Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

Bakgrund: Forskning om pulshöjande fysiska aktiviteters påverkan på skolelevers akademiska prestation har inte påvisat samstämmiga resultat. Det framgår inte heller vilken påverkan pulshöjande fysisk aktivitet, gällande frekvens och duration, har på akademisk prestationsförmåga. Syftet med denna studie var därför att kartlägga och syntetisera forskning av interventioner avseende pulshöjande aktiviteter och hur de påverkar elevers akademiska prestationsförmåga. Följande frågeställningar ingick: Vilka relationer framkom mellan pulshöjande fysisk aktivitet och akademisk prestationsförmåga? Hur har interventioner genomförts gällande typ av aktivitet och över hur lång period, frekvens och duration? Vilka metoder har använts i studierna? Metod: I denna integrativa litteraturstudie ingick det totalt 11 vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Studien utgick utifrån Whittemore & Knafls (13) fem steg för integrativa litteraturstudier och har även analyserats utifrån Whittemore & Knafls (13) metod för integrativa litteraturstudier. Resultat: Resultatet visade att det finns interventioner med pulshöjande fysisk aktivitet som har ökat elevers akademiska prestationsförmåga och att en del av interventionerna haft en positiv påverkan på såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Resultatet visade även att det fanns studier som visade att pulshöjande interventionen haft liten eller ingen effekt alls på elevers akademiska prestationsförmåga. Resultaten har även relaterats till Move- to learn model. Slutsatser: Resultaten rörande pulshöjande fysisk aktivitet och dess påverkan på akademisk prestationsförmåga visade på inkonsekventa resultat. På grund av detta är det svårt att avgöra vilken påverkan som finns och på vilket sätt pulshöjande fysisk aktivitet påverkar akademisk prestation samt andra faktorer såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Det är av vikt att forskning inom detta område fortsätter genomföras för att det ska kunna skapas evidens. I denna studie har interventionsstudier sammanfattats varav flera av dessa är randomiserade kontrollerade studier. De resultat som visat sig vara positiva i denna studie har inte enbart kommit från randomiserade kontrollerade studier utan även från studier med annan design, så som experimentella fallstudier, deskriptiva studier, studier med explorativ design samt kvasi-experimentella studier. Resultaten i studien har inte visat sig vara samstämmiga vad gäller akademisk prestationsförmåga. Trots detta finns det fördelar med att bedriva pulshöjande fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen eftersom det också är en hälsopromotiv insats som har betydelse för barnens hälsa och välbefinnande samt att skolan som arena för fysisk aktivitet är en optimal miljö eftersom den når alla barn, oavsett socioekonomiska förutsättningar, funktionsförmåga. Skolor som erbjuder pulshöjande fysisk aktivitet ger således en möjlighet för elever att ha en fysisk aktiv livsstil åtminstone under skoldagen.

