<p>Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. </p><p>Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. </p><p>Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. </p><p>Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.</p>

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.

Learners in Lesotho Primary Schools struggle to communicate in English as a second language. The effect of this problem is observed in schools, national tests and examinations. This study focused on determining reasons for learners’ failure to communicate through English in Lesotho Primary Schools. The study was conducted in three Primary Schools in Berea District. Grade six learners and grade six educators were purposively selected as an appropriate sample as they are the senior grades who have experience in primary level. A combination of quantitative and qualitative research methods was employed in this research. The purpose of using these two methods was to allow the responses from quantitative research to be illuminated by the qualitative research. The data was gathered by a questionnaire for learners and interviews for educators. The study showed that some of the factors that contribute to learners’ failure to communicate in English are: non-implementation of English as a medium of instruction; failure to use variety of materials and methods; insufficient time to practice English components as educators teach less than six periods per week while they are expected to teach six periods per week; insufficient skills and techniques used to motivate learners to learn English as a second language; and inadequate interaction between the school and parents. / Inclusive Education / M. Ed. (Inclusive Education)

What do the Honda Civic, the Mazda 626, and the Boeing 747 have in common? What about Weird Al's song Bob, the first name of Miley Cyrus' alter ego, and the 70s sensation Abba? What do all these things have in common? They all contain palindromes. While some people recognise a palindrome when they see one, fewer realise that a palindrome is a special case of a pattern and that these patterns are all around. Palindromes frequently occur in names, both of vehicles and people, and in music.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.

The study explored factors that affect academic achievements in Grade 6 mathematics classrooms in a case of solving word problems. It investigated empirically the causes and perceptions that lead to difficulties in solving word problems and eventually identified strategies for teaching them. The constructivist philosophy was adopted. The study used the mixed-method design with quantitative data complementing the qualitative information. In gathering data, a word problem task, questionnaires, a class observation schedule, face-to-face and focus group interviews were used, focusing on SFS (pseudo) school learners and their teachers as a convenient sample. Data analysis was done in an integrated fashion where concurrent triangulation was followed. The statistics results illustrate that factors such as English language proficiency adversely affect the academic achievements of Grade 6 learners when solving word problems. Reading instructions aloud repeatedly and explaining key mathematical concepts have emerged as key strategies in understanding and solving word problems in mathematics. / Inclusive Education / M. Ed. (Inclusive Education)

The study explored factors that affect academic achievements in Grade 6 mathematics classrooms in a case of solving word problems. It investigated empirically the causes and perceptions that lead to difficulties in solving word problems and eventually identified strategies for teaching them. The constructivist philosophy was adopted. The study used the mixed-method design with quantitative data complementing the qualitative information. In gathering data, a word problem task, questionnaires, a class observation schedule, face-to-face and focus group interviews were used, focusing on SFS (pseudo) school learners and their teachers as a convenient sample. Data analysis was done in an integrated fashion where concurrent triangulation was followed. The statistics results illustrate that factors such as English language proficiency adversely affect the academic achievements of Grade 6 learners when solving word problems. Reading instructions aloud repeatedly and explaining key mathematical concepts have emerged as key strategies in understanding and solving word problems in mathematics. / Inclusive Education / M. Ed. (Inclusive Education)

Denna studie jämför berättande elevtexter som är skrivna med penna och på tangentbord i årskurs 4 och 6. Jämförelsen görs både mellan redskapen inom årskurserna och mellan årskurserna. Studien omfattar 29 texter från årskurs 4 och 27 texter från årskurs 6. Antalet deltagare var 15 elever i årskurs 4 och 15 elever i årskurs 6. Elevtexterna analyserades utifrån fyra olika aspekter: textlängd, narrativ kvalitet, lexikal variation och stavning. Resultatet inom årskurs 6 visade att eleverna skrev signifikant längre texter på tangentbord. Eleverna i årskurs 4 presterade bättre med penna gällande narrativ kvalitet och lexikal variation, men presterade däremot bättre på tangentbord gällande textlängd och stavning. Dessa skillnader var dock inte statistisk signifikanta. Resultatet diskuteras utifrån simple view of writing.

