Stressrelaterade besvär ökar och familjelivet har en betydande roll för att bidra till individens hälsa. Det är av vikt att öka medvetenheten om en god balans mellan arbetsliv och familjeliv för att åstadkomma en god hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever livspusslet med arbetsliv och familjeliv utifrån ett folkhälsoperspektiv. Studien har använt sig av en kvalitativ metod och baseras på ett målstyrt urval av sex arbetande småbarnsföräldrar som har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlande intervjumaterialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet har en stor betydelse när det kommer till stress inom arbetslivet hos småbarnsföräldrarna. Att få mer tid för familjelivet och ett ökat stöd från omgivningen hade enligt småbarnsföräldrarna underlättat vardagen och är något som de flesta av deltagarna hade önskat mer av. Vidare påvisar resultatet att småbarnsföräldrars hälsa påverkas av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv, vilket ofta resulterar i stress, energibrist och fysisk överbelastning. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrars hälsa påverkas negativt av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv.

Bakgrund: Ett narkotikafritt Sverige har under lång tid varit målet för den svenska folkhälsopolitiken. Att använda narkotika är, förutom skadorna för individen, även kostsamt och ett problem för samhället. Anledningarna till varför en individ använder narkotika är ett komplext samband mellan samhälleliga och individuella faktorer. Det förebyggande arbetet fokuserar på att narkotikadebuten hos ungdomar senareläggs alternativt uteblir. Hur ungdomar ställer sig till narkotika är således en angelägen kunskap för att kunna utforma ett förebyggande arbete som ger effekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inställning till narkotikaanvändning bland ungdomar i en kommun. Metod: En explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Genom ändamålsenligt urval rekryterades elva ungdomar i ålder 15-18, både flickor och pojkar, vilka deltog frivilligt. Data analyserades genom tematisk analys. ”Social practice theory” användes som teoretiskt ramverk för att förklara och diskutera inställningens betydelse för narkotikaanvändning. Resultat: Tre teman av inställning till narkotikaanvändning bland ungdomarna identifierades: a) narkotikans förväntade effekt, b) social tillhörighet och c) samhället.  Resultatet visade att det fanns en generell negativ inställning till narkotika, men att inställningen varierade beroende på hur ungdomen värderade narkotikans påverkan på kroppen, vänners inställning, samt samhällets normer. Slutsats: Ungdomarna har en ambivalent inställning till narkotika. Det är främst vänners inställning som påverkar den enskilde individen, följt av normalisering av narkotika i samhället. Det fortsatta arbetet för att minska narkotikaanvändningen bör därför fokusera på att skapa restriktiva värderingar och normer kring narkotika. / Background: A drug-free Sweden has long been the target of Swedish public health policy. Using drugs, besides the damage to the individual, are also costly and a problem for society. The reasons why an individual uses drugs is a complex link between social and individual factors. The preventive work focuses on the postponement of the debut of drug use in young people, alternatively does not occur. Thus, why young people resort to drugs is important knowledge to be able to design effective preventive actions. Purpose: The purpose of the study was to describe the attitude towards drug use among young people in a municipality. Method: An explorative qualitative study with semi-structured interviews was used. A purposeful selection was used and eleven adolescents (15-18 years old), both girls and boys, participated voluntary. Data were analyzed by using thematic analysis. "Social practice theory" was used as a theoretical framework to explain individuals´ attitudes on drug use. Results: Three themes of attitudes towards drug use among young people were identified: a) the expected effect of drugs, b) social affiliation and c) society. The results showed that there were general negative attitudes toward drugs, but that the attitudes varied depending on how the youth assessed the drugs’ impact on the body, friends’ attitudes and norms in the society. Conclusion: Young people have an ambivalent attitude toward drugs. It is primarily friends' attitudes that affect the individual, followed by the normalization of drugs in society. Continued efforts to reduce drug use should therefore focus on creating restrictive values ​​and norms on drugs.

