The purpose of this study was to investigate how nurses describe their meals at work, and how meals at work was described as a possibility to recover. The method had a qualitative approach with semi-structured interviews. Five nurses participate and were recruited through a snowball sampling. The interviews were recorded and then transcribed. To analyze the data a manifest content analysis was used. The result showed that the four categories content and meaning for meals at work, environment for the meal at work, time to eat and social relations at the dining table summarized the nurses' descriptions of meals at work. The meal at work was described as one way to recover, but many other things also helped recovering. The conclusion was that nurses in this study described that meals at work can improve through enough length of the break, lower noise level, less stress while eating, enough room for eating and preparing food as well as nutritional food shall be available. The result of the study shows that meals are described as a chance to recover but also that the nurses associate recovery with night sleep, socialize with the family, perform physical activity or just gather your thoughts. / Sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp och efterfrågan på sjuksköterskor ökar. Arbetsgivare inom vård och omsorg bedömer en brist på sjuksköterskor. En avgörande faktor till bristen är att sjuksköterskor avslutar sjuksköterskeyrket för bristande arbetsvillkor och arbetsmiljön.  Syftet med studien var att undersöka på hur sjuksköterskor beskriver sina arbetsmåltider och arbetsmåltiden som en möjlighet till återhämtning. Metoden som användes till studien var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem sjuksköterskorna som alla arbetade på samma hälsocentral och åt arbetsmåltider. Rekryteringen av sjuksköterskorna skedde via ett snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes på informanternas egna arbetskontor och spelades in och transkriberades sedan. För att analysera datamaterialet från intervjuerna användes en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de fyra kategorierna arbetsmåltidens innehåll och mening, miljö för arbetsmåltiden, tiden för att äta och sociala relationer vid matbordet sammanfattade sjuksköterskornas beskrivningar av arbetsmåltider. Arbetsmåltiden beskrivs som en möjlighet till återhämtning men även att återhämtning är mycket mer än måltider som ger energi. Slutsatsen är att sjuksköterskor i denna studie ansåg att arbetsmåltiderna kan förbättras genom tillräckligt långa raster, lägre ljudnivå i måltidsmiljön, mindre stress under måltider, tillräckligt med utrymmen för att äta och tillreda mat samt genom ett utbud av näringsrik kost på arbetsplatsen. Studiens resultat visar att arbetsmåltiden beskrivs som en möjlighet till återhämtning men att sjuksköterskor associerar återhämtning även till nattsömn, umgås med familjen, utföra fysisk aktivitet eller bara att få samla upp sina tankar som de anser ger dem energi.

Ensamkommande är en utsatt grupp där posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanligt förekommande. Den hälso- och sjukvård som ges är bristfällig och evidensbaserade interventioner för målgruppen på första linjen saknas. Studiens syfte var att belysa hur ensamkommande flyktingbarn i åldern 13-18 år, som screenat positivt för PTSD, upplever sitt deltagande i Teaching recovery techniques (TrT) grupperna. Material har inhämtats genom kvalitativa intervjuer, från sju grupper, totalt 22 ungdomar cirka tre månader efter avslutad intervention. Resultatet visar hur känslor, tankar och reaktioner normaliserades i gruppen. Den sociala gemenskapen och stödet från jämnåriga har framstått som en viktig komponent i ungdomarnas livssituation. Deltagarna har återfått kontrollen för att kunna strukturera upp sina känslor och reaktioner. Slutligen kände deltagarna att de med hjälp av de tekniker och verktyg som de lärt sig kunde klara av aktuella utmaningar och framtida kriser. Behovet av en traumafokuserad intervention som denna verkar finnas hos målgruppen. / Unaccompanied refugee minors (URM) is an exposed group in which post-traumatic stress disorder (PTSD) is common. The care provided is inadequate and there are few evidence-based interventions on the target group of URMs. The aim of this study was to examine URMs, aged 13-18, who screened positive for PTSD and their experiences of the Teaching Recovery Techniques-program. Qualitative interviews were conducted with 22 youth from seven groups, three months after the completion of the intervention’s final session. The results show that participants felt that sharing their stories helped them normalize their experiences. Feelings of fellowship and support have seemed as an important component of the youth's life. The program helped them feel more in control of their own body and reactions. Finally, the participants felt that, with the help of the techniques and tools they learned, they could cope with current challenges and future crises. Trauma-focused interventions like this appears be needed in this target group.

