Bakgrund: Tillit till andra individer förklarar variation i mental hälsa. På senare år har intresset ökat för tillit i ett inomorganisatoriskt sammanhang då arbete tillsammans förutsätter att man kan lita på sina kollegor, både för att uppnå organisationens mål men även sina egna. Tillit ses som en viktig komponent för de anställdas välmående då tillit främjar hälsa och motverkar mental ohälsa. Tillit kan definieras som viljan att vara sårbar inför andra individers agerande vilket ger en osäkerhet för andra individers handlande. Risken och osäkerheten som tillit innebär blir större vid mötet av en främling än vid mötet av en nära. Risken och osäkerheten som tillit medför utgör ett hinder för att ha stöd i relationer och därför kan låg tillit leda till ångest och depression. Det finns vissa likheter mellan tillit och socialt stöd och det tycks som om socialt stöd främjar tillit samtidigt som det främjar mental hälsa, därför kan det vara så att det är socialt stöd, och inte tillit, som förklarar variationen i mental hälsa i en organisatoriskt kontext. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att studera om tillit mellan kollegor är associerat med mental hälsa i en organisatorisk kontext. Metod: Kvantitativ metod med en enkätundersökning med 117 deltagare varav 86 deltog, en svarsfrekvens på 73, 5%. Logistisk regressionsanalys genomfördes för att svara på frågan om tillit till kollegor är associerat med mental hälsa bland kontorshandläggare oberoende av socialt stöd. Signifikansnivån sattes till 0.05. Resultat: Resultatet visar stark tillit till kollegor innebär en lägre risk att utveckla ångest. Resultatet visade att tillit bland kontorshandläggare är signifikant associerat med mental hälsa. Slutsats: Tillit tycks dock vara en viktig variabel då tillit påverkar mental hälsa oberoende av socialt stöd. Tillit är signifikant associerat med mental hälsa trots att socialt stöd är med som en oberoende variabel i analysen.

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen. / Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.

Kundkontakten inom detaljhandeln har blivit allt mer psykologiskt och emotionellt krävande. Tidigare har utgånget av ett möte mellan butiksanställd och kund oftast varit vänligt, då båda bemött varandra med respekt. På senare tid har dock situationer med hot och våld förekommit i dessa möten och hög arbetsbelastning ökat för anställda inom detaljhandeln, vilket har medfört att medarbetarna kan uppleva negativ stress och otrygghet. Ändå stannar många kvar och trivs med sitt arbete inom detaljhandeln. Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom detaljhandeln och medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Metoden har varit datainsamling genom två gruppintervjuer med medarbetare och två enskilda intervjuer med chefer. Resultatet i studien visar att gemenskap och socialt stöd, tydlig och rak kommunikation samt inflytande i arbetet var de faktorer som upplevdes påverka medarbetarnas hälsa och välbefinnande positivt. Brist på återhämtning, bristfälligt ledarskap och otydlig delegation var några faktorer som påverkade medarbetarnas hälsa negativt. Kunskap och förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns påverkan både för verksamhetens lönsamhet men framförallt för den enskilde individen bör tillgodoses. Genom kunskap och förståelse kan man få positiv inverkan på samhällskonomin och folkhälsan. / Customer contact in retail has become increasingly psychological and emotionally demanding. A meeting between the employed and the customer is usually a friendly meeting and the customer are usually satisfied with the service. However, in recent times, situations of threats and violence, insecure employment and high workload have increased for retail workers which may cause the employees to experience negative stress and insecurity. Still, many remain and enjoy their work in retail. The purpose of the study is to identify factors that affect the psychosocial working environment in retail and employee health and well-being. Method: Data collection was done through two individual interviews and two group interviews. The results of the study show that community and support, clear and direct communication and influence in your work, experienced a positive impact on employee health and well-being. Lack of recovery, inadequate leadership and unclear delegation were a few factors that adversely affected employee health. Knowledge and understanding of the impact of the psychosocial work environment on both the profitability of the business and above all for the individual should be met. Knowledge and understanding can have a positive impact on national economi and the public health.