Abstracts in English, Afrikaans and Zulu / Assessment is considered as integral to the teaching and learning process of Mathematics where various types of assessment are used to develop feedback for several purposes. Research has highlighted the challenge of the dominance of summative assessment in classroom assessment practices. In recent years, world countries have been acknowledging the use of assessment for learning (AfL) to enhance the learning process and thus improve learner performance. This research explored how Mathematics teachers applied AfL in their classrooms. A theoretical framework to support AfL was presented through an overview of constructivism theory, social justice theory, connectivism theory, TPACK theory and Bloom’s Revised Taxonomy. A qualitative approach and a case study design were applied involving nine Mathematics teachers from nine primary schools. Data, collected through semi-structured interviews, non-participant observation and document analysis, were thematically analysed. The findings show a positive understanding of what AfL is and its importance to the teaching and learning of Mathematics. However, the application of AfL was found to be inconsistent with its purpose of creating an environment conducive to develop feedback that supports the learning process. Challenges that inhibit its application were found to outweigh successes experienced by teachers. Lack of theoretical understanding of the use of AfL, overcrowding, the language of learning and teaching and lack of resources emerged as some of the major challenges. Teachers pleaded for more in-service training opportunities to assist them with managing assessment for learning practices in Mathematics. / Assessering is onlosmaaklik met die onderrig en leer van wiskunde verbind. Wiskunde word op verskeie maniere geassesseer sodat terugvoering om allerlei redes verkry word. Volgens navorsing oorheers summatiewe assessering in klaskamers. In die laaste jare word assessering vir leer (AvL) wêreldwyd aangewend om die leerproses en leerders se prestasie te verbeter. In hierdie studie is nagevors hoe wiskundeonderwysers AvL in die klaskamer toepas. ʼn Teoretiese raamwerk vir AvL is opgestel uit ʼn oorsig van die konstruktivistiese teorie, die sosialegeregtigheidsteorie, die konnektivismeteorie en die TPACK-teorie en Bloom se Hersiene Taksonomie. ʼn Kwalitatiewe benadering en ʼn gevallestudie-ontwerp is gevolg in die verkenning van nege wiskundeonderwysers by nege primêre skole se assessering. Data is deur halfgestruktureerde onderhoude, waarneming sonder deelname en dokumentontledings versamel en tematies geanaliseer. Daar is bevind dat die onderwysers geweet het wat AvL is en die belang daarvan in die onderrig en leer van wiskunde besef het. Die toepassing het egter nie met die oogmerk van AvL gestrook nie. Die oogmerk is om ʼn omgewing tot stand te bring wat assessering bevorder om leer te ondersteun. Die toepassingsprobleme van AvL oorskadu die welslae wat daarmee behaal word. ʼn Gebrekkige teoretiese begrip van hoe AvL gebruik word, oorvol klaskamers, die taal van onderrig en leer, en ʼn gebrek aan hulpbronne is van die grootste uitdagings. Onderwysers bepleit indiensopleiding sodat hulle die assessering van leerpraktyke in wiskunde beter kan bestuur. / Ukuhlola kuthathwa njengento esemqoka ohlelweni lokufundisa nokufunda imethamethiksi lapho izinhlobo ezahlukahlukene zokuhlola zisetshenziswa ukwakha umbiko wakamuva ngesizathu sezinhloso ezimbalwa. Ucwaningo selukhombise inselelo yokuhamba phambili kwenhlobo yokuhlola i-summative assessment lapho kuqhutshwa umsebenzi wokuhlola emagunjini okufunda. Eminyakeni esandakwedlula, amazwe omhlaba kade amukela ukusetshenziswa kohlelo lokuhlola ukufunda (AFL) ukuqinisa uhlelo lokufunda kanti lokhu kuthuthukisa izinga lokufunda lomfundi. Lolu cwaningo beluhlola indlela uthisha wesifundo semethamethiksi ebesebenzisa uhlelo lwe-AFL emagunjini abo okufundisa. Isakhiwo sethiyori esiqonde ukuxhasa uhlelo lwe-AFL lwethuliwe ngamafuphi ngomqondo phecelezi we- -constructivism theory, social justice theory, connectivism theory, TPACK theory kanye ne-Bloom’s Revised Taxonomy. Indlela yocwaningo eyencike kwingxoxo (qualitative approach) kanye nedizayini yocwaningo lotho (case study design) zisetshenziswe kuxutshwa phakathi othisha bemethamethiksi abayisishiyagalolunye abavela ezikoleni zamabanga aphansi. Idatha iqoqwe ngokwenza inhlolovo eyakhiwe kancane, kanti kuye kwabhekisiswa imibono yalabo abangadlalindima kanye nokuhlaziywa kombhalo kuye kwahlaziywa ngokuthi kubhekwe indikimba. . Ulwazi olutholwe wucwaningo lukhombisa ukuthi uhlelo lwe-AFL kanye nokubaluleka kwalo kuzwisiseka kahle kakhulu ohlelweni lokufundisa nokufundwa kwemethamethiksi. . Yize kunjalo, ukusetshenziswa kohlelo lwe-AFL kuye kwatholakala ukuthi akuhambisani nenhloso yalo yokwakha isizinda esifanele sokwakha umbiko wakamuva oxhasa uhlelo lokufunda. Izinselelo eziqukethe ukusetshenziswa kwalo lolu hlelo ziye zatholakala ukuthi zedlula impumelelo eyenziwe ngothisha. Ukwentuleka kokuzwisisa umqondo wokusetshenziswa kohlelo lwe-AFL, inani eliphuphumayo labantwana, ulimi lokufunda nokufundisa kanye nokwentuleka kwemithombo yokufunda kuye kwavela njengezinye izinselelo. Othisha baye bacela ukunikezwa amathuba okuqeqeshwa basebenza ukuze lawo makhono abancede ukuqhuba izinhlelo zokuhlola imisebenzi yokufunda imethamethiksi. / Curriculum and Instructional Studies / D. Phil. (Education (Curriculum Studies))

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.