Sjuksköterskor vid Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) i Uppsala och Västmanlands län hänvisar regelbundet lågakuta patienter som bedöms inte vara i behov av ambulanssjukvård till alternativa vårdformer. I denna studie kopplades patientdata från SvLC till sjukhusregister för att identifiera patienter som besökte en akutmottagning inom 72 timmar efter en hänvisning vid SvLC. Prevalensen av ett antal utfallsmått undersöktes och logistisk regression användes för att fastställa effekten av ett antal variabler. 20% av hänvisade inringare besökte en akutmottaging inom 72 timmar. Av dessa fick 57% vård på specialistnivå och 37% lades in vid en slutenvårdsenhet. 86% av akutmottagningsbesöken gällde det besvär som patienten kontaktade SvLC för. Äldre patienter hänvisades mindre ofta till alternativa vårdformer, men löpte större risk att kräva vård på specialistnivå och läggas in vid sjukhuset till följd av ett akutmottagningsbesök. Samtal med personer som ringde in flera gånger per månad hänvisades oftare av SvLC än patienter med en kontakt under studiens lopp, medan patienter som ringt in endast ett fåtal gånger besökte akutmottagningen oftare och blev där oftare inlagda. Icke-användning av SvLCs beslutsstöd var vanligare bland hänvisade patienter. Uppdrag som avlsutades utan vidare hänvisning till en annan sjukvårdsinstans resulterade mindre ofta i ett akutmottagningsbesök. Prevalensen av akutmottagningsbesök och inläggningar vid sjukhus efter hänvisning liknar nivån som funnits i andra studier av nordisk prehospital triage. Baserat på resultaten från denna studie föreslås ett antal kvalitetsutvecklingsprojekt samt framtida studier. / Nurses working at the Emergency Medical Dispatch (EMD) centers in the Swedish counties of Uppsala and Västmanland routinely refer patients determined to not require an ambulance to non-emergency care. In this study, hospital records were reviewed to match calls to patients visiting an Emergency Department (ED) within 72 hours of being referred to non- emergency care by an EMD nurse. The prevalence of a number of outcomes was examined, and logistic regression models were used to analyze the effects of several variables of interest. 20% of callers referred to non-emergency medical care visited an ED within 72 hours. Of these, 57% received specialist level care, and 37% were admitted to the hospital. 86% of ED visits were found to be in regards to the condition the patient contacted the EMD for. Elderly patients were less likely to be referred to non-emergency care, but more likely to receive specialist care and be admitted. Very frequent callers were more likely to be referred to non-emergency care, while a moderate rate of contact was associated with increased odds of ED visitation and hospital admission from the ED. Non-utilization of the EMDs’ decision support tool was more common among callers referred to non-emergency care. Calls closed by dispatchers without further referral to other healthcare providers were less likely to result in an ED visit. The prevalence of ED visitations and admissions found in this study are similar to those found in other studies of Scandinavian pre-hospital triage, and a number of possibilities for quality improvement and future studies were identified.

Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande. / Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.