Background: Obesity has become one of our times most endemic disease on a global scale and changes to lifestyle is the most cost-effective way to treat patients, when the cost for healthcare related treatment is staggeringly high for obesity and sequela diseases NAFLD, diabetes typ 2, dyslipidaemia and metabolic syndrome.The problem with this remedy is that it requires work and dedication. But changes require hard work, and in this patient group- low compliance, weight gain after treatment, dropping out of programs and small desire to change are the most common problems. Motivational studies report that readiness in obese patients is low and the best way to help patients to move forward is by motivational conversations. The obesity sequela disease NAFLD is an asymptomatic disease it displays no symptoms until very late stages. Therefore it’s a problem to get patients make the patient understand his illness and the seriousness of it. Aim: This literature work was aimed at investigating compliance in lifestyle changes in obese subject and to see if close contact with healthcare staff affected the achieved results. Method: In this literature study, the databases Pubmed, Science Direct, Medline and Sportdiscus were used to find information. Article inclusion criteria were that the articles were not older than 10 years and were in English. Result: Frequent and regular contacts between participants and professional staff provided good results both with regard to weight loss, biochemical response, and the participants' willingness to change. Also it shows that return visits at least every three months will improve weight loss if the participant is motivated to implement a change to lifestyle. Conclusion: Overall, this literature study shows the difficulties with lifestyle changes in people with obesity and sequela NAFLD. Close contacts of the patients with healthcare staff has proven to have a positive impact on treatment compliance, but there are other lifestyle difficulties in these patient groups which hamper compliance.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem, vilket bidrar till att det är betydelsefullt att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland unga. Flertalet aktörer har en viktig funktion inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, då insatserna bedrivs inom skilda yrkessektorer som har varierande ansvar över området. Delaktighet och samverkan mellan olika aktörerna anses som en förutsättning för att arbetet ska nå framgång. Föreliggande studies syfte är att undersöka aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar. Urvalet består av fem aktörer som arbetar inom området, med yrkestitlarna skolkurator, administratör, samordnare, utvecklingsledare inom folkhälsa och folkhälsochef. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide användes som stöd under intervjuerna och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades samt analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att aktörernas arbetsmetoder inbegriper exempelvis föreläsningar, utbildning i första hjälpen för psykisk hälsa, förse elevhälsan med statistik samt föräldraskapsstöd. Resultatet visar att främjande faktorer för ungas psykiska hälsa innefattar att ungdomar upplever stöd och trygghet från vuxna. Utvecklingsmöjligheter med arbetet beskrivs vara att skolan och elevhälsan bör få utökade resurser, samt att undersöka ungdomars upplevelser kring psykisk ohälsa och hälsa. Framtida utmaningar med arbetet är att psykisk ohälsa och suicid ökar bland ungdomar samt att höja yrkesverksammas och ungdomars kunskap kring psykisk ohälsa och hälsa.

Adherence to medication in asthma and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is important because medication may prevent serious consequences, possibly with lifelong effects. Several factors have been identified that influence adherence to medication in these disorders, but the importance of personality traits, beliefs about medication and illness perception has been insufficiently explored. The overall aim of this thesis was to study adherence to medication in asthma and ADHD, and in particular factors associated with adherence. The participants (n=268) in Study I were recruited epidemiologically and consisted of young adults with asthma, aged 22 years (±1 year). Impulsivity and, in men Antagonism and Alexithymia were associated with low adherence among respondents with regular asthma medication (n=109). The participants (n=35) in Study II were recruited from primary care clinics and consisted of adults (mean age 53 years). In men, Neuroticism was associated with low adherence, but Conscientiousness with high adherence. Beliefs about the necessity of medication were positively associated with adherence behaviour