No description available.

I en mer komplex och föränderlig värld har organisationer svårt att hänga med och tillräckligt snabbt ta vara på möjligheter, hantera utmaningar samt leva upp till förändringar i kundernas krav. De behöver därför öka sin förmåga att snabbare anpassa sig till förändring, något som benämns som business agility. För att bättre kunna hantera snabba förändringar har organisationer börjat arbeta enligt agila metoder, men dessa togs fram med enstaka team som förebild och är inte tänkta att hantera de utmaningar som uppstår när många team ska samarbeta i större organisationer. För att stora organisationer ska uppnå business agility behöver de skala upp de agila metoderna, denna organisationsförändring brukar benämnas som agil transformation. Till sin hjälp har de storskaliga agila ramverk. Det finns få fallstudier av agil transformation och tillämpningen av storskaliga agila ramverk i olika miljöer, i synnerhet i stora organisationer som är hårt reglerade och inom offentlig sektor. I de undersökningar och rapporter som finns är många utmaningar och framgångsfaktorer direkt eller indirekt koppling till ledarskapsfrågor men det finns begränsat med forskning om erfarenheter hos ledare, vilka är de personer som förväntas leda organisationsförändringen. Några av de största utmaningarna som har rapporterats är förändringsmotstånd hos medarbetare och en organisationskultur i strid med agila värderingar. Några av framgångsfaktorerna är stöd från ledning, kommunikation, transparens och att ökat kunnande i agil praxis. Syfte med denna studie är att från ett ledarskapsperspektiv undersöka en agil transformation med stöd av ett storskaligt agilt ramverk hos en myndighet. Den teoretiska referensramen innefattar teorier som har betydelse för förståelsen av business agility, agil transformation och lean-agilt ledarskap. En fallstudie som går på djupet och som ger möjlighet till en ingående beskrivning av verkligheten har valts och studien har en kvalitativ ansats. Fallet som studeras är utvecklingsverksamheten på Skatteverket som har använt det storskaliga agila ramverket SAFe som stöd i sin agila transformation. Data har samlats in genom intervjuer av personer med ledarroller och analysen av empirin är tematisk. Studiens slutsatser beskriver mötet mellan, dels den befintliga organisationsstrukturen och det storskaliga agila ramverket, dels mellan det konventionella ledarskapet och det agila. Studien ger svar på forskningsfrågan vilka lärdomar som kan ges till andra som planerar en storskalig agil transformation. Lärdomarna är kopplade till upplevelser av ett storskaliga agila ramverk, myndighetskontextens påverkan, beroenden, dubbla roller och ledarskap. / In a more complex and rapidly changing world, organizations find it difficult to keep up and take advantage of opportunities quickly enough, handle challenges and changes in customer requirements and therefore they need to increase their ability to adapt more quickly to change, something that is referred to as business agility. To better handle rapid change, organizations has adopted agile methods, but these were developed with individual teams as a model and are not intended to handle the challenges that arise when many teams work together in enterprises. For larger organizations, to achieve business agility, they need to scale up the agile methods and this change in organization is called an agile transformation. To their aid, they have large-scale agile frameworks. There are only a few case studies on agile transformation and the adaption of large-scale agile frameworks in various contexts, especially in large organizations that are strictly regulated and within the public sector. Many of the challenges and success factors that emerge from the studies and reports that do exist, are directly or indirectly linked to leadership issues, but there is limited research on the experiences of leaders, who are expected to lead the agile transformation. Some of the most reported challenges are resistance to change among employees and an organizational culture contrary to agile values. Support from leaders, communication, transparency, and increased knowledge in agile practices, are among the most reported success factors. The research objective is to examine an agile transformation, from a leadership perspective, with the support of a large-scale agile framework at government agency. The theoretical framework includes theories of importance for the understanding of business agility, agile transformation, and lean-agile leadership. A case study that goes in depth and which provides an opportunity for a detailed description of reality has been chosen and the study has a qualitative approach. The case being studied is the development department at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), which has used the large-scale agile framework SAFe in its agile transformation. Data have been collected through interviews with people with leadership roles and the analysis of the empirical data is thematic. The conclusions of this study describe the meeting between the existing organizational structure and the large-scale agile framework, and between the traditional leadership and the agile. The study provides answers to the research question of what lessons can be given to others who are planning a large-scale agile transformation. The lessons are connected to experiences of a large-scale agile framework, the influence of the government agency context, dependencies, dual roles and leadership.