Inledning Hjärnan är det organ som påverkas mest av regelbunden träning. Genom att röra på sig ofta påverkar bland annat koncentrationen, minnet, sömnen och kreativiteten. Att ha en passiv livsstil ökar risken att utveckla många av våra vanliga folksjukdomar som fetma, diabetes, benskörhet och hjärt-och kärlsjukdomar. Metod Examensarbetet är baserat på en översiktlig litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har lästs, granskats och analyserats. Resultatet är byggt på vetenskapliga artiklar som var peer-reviewed. Resultat Samtliga artiklar bekräftar hypotes om ett samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. Ett stort antal artiklar vittnar även om ett behov av ytterligare forskning på ämnet för att i sinom tid kunna etablera fysisk aktivitet som skyddsfaktor och alternativ behandling av välfärdssjukdomars symtom. Även för fysiskt och psykiskt välmående med förbättrad inlärning i både skola och på fritid. Diskussion En genomgång av tio vetenskapliga artiklar påvisar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. I ett längre perspektiv finns det potential för fysisk aktivitet att fungera som en erkänd behandlingsmetod för att lindra symtom som fetma, depression, psykisk ohälsa och nå ett bättre skolresultat. Nyckelord: cognitive ability, physical activity, exercise, learning, memory, accomplishment, creativity samt fysisk aktivitet, inlärning, minne, prestation, kreativitet och motion. / Introduction The brain is what is most affected by regular exercise in the human body. Exercise often affects the concentration, memory, sleep, and creativity. Having a passive lifestyle increases the risk of developing many of our common diseases, such as obesity, diabetes, osteoporosis, and cardiovascular diseases. Method This thesis is based on an overview of literature, where ten scientific articles have been read, examined, and analysed. The result is based on scientific articles that were peer-reviewed. Result All articles confirm the hypothesis of a connection between physical activity and positive effects. A large number of articles also suggest to the need for further research on the subject in order to eventually establish physical activity as a protective factor and alternative treatment for welfare disease symptoms. Also for physical and mental well-being with improved learning abilities in both school and at leisure. Discussion A review of ten scientific articles shows a strong connection between physical activity and positive effects. In a longer perspective there is potential for physical activity to become a recognized treatment method to alleviate symptoms such as obesity, depression, mental health, and to achieve a better average result in school.

Background: Involuntary childlessness and infertility affect a large group of people and WHO calls it a global public health issue. Donated gametes can be used when a pregnancy is not achieved. Embryo donation involves the full genetic material of the donating couple and embryo donation for reproductive purposes are often associated with many emotional, ethical, legal and psychosocial aspects. Aim: The aim of the study was to examine views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos. Methods: A literature review was conducted in order to answer the aim. Two databases (PubMed and Web of Science) were used to identify relevant qualitative literature. A smaller search on Google Scholar was also included. Inclusion and exclusion criteria were pre-determined in order to limit which studies to include. Results: A total of 20 studies were included in the results. The results show that there are different views towards the status of the human embryo, views towards the genetic link, information sharing and screening, views towards the selection of recipients, views towards the contact and relationship between donors, recipients and offspring, and views towards the decision-making and whether to donate surplus embryos or not. Conclusion: The multiple understandings of the status of the human embryo emphasizes the complex nature of human embryos and may explain couples’ views on embryo donation for reproductive purposes. It has also the potential to explain what couples decide to do with their surplus embryos. The interests of the receiving couple, the donors, the future child, and the society should continuously be assessed and balanced when society regulates ART and embryo donation. / Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet och infertilitet påverkar många människor och WHO kallar det ett globalt folkhälsoproblem. Donerade könsceller kan användas när en graviditet inte kan uppnås. Vid embryodonation innebär det att det donerande paret har full genetisk koppling till embryot och embryodonation för reproduktiva syften associeras ofta med många emotionella, etiska, rättsliga och psykosociala aspekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka synen på embryodonation för reproduktiva ändamål hos par med erfarenhet av frysförvarade embryon. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Två databaser (PubMed och Web of Science) användes för att identifiera relevanta kvalitativa studier. En mindre sökning utfördes även i Google Scholar. Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes i förväg för att begränsa vilka studier som skulle ingå. Resultat: Totalt inkluderades 20 artiklar i resultatet. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om det mänskliga embryots status, om den genetiska kopplingen, informationsutbyte och screening, om synen på kontakt och relationen mellan donatorer, mottagare och avkomma samt synen på beslutsfattandet och om överskott av embryon ska doneras eller inte. Slutsats: De många uppfattningarna om det mänskliga embryots status betonar den komplexa karaktären hos det mänskliga embryot och kan förklara parens syn på embryodonation för reproduktiva ändamål. Det har också potential att förklara vad par väljer att göra med sina överskott av embryon. Det mottagande parets, donatorernas, det framtida barnets och samhällets intressen bör kontinuerligt bedömas och balanseras när samhället reglerar ART och embryodonation.

