverkan”. I denna studie söks svar på frågorna: Kan efterbehandling av förorenade områden bedri- vas med simultan hänsyn till de båda miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad klimat- påverkan”? och Hur ska ett sådant arbete bedrivas? För att besvara dessa frågor använ- des det webbaserade beräkningsverktyget Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten från Svenska geotekniska föreningen, SGF, samt en enkätstudie riktad till tillsynsmyndigheter. Beräkningar med verktyget visade att det som främst påverkar växthusgasutsläppen vid efterbehandling är typ av fyllnadsmassor, sammanlagd transportsträcka samt lastkapa- citet hos fordon som transporterar massor. Ingen av de tillfrågade tillsynsmyndigheterna tar hänsyn till växthusgasutsläpp vid godkännande av efterbehandlingsåtgärd. Många ställer sig dock positiva till ett verktyg som ger möjlighet att göra en avvägning mellan miljömål och tror att det skulle underlätta deras arbete. Två strategier som tar större hänsyn till växthusgasutsläpp identifierades. Strategi 1 innebär att sanering sker enligt riktvärdena för känslig eller mindre känslig mark- användning (KM/MKM) och växthusgasutsläppen minimeras genom effektiviserings- åtgärder. Som effektiviseringsåtgärd identifierades bland annat användning av lastbilar med större lastkapacitet och användning av återvunna massor som fyllnadsmaterial. Strategi 2 innebär en avvägning mellan miljömålen ”giftfri miljö” och ”begränsad kli- matpåverkan”. Riktvärdena för KM och MKM kan i strategin överskridas för att mini- mera växthusgasutsläpp. Effektiviseringsåtgärderna från strategi 1 implementeras även i strategi 2. / In Sweden, 1789 contaminated sites were remediated during 2013. The government has stated the national environmental objective “A Non-Toxic Environment” as the gov- erning environmental objective in remediation. The aim of remediation is to reduce the risk of dispersion of contamination in soils from discontinued activities such as indus- tries, roads etc. Excavation of soils takes place to remove contaminated soil from the site. However, it leads to emissions of greenhouse gases. Machines that generate emis- sions of greenhouse gases are needed in excavation, transport of contaminated soils and the production and transport of filling materials. Thus, the environmental objective “Reduced Climate Impact” is likely to be adversely affected by soil remediation. This study was conducted to answer the questions: Can soil remediation be conducted with simultaneous regard to the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”? and How should such efforts be conducted? Two methods were used: the web based calculation tool Carbon footprint from remediation and other soil works from the Swedish Geotechnical Society, SGF, and a survey ad- dressed to regulatory authorities. Calculations with the tool showed that the main impacts on greenhouse gas emissions were choice of filling materials, total transportation distance and carrying load of the vehicles transporting soils. None of the respondent regulatory authorities take green- house gas emissions into account when approving remediation operations. However, many of them displayed positive attitude towards a tool that would make it possible to compare impacts on environmental objectives and stated that such a tool would facili- tate their work. Two strategies that give more consideration to greenhouse gas emissions were identi- fied. In strategy 1, remediation is conducted according to the guidelines of sensitive or less sensitive land use (KM/MKM). The greenhouse gas emissions are minimized through efficiency improvement measures. Use of vehicles with a greater carrying load and recovered soils as filling material are examples of identified efficiency improve- ment measures. Strategy 2 consists of achieving a balance between the environmental objectives “A Non-Toxic Environment” and “Reduced Climate Impact”. In this strat- egy, KM and MKM can be exceeded to minimize greenhouse gas emissions. The effi- ciency improvement measures from strategy 1 can be implemented in strategy 2.