in women. In the total sample, a positive necessity-concern differential of beliefs predicted higher adherence. The participants in Study III, IV (n=101) and V (n=99) were recruited from Child and Adolescent Psychiatric clinics and consisted of adolescents with ADHD on long-term ADHD medication. Study IV assessed the reliability and validity of Swedish translations of the Beliefs about Medicines Questionnaire-specific (BMQ-Specific) and Brief Illness Perception Questionnaire (B-IPQ) for use in adolescents with ADHD. Exploratory Principal Component Analysis (PCA) loadings of the BMQ-Specific items confirmed the original components, the specific-necessity and specific-concerns. The exploratory PCA for B-IPQ revealed two components; the first one, B-IPQ Consequences, captured questions regarding perceptions of the implication of having ADHD (items 1, 2, 5, 6 and 8) and the second one, B-IPQ-Control, the perceptions of the ability to manage the ADHD disorder (items 3, 4 and 7). Adherence correlated positively with BMQ-necessity-concern differential but negatively with beliefs about medication regarding concerns and side effects as well as Antagonism. Adolescents with more beliefs in the necessity, but with less concerns and side effects were less intentionally non-adherent. Adolescents with more perceptions that ADHD affected life showed less unintentional non-adherence. Negative Affectivity was associated with beliefs in the necessity of medication, but also with concern about medication and side effects. Negative Affectivity was positively associated with perceived consequences in life caused by ADHD and less control over ADHD. Hedonic Capacity was associated with less concerns about medication. In conclusion: In asthma and ADHD, adherence was associated with personality and beliefs about medications treatment. The personality traits showed numerous associations with perception about ADHD and beliefs about asthma and ADHD medication. This thesis increases our understanding of these person-related underlying factors of non-adherence, which may enable targeted actions intended to turn non-adherence into adherence as well as to identify individuals at risk for non-adherence. The Swedish translation of BMQ-Specific and B-IPQ proved to be valid and reliable, suggesting that the scales are useful in clinical work to identify risks of low adherence and to increase knowledge about how adolescents perceive ADHD. / Följsamhet till läkemedelsbehandling vid astma och ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är viktigt eftersom optimal behandling kan förebygga allvarliga och livslånga konsekvenser. Flera faktorer som påverkar följsamhetsbeteendet har tidigare identifierats exempelvis ekonomiska faktorer, men vikten av personlighetsdrag, uppfattning om läkemedel och sjukdomsuppfattning har tidigare inte undersökts tillräckligt. Det övergripande syftet för avhandlingen var att studera följsamhet till läkemedel hos personer med astma och ADHD och i synnerhet påverkande faktorer. Avhandlingen utgörs av fem delstudier. Personlighet kan beskrivas som grundläggande egenskaper som kännetecknar likheter och skillnader mellan individer, den så kallade egenskapsteorin. Personlighet kan beskrivas utifrån fem grundläggande personlighetsdrag: känslomässig instabilitet, utåtriktning, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet, den så kallade fem-faktor modellen. När det gäller uppfattning om läkemedel så vägs uppfattningen om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen för att kontrollera sjukdomen mot oron för läkemedlens negativa effekter-biverkningar. Följsamhetsbeteendet beror på vilken uppfattning som dominerar. Uppfattning om sjukdom påverkas bland annat av personens uppfattning om hur mycket sjukdomen påverkar personens liv och sjukdomens varaktighet. Resultaten av denna avhandling visar att följsamheten var högre hos tonåringar med ADHD än hos vuxna med astma. Följsamheten till astma- och ADHD-medicinering var signifikant associerad med uppfattning att läkemedel var nödvändigt såväl som personlighetsdragen, särskilt antagonism. Följsamheten var inte associerad med ålder eller kön. Med anledning av att kön är relaterad till andra faktorer bör det beaktas i utredning av följsamhet till läkemedel. Personlighetsdraget känslomässig instabilitet, var relaterat till många uppfattningar om läkemedlen och sjukdomsuppfattningar. Avhandlingen visar på sambandet mellan vissa personrelaterade faktorer och följsamhet till läkemedel, hos personer med astma och ADHD. Den svenska översättningen av frågeformulären: Uppfattning om läkemedel (BMQ-Specific) och Uppfattning om ADHD (B-IPQ) visade sig ha god kvalitet för användning i kliniska utvärderingar och forskning som involverar ungdomar med ADHD.