Background and discussion of the problem: At present, it is not possible to compare the greenhouse gas emissions in the third-party logistics sector on an equal basis, as there are different methods of calculating greenhouse gas emissions to be applied to third-party logistics companies. Purpose: The purpose of the study is to highlight the challenges that arise for the 3PL company and its business-to-business customers when there are different greenhouse gas emission calculation methods available for application. Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with the 3PL company, the government agency, and three business-to-business customers. In addition, a text analysis of five different third-party logistics companies was conducted.  Conclusion: The study has determined that the current calculation methods are insufficient as individual calculation methods and are not suitable for comparison. As a result, inequity in the third-party logistics industry is likely to persist, as third-party logistics companies may report distorted results. The study also shows that when third-party logistics providers are unsure about which calculating method to use, their business-to-business customers are impacted.  The study contributes to practical usefulness as the 3PL company gains a clearer insight into how other stakeholders relate to the different calculation methods, which is also relevant for other third-party logistics companies. The study has also contributed to theoretical usefulness through several different articles, creating an extended theoretical availability for the third-party logistics industry. / Bakgrund och problemdiskussion: För närvarande går det inte att likställt jämföra växthusgasutsläpp inom tredjepartslogistikbranschen, eftersom det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa för tredjepartslogistikföretagen.  Syfte: Studiens syfte är att belysa utmaningar som uppstår för 3PL företaget och dess business-to-business kunder när det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerad intervjustudie med 3PL företaget, myndigheten och tre business-to-business kunder. Samt har en textanalys på fem olika tredjepartslogistikföretag genomförts.  Slutsats: Studien fastställer att de beräkningsmetoder som tillhandahålls idag inte lämpar sig för jämförande och är otillräckliga som enskilda beräkningsmetoder. Slutsatsen av detta är att orättvisan inom tredjepartslogistikbranschen kommer kvarstå då tredjepartslogistikföretagen kan redovisa förvrängda resultat. Studien fastställer även att tredjepartslogistikföretagens business-to-business kunder påverkas när tredjepartslogistikföretagen känner sig osäkra kring valet av beräkningsmetod. Studien bidrar till praktisk användbarhet då 3PL företaget får en klarare insyn i hur andra intressenter förhåller sig till de olika beräkningsmetoderna, vilket även är relevant för andra tredjepartslogistikföretag. Studien har även bidragit till teoretisk användbarhet genom att användning av flera olika artiklar skapat en utökad teoretisk tillgänglighet inom tredjepartslogistikbranschen.

Citizens’ expectations of products and services produced by the public agencies are rising incredibly due to the fact that savvy startups and other global technology businesses have been succeeded in providing a high standard of digital services in the past decades. This, in turn, puts pressure on the public agencies in how they need to work in order to meet the citizens’ expectations and needs. Besides, during the years, there are a number of projects done by some of the agencies that has been identified as not having succeeded in delivering the desired value, staying in budget and delivering the project’s result in time. Therefore, there is a need for actions in order to counteract this. It is believed that applying Agile into the agency’s project management will help them to not only meet the citizens’ expectations, but also improve the project’s outcome. Many agencies have been hierarchical for a long time involving complex and rigid structure, and the fact that they have been working with a Waterfall-based methodology for a long time. Therefore, adopting this Agile approach implies a number of challenges for the agency. Thus, this thesis aims to investigate to what extent the Agile approach can be implemented into the agency by identifying the challenges that the adoption of Agile entails. A number of different previous research and literature about the Waterfall, even called traditional in this thesis, and Agile project management methods have been reviewed in order to provide theoretical frameworks that are of relevance for this study. As the research subject is quite complex and broad, a qualitative approach has been utilized to obtain in-depth knowledge. Interviews have been conducted with employees from the investigated agency, and in order to pursue a comparison with how other public agencies have worked with a potential Agile adoption, interviews have also been conducted with a second agency. The thesis finds that applying the Agile project management method into the investigated agency will imply some challenges. A total of seven different challenges were identified which can be briefly summed up as following; Employees being too comfortable with old methods; Staff has difficulty committing to the new working culture; Agile is not a “one-size-fits-all” method; Large size projects; Heavy documentation; Financial reporting practices affecting the efficiency of Agile planning; Lack of competencies or some competencies being considered rare, hence there is no guarantee for each team to have all competencies that are needed. This study’s result shows that the studied public agency can work with Agile project management methods to a wider extent than what is done today. However, there are a couple of challenges, and solely working with the Agile method was showed to not be recommended. In order to find out if the Agile approach can be used in other works that are not covered in this study, or if the result can be applied to other sectors as well, further research is required. / Invånarnas förväntan för en produkt eller tjänst framtagen av myndigheter har ökat drastiskt. Detta kan bero på att startupföretag samt andra globala tekniska företag har lyckats erbjuda digitala tjänster av hög standard under de senaste årtionden. Det sätter i sin tur press på hur myndigheten behöver arbeta för att kunna bemöta