Inledning: Föreliggande litteraturstudie kommer att studera hur läs- och/eller terapihundar kan främja barns läslust och läsutveckling. I flera länder, främst i USA och Kanada är hund baserad pedagogik ett accepterat verktyg för skolan i utbildningssyfte.  Syfte: Att göra systematisk litteraturstudie om användningen av en läs- eller terapihund kan förbättra elevers läsförmåga och läslust och om de kan underlätta inlärningen av elever med särskilda behov.  Metod. Litteraturstudien redovisar resultatet från 15 artiklar. Resultaten indelades i olika teman och presenteras i tabell och löpande text.  Resultat. Enligt studierna kan man se en positiv utveckling gällande läsförmåga, uttal och ordförståelse hos de barn som får läsa högt för en hund. Barnen upplever mer glädje och motivation samt mer lust till att läsa om hunden är närvarande. Även barn med särskilda behov gynnas av hund baserad terapi.  Diskussion: Studien stödjer tidigare forskning och slutsatsen är att barn som får läsa för en hund kan utveckla sin läsförmåga och öka sin motivation för att läsa. / Introduction: This literature study will examine how reading- and/or therapy dogs can promote children´s motivation to read and develop their reading skills. In many countries, primarily in USA and Canada, dog based education is an accepted tool in schools.  Aim:  The aim of the thesis is via a literature study explore whether students improve their reading ability and motivation to read with use of a dog. Also, the aim is to explore if dogs can facilitate learning to read for children with special needs.   Method: This thesis presents the results of 15 articles. The results have been categorized according to different themes and are presented in a table and in the current text.  Results: According to the studies there a positive development regarding reading ability, pronunciation and comprehension of the children who read out loud for a dog could be detected. The children experience higher joy, motivation and pleasure to read if a dog is present. Even children with special needs benefit from dog based therapy.  Discussion: This literature study supports previous research and the conclusion is that children who reads for dogs can develop their reading ability and increase the motivation to read.

Spelproblem klassas idag som ett folkhälsoproblem. Den största delen av Sveriges befolkning har någon gång spelat om pengar och spelfrekvens utgör en riskfaktor för att utveckla ett spelproblem. Betoning bör läggas på det förebyggande arbetet då spelproblem kan leda till allvarliga ekonomiska-, hälsomässiga- och sociala konsekvenser för en individ. Syftet med studien är att undersöka spelvanor, självskattad hälsa och tillgängligheten till spel bland gymnasieelever samt undersöka om det finns samband mellan deras spelvanor, självskattade hälsa och tillgänglighet till spel. Studien baserades på en kvantitativ data med en enkätundersökning som insamlingsmetod där totalt 164 gymnasieelever deltog. För att redovisa resultatet användes deskriptiva analyser och för att undersöka eventuella samband mellan variablerna användes statistiska analyser i form av chitvå-test. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna skattar sin hälsa som bra och har någon gång spelat om pengar. Det finns könsskillnader när det kommer till gymnasieelever spelvanor, där killar spelar om pengar i större utsträckning än tjejer. Det finns ett samband mellan upplevd tillgängligheten till spel om pengar och gymnasieelevers spelvanor. Som teoretisk anknytning diskuterades resultatet med koppling till delar av den utarbetade biopsykosociala modellen som är anpassade för att förstå utvecklingen av ett problem- och missbruksbeteende.