Background Chronic myeloid leukemia (CML) is a relatively rare hematological malignancy with a constant incidence of approximately 90 new cases each year in Sweden (0.9 cases/100 000 inhabitants). The etiology is largely unknown but high doses of ionizing radiation are a known but rare risk factor. The treatment options were for a long time limited to chemotherapies i.e. hydroxyurea and busulfan, interferon’s and allogeneic hematopoietic stem cell transplantation and the median survival were only about four years. Since the beginning of the 21st century a new way of treating CML has been introduced, the tyrosine kinase inhibitors (TKI), leading to a rapid decrease in leukemic cells and symptoms. Due to the TKIs, the overall 5-year survival is nowadays approximately 85 % and CML patients have time to develop other diseases, including other malignancies. The aims of this thesis was to investigate the present and future prevalence of CML and the prevalence of other malignancies prior and subsequent to the diagnosis of CML, malignancies among first-degree relatives of persons with CML. In addition, the incidence of autoimmune and chronic inflammatory diseases among patients with CML was also investigated.   Methods From the Swedish CML register, data over nearly all Swedish CML patients from 2002 and forward were obtained for paper II-IV. For paper I, the Swedish cancer register was used to identify all Swedish CML patients since 1970 and the Swedish cause of death register was used to identify an eventual date of death for these patients. With a constant incidence and the relative survival rates for CML patients between 2006 and 2012 as a model, the present and future prevalence was calculated. For paper II-IV, data from the Swedish cancer register was used to identify other malignancies than CML. For paper II, information about autoimmune and chronic inflammatory diseases was retrieved from the Swedish national patient register. For paper II and IV, five controls matched for year of birth, gender and county of residence were randomly selected from the Swedish register of the total population. To calculate odds ratio (OR), conditional logistic regression was used. To calculate the risk of a second malignancy for paper III, Standardized incidence ratio (SIR) was used. In paper IV, first-degree relatives (parents, siblings and offsprings) for both cases and controls were retrieved from the Swedish multi-Generation Register, where persons born later than 1932 and registered in Sweden at some time since 1961 are registered.   Results Prevalence and survival As shown in paper I, the 5-year overall survival for CML patients increased remarkably from 0.18 to 0.82 between 1970 and 2012. The prevalence increased from 3.9 to 11.9 per 100 000 inhabitants in Sweden between 1985 and 2012. By assuming no further improvements in relative survival as compared to the survival rates between 2006 and 2012, the prevalence by 2060 is expected to increase to 22.0 per 100 000 inhabitants. This corresponds to 2 587 CML patients as compared to 1 137 CML patients in 2012.   Malignancies, autoimmune and chronic inflammatory diseases prior to CML In study II, more than 45 000 person-years of follow-up were evaluated in 984 CML patients diagnosed between 2002 and 2012. With an OR of 1.47 (95 % CI 1.20–1.82) and 1.55 (95 % CI 1.21–1.98), respectively, the prevalence of prior malignancies and autoimmune diseases were significantly increased as compared to matched controls. On the other hand, no association between CML and chronic inflammatory diseases was shown.   Second malignancies In 868 CML patients, diagnosed between 2002 and 2011, 52 malignancies were observed in the Swedish cancer register, as shown in paper III. When compared to expected rates in the background population, a significantly increased risk of second malignancies with a SIR of 1.52 (95 % CI 1.13–1.99) was shown. When looking at specific cancer types, gastrointestinal as well as nose and throat cancer were significantly increased.   Familial aggregation of malignancies 984 CML patients were identified in paper IV. However, 184 had a birth date prior to 1932, subsequently only 800 patients were analyzed. Among them, 4 287 first-degree relatives were identified, compared to 20 930 first-degree relatives of the matched controls. 611 malignancies were retrieved; no significant increase of malignancies in first-degree relatives of CML patients was shown (OR 1.06; 95 % CI: 0.96–1.16).   Conclusion Since CML patients nowadays have a high survival rate, the calculations in this thesis shows that the prevalence of CML will almost double by 2060. CML patients have an increased risk of developing malignancies prior and subsequent to the diagnosis of CML, suggesting a hereditary or acquired predisposition to develop cancer. Since there is no familial aggregation of malignancies in CML patients, a hereditary predisposition to develop cancer is unlikely to be part of the pathogenesis of CML, leaving an acquired predisposition more likely.