Bakgrund: Influensa är ett stort folkhälsoproblem på grund av att den är det vanligaste globala smittsamma sjukdomsutbrott som leder till grava mentala och fysiska hälsobelastningar. Syfte: Vi undersökte kliniskt relevanta depressiva och belastade ångestsymptom i kvinnor i samband med förlossningen under två av 1900-talets influensapandemier, N2N2 och/eller H2N3 samt det könsmogna stadiet (mellan ålder vid menarke and ådler vid menopaus) där andra reproduktiva faktorer i den kvinnliga grekiska befolkningen beaktades. Metoder: Tvärsnitts- och historiska data uppkom från 1039 kvinnliga deltagare som deltog i studien Hellenic Longitudinal Investigation of Aging and Diet (HELIAD) där sociodemografiska variabler inkluderade ålder. Resultatet av de depressiva symtomen mättes med hjälp av den Geriatriska depressionsskalan bestående av 15-artiklar (GDS-15). En kliniskt relevant depressiv symptom börda definierades som GDS>5. Ångestsymptom mättes med de 7 ångest artiklarna från sjukhusets ångest och depressionsskala (HADS-A). En kliniskt relevant belastad ångestsymptom definierades som >8 för HADS. H2N2-pandemi perioden inträffades 1956-1958 och H2N3-pandemin, 1967-1969. Självrapporterade reproduktiva steg variabler inkluderade ålder vid menarke, ålder vid menopaus, antal graviditeter, antal barn, barnens födelseår och antal aborter. Resultat: Kliniskt relevanta depressiva och belastade ångestsymptom observerades bland 24,5% respektive 15,8% av HELIAD-deltagarna. Ingen koppling observerades mellan varken GDS >5 (Chi-square, 0,39, p = 0,56) eller HADS >8 (Chi-square, 0,06, p = 0,82) och födelse under H2N2- och / eller H2N3-pandemier. Univariat samband mellan ålder vid menarke, antal graviditeter, det könsmogna stadiet, och antal aborter var dock associerat med GDS >5 (alla p <0,10). Därför, en stegvis logistisk regressionsmodell som utvärderade reproduktiva variabler visade att det fanns högre odds för en kliniskt relevant depressiv symtombörda i samband med en äldre ålder vid menarke (OR 1.09, 95% KI 1.00, 1.18) och högre antal graviditeter (OR 1.07, 95% KI 1,01, 1,14). Inga förbindelser observerades gällande ångest. Slutsats: Vår hypotes att födelse under en influensapandemi skulle påverka förekomsten av kliniskt relevanta senare depressiva och ångestsymptom avvisades i denna analys. Vår sekundära hypotes att reproduktions variabler skulle associeras med psykisk ohälsa senare i livet avvisades dock inte för depressiva symtom. Även om sambandet mellan en kliniskt relevant belastad depressiv symtom och ålder vid menarche och antalet graviditeter inte var övertygande, framhävs den viktiga rollen kvinnors reproduktiva hälsa har under hela livet. Mer forskning behövs för att förstå det tidsmässiga och konsekventa sambandet. / Background: Influenza is a major public health concern due to increasingly frequent global infectious disease outbreaks that result in great mental and physical health burdens. Aim: We investigated clinically relevant later life depressive and anxiety symptom burdens in women in association with giving birth during two 20th century influenza pandemics, H2N2 and/or H2N3, and reproductive stage, the total reproductive years of a woman defined mathematically as the age at menopause minus the age at menarche. We also considered other reproductive factors. Methods: Cross-sectional and historical data originated from 1039 female participants age 54 and older, enrolled in the Hellenic Longitudinal Investigation of Aging and Diet (HELIAD) in Greece. Sociodemographic variables included age. The depressive symptoms outcome was measured using the 15-item Geriatric Depression Scale (GDS-15). A clinically relevant depressive symptom burden was defined as GDS >5, Anxiety symptoms were measured using the 7 anxiety items from the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS-A). A clinically relevant anxiety symptom burden was defined as >8 for HADS. The H2N2 pandemic period occurred from 1956-1958 and the H2N3 pandemic, from 1967-1969. Selfreported reproductive stage variables included age at menarche, age at menopause, number of pregnancies, number of offspring, offspring’ birth year, and number of abortions. Results: Clinically relevant depressive and anxiety symptom burdens were observed among 24.5% and 15.8% of HELIAD participants, respectively. No association was observed between either GDS >5 (2, 0.39, p=0.56) or HADS >8 (2, 0.06, p=0.82) and giving birth during the H2N2 and/or H2N3 pandemics. However, univariate association between age at menarche, number of pregnancies, reproductive stage, and number of abortions were associated with GDS >5 (all p <0.10). Therefore, a stepwise logistic regression model evaluating these reproductive variables showed that higher odds of a clinically relevant depressive symptom burden in association with an older age at menarche (OR 1.09, 95%CI 1.00, 1.18) and higher number of pregnancies (OR 1.07, 95% CI 1.01, 1.14). No associations were observed for anxiety. Conclusion: Our hypothesis that giving birth during an influenza pandemic would influence the occurrence of clinically relevant later life depressive and anxiety symptoms was rejected in this analysis. However, our secondary hypothesis that reproductive variables would be associated with later life mental health was not rejected for depressive symptoms. While the associations between a clinically relevant depressive symptom burden and age at menarche and number of pregnancies were not strong, they point to the important role of women’s reproductive health over the life course. More research is needed to understand the temporality and consistencies of these associations.

Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial. / Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.