Bakgrund: 60% av världens kvinnor utsätts någon gång under sitt liv för könsbaserat våld. Den stora utbredningen av våld resulterar i att våldsutsatta kvinnor får ett minskat välbefinnande och påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. För att sjuksköterskan ska kunna förmedla god rådgivning och stöd i mötet med våldsutsatta kvinnor är det sjuksköterskans ansvar att beakta dessa kvinnors upplevelser.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med 7 kvalitativa respektive 1 kvantitativ vetenskaplig artikel från databaserna CINAHL och Psycinfo. Integrativ analys genomfördes utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Identifiera våld och Utbildning respektive fem underkategorier våldets innebörd, våga fråga, hindrande faktorer, brist på utbildning och behov av kunskap. Slutsats: Anledningen till att frågan om våldsutsatthet i nära relationer inte ställs av sjuksköterskan, beror till stor del på brist i utbildningen och att sjuksköterskan inte vet hur man ska gå tillväga med svaret. Faktorer som tidsbrist och att inte våga fråga om våldsutsatthet påverkade också identifieringen av våldsutsatta kvinnor.

Inledning ADHD är en neuropsykiatrisk störning som tillhör spektret av neuro-kognitiva funktionsstörningar och den ökar risken för att hamna i kriminalitet senare. Individer med denna störning kan vara inkapabla att styra sina impulser vilket gör att individerna med problematiken inte har ett funktionellt konsekvenstänk. ADHD är också något som ökar risken för missbruk och destruktivt beteende. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar användes i studien för grunden till resultatet. Artiklarna granskades och bearbetades för att få en så stark tillförlitlighet som möjligt. Databasen som användes var Pubmed och träffarna enligt sökorden var många men de slutligt inkluderade studierna valdes ut noggrant utifrån avgränsning av syften samt relevansen för det valda området. Syfte Litteraturstudiens syfte var att ta reda på kopplingen mellan diagnosen ADHD samt risken för kriminellt beteende senare i livet. Resultat Diagnosen ADHD uppvisade ett tydligt samband med senare missbruksproblematik och personer med denna diagnos hade klart oftare tvångsvårdats under sin barndom eller ungdom och hade även under sitt liv suttit oftare än andra i fängelse på grund av kriminella gärningar och hade fler rubriceringar i brottsartiklarna. De ungdomar med ADHD och utvecklat missbruk hade presterat sämre på prov och tester i skolan och visat sämre kognitiva resultat än de ungdomar som inte hade diagnosen ADHD. Diskussion Tydliga resultat var gemensamma för många av de valda artiklarna då det fanns ett tydligt samband mellan diagnosticerad ADHD och kriminellt beteende senare i livet. Flera av artiklarna tar upp att ungdomar med diagnosen ADHD har uppenbara problem i skolgången och att detta i sin tur leder till utanförskap samt dålig social anpassning. / Introduction ADHD is a neuropsychiatric disorder belonging to the spectrum of neuro-cognitive functional that increases the risk of getting into crime later in life. Individuals with the disorder may be incapable of controlling their impulses, which means that the individuals with the problem is not capable of evaluating consequences of his/her behavior. ADHD is also something that increases the risk of becoming a victim of abuse and destructive behavior Method A literature review with 10 knowledge-based articles was used in the study for the basis of the result. The articles were reviewed and processed to obtain as strong a reliability as possible. The database launched was Pubmed which gave many hits according to the keywords but the included studies were carefully selected based on the delimitation by the aim of the study and the relevance of the chosen area. Purpose The aim of the work was to explore the connection between the diagnosis of ADHD and subsequent risk of criminal behavior. Results Adolescents diagnosed with ADHD showed a clear increased risk of developing addiction problems. The ADHD symptoms had often become more difficult during childhood or adolescence and persons with ADHD were also more probably imprisoned as adults. The most common drugs that were used by the individuals with ADHD and had developed addiction were stimulants such as alcohol and benzodiazepines. The adolescents with ADHD and developed addiction had performed significantly poorer in tests and in school and showed poorer results than those who had not diagnosed ADHD Discussion Clear results were common to many of the selected articles as there was a clear correlation between ADHD and risk of becoming a victim of abuse and subsequent criminal behavior. Several of the articles mention that young people with the diagnosis of ADHD have obvious problems in gaining education and that this in turn leads to exclusion and poor social adaptation