There is increasing need and demand in various contexts to take children’s perspectives into account, including the views and opinions of the youngest children. However, listening to the voices of children is a challenging and complex task, and the field is normatively loaded. There is thus a growing need for valid and reliable methods and techniques that aid children to verbalise their experiences. The overall aim of this thesis was to examine the ability of the In My Shoes computer assisted interview and a Standard verbal interview to elicit accurate information and evaluative content, when used with preschool-aged children and determine their suitability in relation to situationally shy children. Our studies show that the two interview methods, in general, provided equally accurate and complete statements. In addition, the IMS interview can be a more useful and suitable tool during the rapport phase with situationally shy children compared to the Standard verbal method. For non-shy children, the interview methods were equally adequate. In relation to evaluative information, the recommended open-ended questions in the Standard verbal interview were insufficient. Children appeared to need evaluative questions in order to provide evaluative content. Examining the ability of IMS to elicit subjective experiences showed that using IMS aided children to provide detailed and varied descriptions of emotions, somatic experiences, and objects such as toys.   Thus, when choosing the optimal child interview method, there are several aspects that need to be considered, including the degree to which children’s statements need to be accurate and complete and/or contain evaluative information and the child’s level of shyness. These studies have increased the number of evaluated methods for interviewing children and contributed to new knowledge about the challenging task of optimising the choice of method for interviewing preschoolers. / <p>Forskningsfinansiering: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, FB13-0014 </p>

Aim: To fill the knowledge gap about the importance of contextual factors after resettlement on mental health, substance misuse and labour market participation among young refugees who immigrate to Sweden as teenagers. Methods: Register studies in national registers of national cohorts of young refugees, unaccompanied and accompanied, who settled in Sweden as teenagers. Studies 1-4 used Cox regression models to study the risks of psychiatric care consumption and substance misuse, while Study 5 used multinomial regression to study position on the labour. These findings were compared with peers from the same birth cohorts in the general Swedish population and non-European intercountry adoptees (Studies 2 and 5). Results: The overall results suggest that young accompanied and unaccompanied refugees were more likely to be admitted to psychiatric inpatient and compulsory hospital care, but not outpatient care, with refugees born in the Horn of Africa and Iran having the highest risk (Study 1). Young accompanied and unaccompanied refugees also had higher risk of hospitalization and criminal conviction associated with substance misuse (Study 3). Longer duration of residence in Sweden was associated with increased risks of outpatient care (Study 1) and hospitalization related to substance misuse (studies 3 and 4). These increase risks of young refugees were associated with their socioeconomic living conditions (Studies 3 and 4), but risk factors associated with the country of origin of the refugee population and the intercountry adoptees were more important determinants of schizophrenia than socioeconomic conditions in Sweden (Study 2). Young accompanied and unaccompanied refugees and intercountry adoptees had a lower likelihood of being in full employment than native Swedes with comparable levels of education. Secondary education, however, increased employment chances and reduced the risk of being neither employed nor in education or training (Study 5). Conclusion: Evidence suggests that several groups of young refugees are at higher risk of mental health problems and substance misuse. They also face employment disadvantages and barriers to psychiatric care in the early stages of developing a psychiatric disorder. / Syfte: Att undersöka betydelsen av kontextuella faktorer för psykisk hälsa, alkohol- och narkotikamissbruk samt sysselsättning bland unga flyktingar som invandrat till Sverige som tonåringar.Metod: Avhandlingen baseras i sin helhet på studier i nationella register av nationella kohorter av flyktingar som anlände till Sverige i åldern 13-19 år och var folkbokförda i Sverige 2005, jämförda med övrig svensk befolkning och utlandsadopterade (Studier 2 och 5) i samma åldrar. Studierna 1-4 använder sig av Cox regressionsmodeller för att undersöka psykiatrisk vårdkonsumtion inklusive vård relaterad till alkohol- och narkotikamissbruk. Studie 5 undersöker position på arbets-marknaden bland unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar med hjälp av multinominal regression. Resultat: Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flykting-ungdomar vårdas i större utsträckning i psykiatrisk sluten- och tvångs-vård, men ej öppenvård, med störst risk för flyktingar födda på Afrikas Horn och i Iran (Studie 1). Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingungdomar hade också högre risk för sjukhusvård och att dömas för brott i samband med alkohol- och narkotikamissbruk (Studie 3). Denna ökade vårdkonsumtion förklaras till en del av de unga flyk-tingarnas socioekonomiska levnadsförhållanden (Studier 3 och 4). Konsumtionen av psykiatrisk öppenvård ökade med tiden efter ankomsten till Sverige (Studie 1), liksom sjukhusvård till följd av alkohol- och narkotikamissbruk (Studier 3 och 4). Sjukhusvård och kriminalitet i sam-band med missbruk av alkohol och narkotika är vanligare bland unga manliga flyktingar än för kvinnliga. Faktorer associerade med flyktingars och utlandsadopterades ursprungsland var mer betydande riskfaktorer för schizofreni än de socioekonomiska förhållandena i Sverige (Studie 2). Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar hade en högre risk att varken arbeta eller delta i en utbildning och hade också sämre utsikter till anställning än inhemska svenskar med jämförbar utbildningsnivå. Gymnasiekompetens ökade chanserna för inträde på arbetsmarknaden (Studie 5). Slutsats: Resultaten tyder på att flera grupper av unga flyktingar har en högre risk för problem med psykisk ohälsa och substansmissbruk. De konfronteras även i högre grad med arbetslöshet och olika hinder för att få psykiatrisk vård i tidiga stadier av psykisk ohälsa. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 4: Manuscript. Paper 5: Manuscript.</p>