Syftet med studien var att identifiera vilket stöd som fanns för barn som befann sig på kvinnojourer, samt undersöka vilka rutiner som fanns kring skolgång på kvinnojourer i ett mellansvenskt län. Data samlades in genom intervjuer och en manifest ansats användes för att analysera svaren. Det var fyra kvinnojourer om deltog i undersökningen och därmed fyra intervjuer då en personal på varje jour intervjuades. Resultatet av studien visar att personalen på kvinnojourerna ofta saknar utbildning i det arbete de utför och att de är hänvisade till att söka ut- och fortbildning på eget initiativ. Studien visar också att det endast var en av de intervjuade kvinnojourerna som hade utarbetade rutiner för barnens skolgång. Hos de övriga kommer inte barnen till skolan under tiden på jouren. Även när det gäller stöd till barnen, var det endast en representant från kvinnojouren som uppgav att det fanns rutiner för hur barnen skulle bemötas och stöttas. De övriga jourerna uppgav att de anpassar insatserna från fall till fall. Samtliga kvinnojourer hade kvalitetssäkring i någon form. Den sker antingen i samarbete med kommunen, landstinget, kvinnojourernas riksorganisation eller jourens styrelse. Det finns bristfälligt forskningsunderlag och målformuleringar saknas för kvinnojourernas arbete. Arbetet vilar därmed på bräcklig grund. Då verksamheten på jourerna finansieras med kommunala bidrag kan detta konstateras. / Title: Types of support for children who live in shelters and what procedures there are to allow schooling. The aim of the study was to identify the types of support available for children who live in shelters with their mothers, and what procedures there are to allow the schooling of these children. The study was conducted in a mid-swedish county. Data was collected through interviews and a manifesto analysis method was used to analyze the responses. There were four people that were interviewed and they worked at the shelter. The results of the study show that the staff of women's shelters often lack education in the work they do and that they are obliged to seek training on their own initiative. The study also shows that only one of the women's shelters interviewed had developed procedures for children's schooling. In the womens shelters the children don´t go to school during their stay at the shelter. Even in terms of support to the children who come to the shelters, only one of the respondents stated that there were procedures for how children should be treated and supported. The other shelters reported that they align efforts from case to case. All shelters had quality assurance in some form. It occurs either in cooperation with the municipality, the county council, national organization of women´s shelters or the local women´s shelters board. There is inadequate research evidence and goal formulation are lacking for women's shelters work. The work thus rests on a shaky ground. Since the operations of shelters are funded by municipal grants, there can be stated that tax money is used for an activity that is not evidence-based.

Inledning: Sömnlöshet (insomni) är ett stort och växande folkhälsoproblem för den vuxna befolkningen. I dagsläget rekommenderas läkemedel och kognitiv beteendeterapi som behandling för diagnosen, men inga särskilda vetenskapliga rekommendationer finns i syfte att förebygga insomni. Forskning visar att individers levnadsvanor verkar som bestämningsfaktorer för deras sömnkvalitet, men ännu bedöms området vara relativt outforskat. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka om fysisk aktivitet kan förebygga kronisk sömnlöshet och sömnlöshetssymtom hos den vuxna befolkningen. Metod: Systematiskt litteraturstudie i PubMed. Resultat: Fysisk aktivitet visade sig vara associerat med kronisk insomni och sömnlöshetssymtom, och föreningen påverkades emellertid av individens body mass indiex. Skillnader beträffande intensitetsnivåer och form av fysisk aktivitet observerades både mellan könen och i olika åldersgrupper. Diskussion: Förskrivning av fysisk aktivitet på recept i förebyggande syfte för individer i riskgrupp för sömnlöshet, eller i behandlingssyfte för lidande patienter, utgör en potentiell framtida folkhälsosatsning av sömnlöshet, men kostnadseffektivitet måste utvärderas. / Introduction: Insomnia is a major and growing public health problem for the adult population. Currently recommend medication and cognitive behavior therapy as treatment for the diagnosis, but no special recommendations are available for the purpose of preventing chronic insomnia och insomnia symptoms. Research shows that peoples living habits appear to be determining factors for their sleep quality, but it is still estimated that the area is relatively unexplored. Aim: This study investigate whether physical activity can prevent chronic insomnia and symptoms of insomnia in adults. Method: Systematic literature study in PubMed. Result: Physical activity was found to be associated with chronic insomnia and insomnia symptoms, and the association was affected by the body mass index (BMI) of the individual. Differences in intensity levels and physical activity were observed between the sexes and in different age groups. Discussion: The prescription of physical activity to individuals at risk for insomnia, or for treatment of those suffering from insomnia, represents a potential future public health strategy for the management and prevention of insomnia, however, cost-effectiveness of these strategies must be evaluated.

