Denna studie syftar till att undersöka huruvida rörlig grafik är ett effektivt sätt att kommunicera företaget Prodeloxs varumärkesidentitet för en potentiell målgrupp. För att kunna uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie. Ett teoriramverk berörande utformning av infografik, rörlig grafik och ett företags varumärkesidentitet togs först fram som en grund. Data samlades sedan in via kvalitativa intervjuer med anställda på Prodelox och en prototyp i form av rörlig grafik utformades med syfte att kommunicera företagets varumärkesidentitet. För att kunna dra slutsatser och jämföra huruvida den rörliga grafiken effektivt kommunicerade Prodelox varumärkesidentitet utformades även en prototyp på statisk grafik. Den rörliga grafiken och den statiska grafiken visades sedan för två fokusgrupper som diskuterade huruvida effektivt vardera grafik kommunicerade och ifall någon var mer lockande än den andra. Studien kom fram till att Prodeloxs varumärkesidentitet gick att gestaltas i rörlig grafik och att fler kommunikativa fördelar fanns med den rörliga grafiken i jämförelse med den statiska. Slutsatsen som drogs var att Prodelox kan använda sig att rörlig grafik för att effektivt kommunicera deras varumärkesidentitet till en potentiell målgrupp.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken skillnad av visuell igenkänningsbarhet och perception av 3d-spelgrafik, adapterad från en datorskärm till en mobiltelefonskärm, ger det att använda relativ omskalning och förenkling av objekt i en scen jämfört med att justera färg, silhuett och ljussättning. Undersökningen genomfördes genom att adaptera en 3d-modellerad scen till två olika versioner. En av versionerna av scenen modifierades genom relativ omskalning och förenkling av objekt enligt tidigare forskning inom närliggande område. Den andra versionen av scenen modifierades genom att justera färg, silhuett och ljussättning baserat på teoretiska grunder. Dessa två versioner av en scen jämfördes sedan mot varandra, och mot original scenen de var adapterade ifrån, i en undersökning.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökning i form utav semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar på viss skillnad i perceptionen av de olika versionerna.  De olika adaptionsversionerna får grafiken att uppfattas olika, och påverkar observationsvänligheten av grafiken. Resultatet visar även på att dessa metoder inte gör grafiken lättare att uppfatta jämfört med original scenen.

KASTiS, Kulturarv och spelteknologi i Skaraborg

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela. I denna arbetsprocess belyses de problem som uppstått vid skapandet av verket. I slutsatsen framgår att målen som satts i början av arbetet har uppfyllts och att jag lärt mig en hel del om hur skapandet av spel går till på stora företag.

I detta examensarbete skapades illustrationer och modeller i digital 3D-grafik, föreställande den svenske skalden Carl Michael Bellman (1740 - 1795). Förebild för arbetet var en 2D-bild i detta fall Per Krafft d.ä:s (1724 - 1793) målning av Bellman från 1779. Arbetet utfördes med föresatsen att åstadkomma en så realistisk återgivning av en verklig karaktär som var rimligt tidsmässigt. Den modellerade karaktären poserades och renderades i flera bilder. Den praktiska delen av arbetet resulterade alltså i en remediering av en målning till digital 3D-grafik. Remedieringarna av karaktären Bellman utformades för att användas i en undersökning som syftade till att studera följande: Vilken typ av komplikationer skulle remediering av kulturarv kunna innebära? Om det finns komplikationer, är dessa i så fall olika beroende på syftet med den realistiska gestaltningen, exempelvis om den utförs i undervisnings- eller underhållningssammanhang? Studien utvärderades via en kvalitativ undersökning, med frågor till tre informanter vilka arbetar som museipedagog (konst- och kulturhistoriker), antikvarie (arkeolog) samt författare/journalist (medie- och kommunikationsvetenskap). Undersökningsresultatet redovisas i en diskuterande text där även en diskussion förs om framtida arbete.

I detta arbete har skapas en modell av den fiktiva ön Atlantis efter Platons beskrivning från 300-talet f.kr., för att undersöka om man effektivt kan utgå från Platons texter för att modellera ett samhälle med byggnader i en spelmotor och skapa en spelmässigt inbjudande miljö. För att genomföra undersökningen och visualiseringen lades stort fokus på förberedelserna vad gäller antik arkitektur, stadsplanering, konst och kultur. Huvudfrågan som styrde denna undersökning var om den skapade miljön var spelmässigt inbjudande genom den arkitektur som valts och, i så fall, vad det var i denna som upplevdes som spelmässigt intressant. Resultatet av undersökningen visar att en visualisering av en miljö utifrån enbart text är möjlig, men att det måste till mer än bara arkitektur för att få den levande. Man bör också ta hänsyn till vana spelares inlärda spelbeteenden. Detta arbete kan vara intressant för företag som arbetar med datorspel, kulturarvsförmedling, utbildning eller film.

No description available.