Bakgrund: Idrottsföreningar är en folkrörelse i Sverige som engagerar många. I Sverige finns både idrottspolitiska mål och ett civilsamhälle som verkar för att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva inom idrott. Det finns en hög representation av olika idrottsföreningar men utbudet och tillgången varierar beroende på regionala skillnader inom landet samt idrottsföreningarnas resurser. Coronapandemin och dess restriktioner har påverkat det svenska samhället under åren 2020–2021 och tillika landets idrottsföreningar att bedriva idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsföreningar i Sverige arbetar med hälsofrämjande frågor i sina verksamheter för barn och unga och hur Coronapandemin har påverkat detta arbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2021 valdes sex idrottsföreningar ut genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i följande fem kategorier: ”Förutsättningar för träning”, ”Jämställdhet”, ”Det hälsofrämjande arbetet”, ”Engagemangets betydelse” och ”Konsekvenser av Coronapandemin”. Slutsats: Studien visar att idrottsföreningar är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. Resultatet belyser att olika föreningar har skilda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. De faktorer som framkommer som betydelsefulla är vad föreningarna har för resurser samt tillgång till ledare och frivilliga som vill engagera sig. En försvårande faktor anses vara att för få vuxna är engagerade i föreningarna. Coronapandemin har belyst att idrottsföreningarna är betydelsefulla för barn och ungdomar både när det kommer till träningen men framför allt det sociala perspektivet. De föreningar som har haft möjlighet att anpassa sin verksamhet har haft lättare att hantera pandemin till skillnad från de verksamheter som inte haft möjlighet att ställa om utifrån träningsform samt tillgång till träningsanläggningar. Utifrån pandemin uppger föreningar en stor osäkerhet gällande föreningsverksamheters framtid samt hur det kommer att påverka barn och ungdomars hälsa långsiktigt. / Background: In Sweden, sports clubs are part of a social movement that engages many people. Children and youth are being encouraged to be physically active in sports, both through public policy targets, and by the civil society. Although a diversity of sports clubs are represented within the country, their availability varies depending on club size and geographical location. The Coronavirus pandemic and its restrictions have affected Swedish society, including the sports clubs during the years 2020–2021. Aim: The purpose of the study is by means of qualitative interviews to investigate how sports clubs in Sweden work with health promotion in their activities for youth, and how the Coronavirus pandemic has affected this work. Method: This study has been conducted using a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2021, six sports associations were selected through a strategic selection. Data collection was performed with semi-structured interviews that were recorded and transcribed. After the data was collected a qualitative content analysis was conducted. Results: The analysis of the data material revealed the following five categories: "Requirement for training", "Gender equality", "Health promoting", "The importance of commitment" and "Consequences of the Coronavirus pandemic". Conclusion: The study shows that sports associations constitute an important arena for health promotion in the Swedish society. The results highlight that different sports clubs have different prerequisites for working with health promotion. The determining factors that emerge are the resources of the associations, as well as their access to coaches, leaders, and volunteers wanting to get involved. An important factor is getting adults involved in the sports clubs. The Coronavirus pandemic has highlighted that sports clubs are important for children and young people both when it comes to training but also considering their social development. The sports clubs that have had the opportunity to change and adapt their activities have found it easier to handle the pandemic. This is a contrast to the sports clubs that have not had the opportunity to change based on the form of training and access to training facilities. Following the pandemic, the sport clubs concluded a great deal of uncertainty regarding the future of their association activities and how this will affect the health of children and young people in the long term.

This study aims to describe how female police officers in Iceland manage stress, how they perceive stress both work related and in their private life. Eight Icelandic female police officers were interviewed. All the interviews took place in March 2020 and where conducted by the same researcher. A semi structured questionnaire was filled out during a telephone interview, assessing feelings of stress and the effects of stress both at work and in the private life. In the qualitative study the interviews were analysed using content data analysis. The gender perspective was used to gain deeper understanding of the participant’s feelings regarding their stress levels. Even with only 8 participants it was easy to recognize patterns of shared views and experiences regarding stress between these police officers. Therefore the study is probably large enough to give a good representation of Icelandic female police officers views on stress. According to this it is possible to say that the transferability is great. Doing a larger study of a similar kind would be interesting to obtain an even better understanding of the subject. Almost all of the participants were feeling stressed both at work and at home. Many of them thought that they had to do more than their male co-workers to feel equal to them. Most of them did not think that they would receive any help dealing with stress from their supervisors at work unless they would ask specifically for it themselves. Previous studies have shown that police officers work under very stressful circumstances and often say themselves that they feel stressed. There can be many harmful effects from stress on both health and wellbeing of individuals.

