Good Girl/Bad Girl asks women to define the good girls and bad girls in respect to their clothing. Participants are women who live in either New Mexico or Texas and identify as one or more of the following groups: New Mexican, Mexican, Native American, Sorority women, and Cowgirls. Participants with interviewed and photographed in their homes and places of work. Good Girl/Bad Girl was exhibited during the 2013 The Co-op Presents the Cohen New Works Festival. A selection of twenty-one images were displayed in addition to audio from the interviews. / text

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

Young girls are taught to be good girls during upbringing and the “good girl” syndrome affects girls when they grow up to be women in the workforce. Female managers experience higher expectations on their performance than male managers. The aim of this study is to examine if female managers experience high expectations on their work performance and if the “good girl” syndrome affects the women in everyday work. Previous research shows that women and men face different conditions at work and expectations are higher for female managers than male managers. The study is conducted through qualitative interviews with female middle managers. The data is analyzed using Berger and Luckmanns theory on socialization and internalization, Doing gender, Acker’s theory on gendered processes in organizations and the term Homosociality. Our results show that women experience high expectations at work, though these expectations are perceived by the women as their own, we argue that these high expectations are a form of internalization of typical female traits, such as blaming oneself for wrongdoings. The results of the study also shows that the female managers are affected by the “good girl” syndrome at work, though it seems to get easier to handle with age. / Flickor uppfostras till “duktiga flickor” och “duktig flicka”-syndromet påverkar flickorna när de växer upp till kvinnor och kliver in i arbetslivet. Kvinnliga chefer upplever att det ställs högre yrkesmässiga krav på dem än på manliga chefer. Syftet med denna studie är att undersöka om det ställs höga krav på kvinnliga chefer i arbetslivet och om “duktig flicka”-syndromet påverkar kvinnorna i deras dagliga arbete. Tidigare forskning visar att kvinnor ställs inför andra villkor än män i arbetslivet och det ställs högre krav på kvinnliga chefer än manliga. Denna studie genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med kvinnliga enhets- och verksamhetschefer. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Berger och Luckmanns teori om socialisation och internalisering, begreppet Doing gender, Ackers teori om genusprocesser i organisationer och begreppet Homosocialitet. Resultatet visar att kvinnor upplever att det ställs höga krav på dem i arbetet, där kraven främst upplevs komma från kvinnorna själva, vilket tolkas som en typ av internalisering av typiskt kvinnliga egenskaper som att se fel hos sig själv. Resultatet visar även att kvinnorna påverkas av “duktig flicka”-syndromet i sitt dagliga arbete, men att detta verkar vara lättare att hantera med åldern.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad skolkuratorer anser kännetecknar “duktiga flickor” på gymnasiet, hur de arbetar med att bemöta gymnasietjejer som uppvisar ”duktig flicka”-syndrom, samt vilka risker de anser finns för dessa tjejer. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer vilka var yrkesverksamma i Mellansverige. Resultatet visade att “duktiga flickor” är en målgrupp som strävar mot att leva upp till både sina och andras förväntningar. Det är en målgrupp som besitter många styrkor och har förmågan att komma långt i livet, men som kan behöva stöttning längs vägen. Resultatet visade även att målgruppen i regel har en låg självkänsla, vilket respondenterna uppgav som det främsta de försöker stärka hos tjejerna. Den största risken för “duktiga flickor” ansåg respondenterna vara psykisk ohälsa, vilket blir en följd av låg självkänsla och att ständigt söka bekräftelse från andra för att känna att man själv duger. / The aim of this qualitative study was to examine features of ”good girls” in high school, which methods that is used in treatment with them and to explore the potential risks they may be facing, all from school counselors point of view. Six semistructured interviews were made with high school counselors employed in central Sweden. The results showed that ”good girls” is a group that strives for fulfillment of both their own and others expectations. They possess many strengths and have the ability to achieve much in life, but is also in need of support to get there. They tend to suffer from poor self-esteem, which is the main thing that the school counselors aim to strenghten in this group. The primary risk for ”good girls” is considered to be mental illness, which is a probable consequence of poor self-esteem and the search for confirmation from others to feel worthy.

Detta examensarbete ämnar belysa “duktig flicka”- fenomenet som kommit att bli ett omtalat begrepp som är baserat på den nya moderna samhällsstrukturen. Den nya samhällsstrukturen handlar om att kvinnor förväntas kunna satsa på karriären samtidigt som de fortfarande kopplas till huvudansvaret för hemarbete. Syftet med denna uppsats är att beskriva förekomsten av “duktiga flickor” bland studerande kvinnor på Karlstads universitet. Vi vill fördjupa oss i begreppet “duktig flicka” och förklara hur kvinnor kan kopplas till de egenskaper som ​ associeras med begreppet. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökningsmetod där 60 kvinnor på Karlstads universitet har deltagit i studien. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna kan kopplas till “duktiga flicka”-fenomenet och dess egenskaper. / This master thesis aims to highlight the "good girl" - phenomenon that has become a featured term based on a new modern social structure. The new social structure is about women expected to focus on making a career while still being linked to the main responsibility for homework. The purpose of this study is to describe the presence of "good girls" among student women at Karlstad University. We want to immerse ourselves in the term "good girl" and explain how women can be linked to the attributes associated with the concept. The study is based on a quantitative survey in which 60 women at Karlstad University participated in the study. The result shows that the majority of women can be linked to the "good girl" phenomenon and its characteristics.

Bakgrund: Många kvinnor upplever höga förväntningar på sig själva och sin prestation, vilket kan leda till ett så kallat “duktig flicka” syndrom som orsakas av individuella, psykologiska och samhälleliga faktorer. Syfte: Syftet med arbetet är att belysa faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa bland unga kvinnor vid prestation. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Resultat: Studiens resultat har delats upp i sex olika teman, där alla påverkar konstruktionen av den “duktiga flickan”: självkänsla, prestation, genus, normer, socialt stöd och arbetsplatsen. Diskussion: Studiens resultat påvisade att det är flera riskfaktorer som påverkar utvecklandet av syndromet. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklas inte till “duktiga flickor”, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flera riskfaktorer som gör att en individ utvecklar ohälsa i relation till prestation. Slutsats: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor vid prestation är ett folkhälsoproblem. För att komma tillrätta med det är det viktigt att belysa både yttre och inre faktorer hos individen samt sociala konstruktioner.  Nyckelord: Duktig flicka, normer, genus, prestation, självkänsla, krav, psykisk ohälsa, kvinnor / Background: Many women experience high expectations of themselves and their achievement. That can lead to a so-called "good-girl” syndrome, which is caused by individual, psychological and social factors. Purpose: The main purpose of this work is to investigate possible factors that can cause mental illness among young women in performance. Method: A literature study was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result: The results of this study raised six themes describing, which all of them contributes to the construction of the “good-girl”: self-esteem, performance, gender, norms, social support and workplace. Discussion: The results of this study showed that there are several risk factors that affect the development of the “good girl” syndrome. If someone is exposed to one of these risk factors it will not imply that the individual will automatically turn into a "good girl", most likely, it is a combination of several risk factors that causes an individual to develop mental illness in relation to performance. Conclusion: Mental illness among young women in performance is a public health problem. To address this, it is important to illuminate both external and internal factors of an individual as well as social constructions. Keywords: Good-girl, norms, gender, performance, self-esteem, demands, mental illness, women