invånarnas förväntningar och behov. Under åren har dessutom ett antal projekt inom myndigheterna blivit identifierade för att inte ha lyckats leverera det önskade värdet, hålla sig inom den satta budgeten och/eller leverera projektresultat inom den satta tidsramen. Därmed finns det ett behov av åtgärder för att motarbeta detta. Ett införande av Agil projekthantering tros kunna hjälpa till med att inte bara uppnå invånarnas förväntningar och behov utan även till förbättrat projektresultat. Myndigheterna har länge varit hierarkisk bestående av komplexa och stela strukturer, dessutom har de även under en lång tid arbetat Vattenfalls-baserat när det kommer till projekthantering. Därmed kan ett införande av det Agila konceptet medföra en del utmaningar. Denna rapport har därför riktats mot att undersöka till vilken utsträckning ett Agilt tillvägagångssätt kan implementeras inom myndigheten genom att identifiera utmaningarna som det Agila kan medföra. Ett antal olika litteraturer samt tidigare forskningar inom Vattenfall, även kallat traditionell i denna rapport, och Agil projekthantering har granskats för att tillhandahålla den teoretiska biten om de olika arbetsmetoderna. I och med att detta undersökningsområde kan ses som relativt komplext och brett så har en kvalitativ undersökningsmetod använts för att få en djupare förståelse av området. Förutsättningarna av detta ges av intervjuer från anställda från den undersökta myndigheten. För att göra en jämförelse i hur andra myndigheter har arbetat med Agilt införande har intervjuer även hållits med ytterligare en myndighet. Studien visar att tillämpning av Agil projekthantering inom den undersökta myndigheten kan medföra en del utmaningar. Totalt identifierades sju olika utmaningar som är sammanfattade på följande sätt: Anställda är för bekväma med den gamla arbetsmetoden; Anställda har svårigheter med den nya arbetsmiljön; Agil är inte en metod som är av “en storlek passar alla” principen; Stora projekt; Tung dokumentation; Redovisningspraxis som påverkas av den Agila planeringen; Avsaknad av kompetens eller att vissa kompetenser anses vara en bristvara. Denna studie visar att den undersökta myndigheten kan arbeta med Agila projekthanteringsmetoder till en större utsträckning än vad som redan görs idag, däremot finns en del utmaningar, och att enbart arbeta med den Agila metoden visar sig inte vara rekommenderat. För att veta om det Agila konceptet kan användas i större utsträckning även utanför projekthantering eller om resultatet även gäller för andra sektorer krävs vidare påbyggnad av studien.

In this study a case study was conducted at the Transport Agency. The government agency is seeking better alternatives to its current ways of keeping track of important dates stated in legal documents. The agency wants to explore the possibility for an IT-solution for keeping track on those dates. In the case study change analysis was conducted on the vehicle type approval process. Qualitative interviews were conducted with a section manager, vehicle type and component approvers, and with a system administrator and a system manager at the Transport Agency in Borlänge. The study describes an information environment in an organization in which date-controlled conditions apply and challenges with such an environment.The study also provides a proposal for designing an IT-solution for such an environment. The result that emerged showed that the information environment in terms of the legal documents and the institutions’ (EU and UNECE) websites where they are distributed is challenging for keeping track on dates. The challenges of the websites are that they are limited and complicated in terms of information search. The challenges with the legal documents are that date-controlled conditions apply. In other words, the dates themselves determine which dates and what applies and not. The legal documents are also many, retroactive, refer to each other and contain regulations for different kinds of areas, which makes difficult to find the relevant dates. The design proposal that emerged was made based on the existing IT environment at the Transport Agency. It was proposed that important key concepts are identified, categorized and realized in a database with searchability on the most important common concepts as denominators, and that it the information conforms with E-message. The developed database was based on date, date type, vehicle category, legal document, minor version and other info. A web interface was created in ASP.NET and C # for access to the database, with the message that a webbbased IT-solution should be considered. / I denna studie har en fallstudie genomförts på Transportstyrelsen. Myndigheten söker bättre alternativ till sin nuvarande hantering av viktiga datum som står i de juridiska dokumenten och vill undersöka möjligheten för ett IT-stöd. I fallstudien genomfördes en förändringsanalys på processen typgodkännande av fordon. Kvalitativa intervjuer gjordes med en sektionschef, handläggare för typgodkännande av fordon och komponenter samt med en systemansvarig och en systemförvaltare på Transportstyrelsen i Borlänge. Studien beskriver en informationsmiljö i en verksamhet där datumstyrda förhållanden råder samt vilka utmaningar som finns med sådan miljö. Studien ger även förslag på utformning på ett IT-stöd för sådan miljö. Resultatet som framkom är att informationsmiljön vad gäller rättsakterna i sig och institutionernas (EU och UNECE) webbsidor där de distribueras är utmanande för datumbevakning. Utmaningarna med webbsidorna är att de har begränsad och komplicerad sökning. Utmaningarna med rättsakterna är att datumstyrda förhållanden råder, det vill säga att datumen styr över varandra vad som gäller. Rättsakterna är även många, retroaktiva, hänvisar till varandra och innehåller krav om flera olika områden vilket gör det svårt att hitta de relevanta datumen. Förslaget på utformning av IT-stöd togs fram utifrån den befintliga IT-miljön på Transportstyrelsen. Förslaget var att viktiga begrepp identifieras, kategoriseras och sedan realiseras i en databas med sökbarhet på de viktigaste gemensamma begreppen som nämnare och att E-meddelande uppfylls gällande informationen. Databasen som togs fram utgick efter datum, datumtyp, fordonskategori, rättsakt, delversion och övrig info. För kommunikation mot databasen gjordes ett webbgränssnitt i ASP.NET och C# med budskapet att en webbbaserad IT-lösning bör övervägas.