Bakgrund: Tidigare studier och forskning visar på att ungdomar som utsätts för våld och mobbning riskerar att ha en försämrad hälsa under barndomen och tonårstiden. Den psykiska ohälsan tenderar även att fortsätta upp i vuxenlivet. Det finns ett ansvar och en skyldighet att samhället ska eliminera riskfaktorer för ungdomar och motverka dessa genom ett hälsofrämjande arbete som främjar friskfaktorer. Hur det arbetet ser ut skiljer sig åt i landet. Karlstad kommun har valt att arbeta med verksamheten ”Ungdomar för trygghet”. Syfte: Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hinder och möjligheter i trygghetsskapande insatser bland unga. Metod: En kvalitativ ansats valdes, där anställda i Ungdomar för trygghet, personal som arbetar på skolorna och ungdomar i ålder 15 och 16 år intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i ett tema: ”Uft en del i det förebyggande arbetet mot våld och mobbning” med tre tillhörande kategorier: ”Vuxennärvaro en ökad trygghet”, som består av subkategorierna trygga relationer och förebilder. ”En mer uppstyrd verksamhet” som består av subkategorierna oklar roll och arbetsmodell. ”Samverkan för barnets bästa” som består av subkategorierna rätt stöd till rätt individ och förebyggande arbete med hjälp av information. Slutsats: Unga goda vuxna förebilder i ungdomarnas närhet framkom vara en viktig förutsättning för att skapa en lugn och trygg skolmiljö. Vidare framkom det att en trygg och tillitsfull relation mellan ungdomarna och de anställda i Ungdomar för trygghet är av betydelse för Ungdomar för trygghet arbete. Resultatet visade även på att det behövs ett tydligare samarbete mellan Uft och de vuxna vilket skulle kunna främja det förebyggande arbetet mot våld och mobbning och därmed gynna ungdomarnas hälsa. / Background: Previous studies and research show that young people who are exposed to violence and bullying are at risk of deteriorating health not only during childhood and adolescence, but mental illness tends to continue into adulthood. There is a responsibility and an obligation for society to find risk factors for young people and counteract these through health-promoting work in order to find health factors. How that works is different in the country. Karlstad kommun have choosen to work with a method called “Ungdomar för trygghet”. Aim: The purpose of the study was to gain depth knowledge of obstacles and opportunities in security creating initiatives among young people. Method: A qualitative approach was chosen, in which the employees of Youth for Safety, staff working in schools and young people aged 15-16 were interviewed using a semi- structured interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis of the interview material resulted in a theme: "Part of the preventive work against violence and bullying" with three associated categories: "Adult presence an increased security", which consists of the subcategories safe relationships and role models. The category "managed activities" consists of the subcategories unclear role and work model. The third category "Collaboration for the best interests of the child" consists of the subcategories the right support for the right individual and preventive work with the help of information. Conclusion: Young good adult role models in the vicinity of young people emerged as an important prerequisite for creating a calm and safe school environment. Furthermore, it emerged that a safe and trusting relationship between the young people and the employees of “Ungdomar för trygghet” is important for “Ungdomar för trygghet” work. The result also emerged that there is a need for clearer cooperation between Uft and the adults, wich could promote the preventive work against violence and bullying and thereby benefit the young people ́s health.

Waterborne diseases are illnesses caused by microscopic organisms, like viruses, bacteria and  parasites, that transmitted via the fecal-oral route through ingestion of contaminated water or food or by direct person to person contact. The transmission cycle can be broken through safe water supplies, maintaining standards of sanitation and proper handwashing practices. Two waterborne diseases are considered in this study: hepatitis A and amebic dysentery. The study aimed to understand the important factors for preventing waterborne diseases in order to improve public health. A descriptive cross-sectional study was conducted to assess the effect of different drinking water sources, sewage systems and different active practices of soap use for hand washing on incidence of waterborne diseases in different regions in Saudi Arabia. Data was obtained from Ministry of Health and Household Environment Survey provided by General Authority for Statistics. Statistical analysis performed by using general linear model and type II Analysis of Variance. In comparison of different drinking water sources, this study showed borderline rise in incidence of waterborne diseases with the use of private well water. Whereas different sewage systems had no clear effect on the incidence of waterborne diseases. The study also revealed that not using soap for hand washing would increase the risk for hepatitis A infection. Moreover, the study showed significant decline in waterborne diseases incidence when access to filtered water combined with regular soap use in the same linear model.