INTRODUKTION: Trafikrelaterade utsläpp är ett globalt problem som orsakar dödlighet och sjuklighet i främst utvecklingsländer och större städer där problemet är störst. Astma är en av sjukdomarna som associeras med trafikrelaterade utsläpp och är globalt sett den vanligaste icke kommunicerbara sjukdomen bland barn, som är en särskild utsatt grupp eftersom de växer och deras organ utvecklas. En global uppskattning av World Health Organization visar att cirka två miljarder barn lever i områden där luftföroreningarna överskrider globala gränsvärden för utsläpp. SYFTE: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer associerade till trafikrelaterade utsläpp som kan leda till astma och pip ljud hos barn. METOD: En systematisk litteraturstudie där 15 artiklar ingår. RESULTAT: Resultatet från studien identifierade riskfaktorer som närhet till vägar, trafikutsläppen och om föräldrarna har allergier. Vidare identifierades påverkansfaktorer som årstider, trafikvolym och trafikdensitet. DISKUSSION: Trafikrelaterade luftföroreningar är ett stort problem som kan leda till flera sjukdomar på andningsorganen. Det är ett komplext problem med flera olika riskfaktorer och påverkansfaktorer som samspelar där vissa av riskfaktorerna inte kan påverkas av individen själv och därför behöver policyskapare och beslutsfattare agera redan nu. / INTRODUCTION: Traffic related air pollution is a global problem which causes mortality and morbidity mainly in developing countries and large cities where the problem is largest. Asthma is one of the diseases associated with traffic related air pollution and is globally the most common non-communicable disease among children, who are an especially vulnerable group since they are growing and developing. A global estimation by World Health Organization shows that about two billion children live in areas where air pollution exceeds the global guideline values. PURPOSE: The purpose is to identify risk factors associated with traffic related air pollution which may lead to asthma and wheezing among children. METHODS: A systematic literature review of 15 articles. RESULTS: Results from this study identified risk factors such as proximity to roads, pollutants and parental history of allergy. Furthermore, modifiers such as seasons, traffic volume and traffic density were identified. DISCUSSION: Traffic related air pollution is a big problem which can lead to several diseases on respiratory systems. It is a complex problem where risk factors and modifiers interact with each other where some of the risk factors cannot be addressed by individuals and that is why policymakers must act now.

Fysisk aktivitet är en bestämningsfaktor och ingår i ett av de elva målområdena för folkhälsa. Även sociala faktorer (relationer, socialt stöd och sociala nätverk) är bestämningsfaktorer för en god hälsa. Lagidrott innehåller båda delarna och en positiv inställning och attityd bidrar till ungdomsutveckling där motivationen drivs av intresse och utmaning. Syftet med studien är därför att undersöka hur unga tjejer upplever att lagidrott påverkar deras hälsa samt vad som påverkar valet till fortsatt idrottsutövande inom lagidrott. Metoden som valdes för datainsamlingen var en kvalitativ intervjustudie där sex unga tjejer i ett åldersspann på 16– 20 år inom en idrottsförening i Mälardalsregionen intervjuades. Semistrukturerade intervjuer tillämpades som datainsamlingsmetod och en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats har legat till grund för dataanalysen. Studiens resultat visar att lagidrott påverkar den fysiska-och psykiska hälsan genom att den ger fysisk aktivitet, glädje, energi, gemenskap, delaktighet och tillhörighet. Dock kan lagidrotten vara en påfrestning på den mentala hälsan eftersom det ställs krav och deltagarna får en hög press på sig, vilket kan upplevas stressande. Det går att se att lagidrott är betydande och påverkar unga tjejers hälsa och belyser den självuppskattade hälsostatusen som bra. Lagidrott ger gemenskap och glädje samtidigt som utmaningar och målsättning skapar drivkraft och motivation att fortsätta utöva lagidrott.