Introduktion Hälsan har förbättrats för hela världens befolkning. Ekonomiska och sociala förutsättningar såsom socioekonomi påverkar möjligheten till god hälsa. Även självkänsla har en koppling till god hälsa, men också till boendeform och socioekonomiskt status.  Syfte Att undersöka om, och i så fall hur, självkänsla påverkas av självskattad hälsa, boendeform, utbildning (objektiv socioekonomisk status) och självskattad ekonomi (subjektiv socioekonomi), och dessutom om en sådan association finns, om det finns en skillnad i dessa associationer mellan könen. Metod som använts är kvantitativ metod, med tvärsnittsdesign från data som insamlats av LSH-studien (Livsvillkor, Stress, Hälsa) i Östergötland 2012/2013. För att analysera data har logistiska regressioner tillämpats. Resultat Självkänslan påvisar en stark korrelation med självskattad hälsa, men även med självskattad ekonomi och kön. Att vara man, eller att ange bra ekonomi ökar sannolikheten att ha hög självkänsla. Att äga sitt boende har även det en positiv relation med självkänsla. Konklusion Att vara man och att äga sitt boende medför ökad sannolikhet för hög självkänsla. Samma faktorer har också en samvariation med hälsa. Dessutom har subjektiv socioekonomi en starkare relation till hälsa och självkänsla, än objektiv socioekonomi. / Introduction Health has improved for the entire world population. Economic and social conditions, such as socioeconomic status, influence the possibility of good health. Self-esteem is also associated with good health, as well as housing tenure and socioeconomic status.  Purpose To investigate whether, and to what extent, self-esteem is influenced by self-rated health, housing tenure, education (objective socioeconomic status) and self-rated economic status (subjective socioeconomic status), and if there is such an association, whether there is a difference between sexes.  Method This study was quantitative, with cross-sectional design, using results from the LSH-study questionnaires 2012/13 in Östergötland. The relationship between self-esteem and independent variables was analysed using logistic regressions.  Results High self-esteem demonstrates a strong correlation with self-rated health, as well as with self-rated economic status and sex. Being a man, or indicating good economic status increases the probability of high self-esteem. Owning one’s own housing also has a positive association with high self-esteem. Conclusion Being a man who owns his own housing increases the possibilities for high self-esteem. The same variables also covariate with health. Likewise, subjective socioeconomic status has a stronger relationship with health as well as self-esteem than objective socioeconomic status does.

Introduction: Satisfaction of primary care is important factor that improve persons trust to primary care and encourage visiting their GP more often. Therefore it is one of key point to provide society with lasting and continuous medical care. Good access to GPs is even more important to full time employed persons because of limited time resources. However, there is a lack of studies about factors that influence Latvian full time employed adult population satisfaction with GPs.Objective: The aim of the study was to analyse socio economics factors, usage of the health care resources, GP availability and communication influence to full time employed adult satisfaction with GP in Latvia.Method: Quantitative survey study design was used based on data from Health Behaviour among Latvian Adult Population 2016 survey (FINBALT). Data from 1864 persons were used for data analysis with SPSS Statistic 25,0.Result: Opening (contact) hours, way of contacting GP practice, seeing GP in the appointed time, GP characteristics, patient’s self-assessed health condition and visiting GP in last year were factors that affected full time employed person’s satisfaction with GP in Latvia.Conclusion: Targeted measures in stately, praxis and individual level could be introduced to improve full time employed person’s satisfaction with GP.