The purpose of this study was to examine department heads experiences of work environment responsibility during homework during an ongoing pandemic. The Methodfor this qualitative study’s data collection was semi-structured interviews with an informative sample of informants. The informants was five managers from different departments at Region Gävleborg. Data were analyzed by a conventional content analysiswhere a coding scheme with meaningful units, condensed unit, code, subcategories and categories. The results showed four main categories and two subcategories, which emerged from the analysis, which was the following ergonomics and the psychosocial affect employees, physical activity and recovery can be affected by homework, homework is largely perceived to provide flexibility and managers work for a good work environment at home. The two subcategories are ability to influence the work environment and factors are difficult to influence. The main findings of the study showed that the managers feel that the employees have been most affected psychosocially and not as much physically when it comes to the work environment at homework. Managers try to influence their employees as best they can by encouraging them to move, take a walks and book digital coffee meetings to discuss things other than work. The clearest conclusion of the result highlights that the managers work actively to ensure thatemployees have a good work environment at home, both in terms of the physical and psychosocial. The psychosocial factors has the greatest impact on employees according to managers perceptions and experiences. To confirm the results of this study, further research needs to be carried out. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers erfarenheter och upplevelser av arbetsmiljöansvaret vid hemarbete under en pågående pandemi. Metoden för den kvalitativa studiens datainsamling var semistrukturerade intervjuer med ett informationsrikt urval av informanter. Informanterna var fem chefer från olika avdelningar inom Region Gävleborg. Data analyserades genom en konventionell innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades med meningsbärande enheter, kondenserad enhet, kod, subkategorier och kategorier. Resultatet av analysen gav fyra huvudkategorier och två subkategorier, enligt följande: ergonomi och den psykosociala påverkar medarbetarna, fysisk aktivitet och återhämtning kan påverkas vid hemarbete, hemarbete upplevs till stor del ge flexibilitet och cheferna arbetar för en god arbetsmiljö vid hemarbete. De två subkategorierna är möjlighet att påverka arbetsmiljön och faktorer som är svåra att påverka. Huvudresultat i studien visar att cheferna upplever att medarbetarna mest påverkats psykosocialt och inte lika mycket fysiskt när de gäller arbetsmiljön vid hemarbete. Cheferna försöker påverka sina medarbetare så gott de kan genom att uppmuntra dem till att röra på sig, ta promenader och att boka in digitala fikamöten för att diskutera andra saker än arbete. Den tydligaste slutsatsen var att cheferna arbetar aktivt med att se till att medarbetarna har en god arbetsmiljö i hemmet, både när det gällde den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala faktorn hade den största påverkan på medarbetarna enligt chefernas uppfattning och erfarenheter.För att bekräfta den här studies resultat behöver vidare forskning genomföra.

Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoarbetet fungerat vid kommunala gymnasieskolor under covid-19 pandemin. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innefattade totalt fyra personer, varav två var skolsköterskor och två var skolkuratorer. Samtliga var anställda vid kommunala gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Data från intervjuerna analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet av analysen ledde till de fyra huvudkategorierna Flexibelt arbete, Kontakt och tillgänglighet, Elevhälsans insats och Hur arbetet fungerade. Huvudresultatet visade att elevhälsoarbetet krävde mer planering och i lägre grad innefattade elevkontakt. Att tillgodose elevers behov var en större utmaning än normalt och somliga insatser inte kunde genomföras. Det fanns både positiva och negativa aspekter i arbetet under perioden, men det fungerade bättre än förväntat. Resultatet visade även att det var svårare att upptäcka elever som mådde dåligt, att elevhälsans tillgänglighet kunde uppfattas olika av olika elever samt att distansundervisningen uppfattades ha en betydande negativ påverkan på majoriteten eleverna. Studiens slutsats var att det finns brister i elevhälsoarbetet under distans-undervisning även om det fungerade bättre än förväntat. Hindren som uppstått kan ha lett till att elever inte kontaktat elevhälsan och att hjälpen varit mindre effektiv än normalt. Eftersom skolan är en viktig arena för folkhälso- och hållbarhetsarbete behöver ämnet studeras vidare för att utveckla ett bättre fungerade digitalt elevhälsoarbete. / The purpose of this study was to investigate school nurses’ and school counselors’ experiences of the impact of distance education on student health service during the covid-19 pandemic. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample included a total of four people, two of whom were school nurses and two were school curators. All were employed at municipal upper secondary schools in a central Swedish municipality. The data from the interviews was analyzed through conventional content analysis. The results showed that that the student health work required more planning and to a lesser extent included student contact, meeting students’ needs was a bigger challenge than usual, and some efforts could not be implemented. The informants experience was, however, that it worked out better than expected. In conclusion, the result showed that there are shortcomings in how student health services function during distance education even if it worked out better than expected. As school is an important arena for public health and sustainability work, further research on the subject is required to develop the functionality of digital student health work.