Muskuloskeletala symptom är ett utbrett problem som drabbar människor över hela världen och påverkar folkhälsan negativt. Dels påverkas kroppen fysiskt med minskad funktion och värk i den drabbade kroppsdelen, men även det psykiska välmåendet kan bli lidande. Vårdpersonal som arbetar med tunga eller repetitiva lyft löper stor risk att drabbas av muskuloskeletala symptom. Flera studier visar att fysisk aktivitet och ergonomiska hjälpmedel kan lindra problemen och verka som hälsofrämjande insatser. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av muskuloskeletala symptom bland personal på LSS-boenden i Västmanland samt om det finns något samband mellan muskuloskeletala symptom och omfattningen av fysisk aktivitet respektive tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel. En kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign användes för att kunna besvara syftet och frågeställningarna och chi2-test användes för att hitta samband. Resultatet visade bland annat att över hälften av personalen har muskuloskeletala symptom i ryggen. Signifikanta samband hittades mellan omfattningen av fysisk aktivitet och muskuloskeletala symptom, men inte mellan tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel och muskuloskeletala symptom. Resultatet diskuteras även utifrån PATH-modellen (Practices for the Achievement of Total Health) som teoretiskt perspektiv. Förslag på framtida forskning är att ta fram mer praktiska åtgärder som arbetsplatser kan utgå från för att motverka muskuloskeletala symptom.

Inledning: Globalt sett beräknas det att en av fyra familjer har minst en medlem med psykisk störning och de anhöriga är ofta de som är de främsta vårdarna. En majoritet av personer med psykisk sjukdom är eller kommer att bli föräldrar. Forskning visar på ett starkt samband mellan psykisk sjukdom hos föräldrarna och psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Att identifiera riskfaktorer respektive friskfaktorer som uppträder hos barn som växer upp med en psykiskt sjuk förälder. Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar både kvantitativa och kvalitativa ingick. Analysering av artiklarna har skett enligt en tematisk analysmetod. Resultat: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom utgör en högriskgrupp för att själva utveckla beteendemässiga, känslomässiga och psykiatriska problem. Det finns ett starkt samband mellan förälderns psykiska sjukdom och stigmatisering samt bristande skolgång. Skyddande faktorer inbegriper stöd, kunskap om förälderns tillstånd, en aktiv coping strategi och en familjefokuserad vård, vilket kan öka familjens och barnens resiliens. Diskussion: Det finns stora behov av tidiga insatser för att stödja barn. Många gånger missas barnen då fokus på vården enbart är riktad till den psykiskt sjuka föräldern. Studien visar att stöd och information till barnen inte är implementerat eller är bristfällig i många fall. / Introduction: Globally, it is estimated that one in four families has at least one family member with a mental disorder and relatives are often the primary caregivers. A majority of people with mental illness are or will be parents. Research shows a significant association between parental mental illness and mental illness in children. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to identify the risk factors and the protective factors of the health of children living with a mentally ill parent. Method: A literature study involving 15 articles both quantitative and qualitative. Analysis of the articles has been done according to a thematic analysis method. Result: Children of parents with mental illness constitute a high-risk group for developing problems such as behavioural, emotional and psychiatric disorders. There is a strong relation between the parent's mental illness and stigmatization as well as lack of school attendance. Protective factors include social support, knowledge of the parent's illness, having an active coping strategy and a family-focused care that can enhance the family and children's resilience. Discussion: There is a great need of early efforts and interventions to support children. Many times, the focus from health care is only on the mentally ill parent and many children's needs are missed. This study shows that support and information to the children in many cases is not implemented or inadequate.