<p> </p><p>Grammatikundervisningen i främmande språk är ett omdiskuterat område såväl i skolan som på lärarutbildningen på universitet. Det diskuteras ofta om hur mycket grammatik eleverna egentligen behöver och vilken grammatik som ska bearbetas. I ämnet tyska finns det ett flertal läroböcker som används och som behandlar ett urval av grammatiken men vilken grammatik bearbetas där egentligen, vad är skillnaden mellan olika böcker och på vilket sätt behandlas grammatiken. Detta är frågor som ska besvaras i detta arbete. Därför har jag undersökt grammatikbeskrivningar i fyra läroböcker, två för steg 1 och två för steg 3. Jag har lagt fokus på verbbeskrivningar för att få en begränsning av innehållet. Det har visat sig att det inte finns några signifikanta skillnader i innehållet men att det sätt på vilket innehållet presenteras skiljer sig mellan de olika läroböcker. I detta hänseende är det också tydligt att de svenska grammatikbeskrivningarna motsvarar en didaktisk grammatik för att använda Helbigs terminologi. Avslutningsvis diskuterar jag också vilken grammatik som är anpassad till den undervisningssyn vi har i Sverige.</p><p> </p>

Naturally occurring dialogue is by far the most frequent manifestation of human speech and therefore has a legitimate claim to being regarded as a prime object of study in the sciences of language. Looking at the factors which determine the structure of natural dialogue, one cannot escape the conclusion that not only what is being said but also what is being inferred from what is said contributes towards determining the sequence and content of moves as well as the choice of grammatical features which are crucial for dialogue cohesion and for the interpretation of utterances in dialogue: `Constellations of surface features of message form are the means by which speakers signal and listeners interpret what the activity is, how semantic content is to be understood and how each sentence relates to what precedes follows.`

This research traces the trajectory of those methods of teaching grammar that five different teachers in Swedish from Stockholm municipality use in their practice. Their both constructive and negative attitudes towards grammar were in fokus when looking after the connection between their own experience of learning/teaching native language grammar and the methods that they are actually using in their own classes. I was trying to gain knowledge and achieve the purpose of this research by means of a qualitativ method. My empirical data consists of five interviews with the pedagogues who are teaching Swedish. I was also reviewing the scientific research related to the topic. This study has scratched the surface of the systemic funktional grammar (SFG) pedagogy. SFG is a model of grammar developed by the British linguist Michael Halliday. The meta-language informed by SFG seems to be the keyword of the model because of its implicit meaning. Only one of five teachers has been incorporating SFG into the teaching of history. When working with the third grade pupils the teacher has been using the modeling and deconstruktion of the kids own texts. the other four teachers have never heard about SFG before. The methods they are using are not updated that much, it is also easy to notice that they stich to the teaching of grammar as a separate part of language.

Kiswahili hat ein doppeltes System der nominalen Klassifikation. Das erste System ist das aus dem Bantu (Niger-Congo) bekannte System der konkordierenden nominalen und \"pronominalen\" Präfixe; das zweite, jüngere System gründet sich auf das Bedeutungsmerkmal [belebt]. Die grammatische Kategorie NUMERUS (SINGULAR::PLURAL) gilt nur im zweiten System; innerhalb des ersten Systems ist die Bildung der Nominalpaare, z .B. mtulwatu, ein derivationeller Prozeß und bezieht Konkordanz sich ausschlieBlich auf die Kategorie KLASSE.

Dhana ya usarufishaji, kama Kamusi ya Isimu na Lugha inavyoeleza, ni ubadilishaji wa neno huru ama mofimu huru yenye maana ya kisemantiki na kuifanya mofimu funge na yenye maana ya kisarufi zaidi. Tunaposema kuhusu usarufishaji, mara nyingi tunamaanisha hasa ubadilishaji wa neno huru liwe mofimu. Miongoni mwa aina zote za maneno, ambazo zinaweza kusarufishwa, zile zinazotumika mara nyingi zaidi ni nomino na vitenzi. Ningetaka kujibu swali juu ya kazi ya kisarufi ya leksimu mwana: baada ya kuzichunguza maana zake za kisarufi inawezekana kutilia mkazo kwamba katika lugha ya Kiswahili tunashuhudia mwanzo wa kuibadilisha nomino huru mwana iwe kiambishi awali cha uundaji wa maneno mapya yanayotaja watu mbalimbali kutokana na kazi, shughuli zao, kuwepo katika vyama n.k. Inawezekana kwamba maneno ambatani yanayoanzia na mwana yanaunda ngeli maalum ya nomino (sawa na ngeli ya 1a/2a ya lugha nyingine za Kibantu).

Univ., Diss.--Osnabrück, 1989.

Grammatikundervisningen i främmande språk är ett omdiskuterat område såväl i skolan som på lärarutbildningen på universitet. Det diskuteras ofta om hur mycket grammatik eleverna egentligen behöver och vilken grammatik som ska bearbetas. I ämnet tyska finns det ett flertal läroböcker som används och som behandlar ett urval av grammatiken men vilken grammatik bearbetas där egentligen, vad är skillnaden mellan olika böcker och på vilket sätt behandlas grammatiken. Detta är frågor som ska besvaras i detta arbete. Därför har jag undersökt grammatikbeskrivningar i fyra läroböcker, två för steg 1 och två för steg 3. Jag har lagt fokus på verbbeskrivningar för att få en begränsning av innehållet. Det har visat sig att det inte finns några signifikanta skillnader i innehållet men att det sätt på vilket innehållet presenteras skiljer sig mellan de olika läroböcker. I detta hänseende är det också tydligt att de svenska grammatikbeskrivningarna motsvarar en didaktisk grammatik för att använda Helbigs terminologi. Avslutningsvis diskuterar jag också vilken grammatik som är anpassad till den undervisningssyn vi har i Sverige.

„[N]euartige städtische Kommunikationssituationen und ‚Textsorten‘“, die nicht aus der monastischen Schreibkultur und Textsortentradition hervorgegangen sind, weisen die Ausweitung der volkssprachlichen Schreibpraxis im 15. Jahrhundert längst vor Erfindung des Buchdrucks aus. Mit der Erfindung und Einführung des Buchdrucks treten am Übergang vom 15. zum 16. Jahrhundert neben städtische Urkunden, Stadtchroniken und ersten rechtlichen Regelungen in Stadtbüchern eine Vielzahl neuer Ordnungen basierend auf älterem Gewohnheitsrecht auf, die z.B. Kleidungsvorschriften, polizeiliche Anordnungen, Zunftregeln, Bauvorschriften und im Zusammenhang damit auch Feuerordnungen enthalten. Diese neuen Textsorten sind zum einen Indiz für neue kommunikative Bedürfnisse, zum anderen zugleich auch für die Veränderungen, die sich in der städtischen Verwaltung Bahn brechen: Der städtischen Administration war es mittels der Schrift, durch die genannten Ordnungen oder Erlässe möglich, Regeln des städtischen Zusammenlebens über Raum und Zeit hinaus festzuschreiben („Rechtssicherheit durch Dokumentation“) und zugleich (Verwaltungs-)Vorgänge zu organisieren und zu planen. [Aus der Einleitung.]

This study aims to investigate different aspects of grammar in six textbooks designed for the Swedish course 2 in Upper secondary school. The study also intends to examine the textbooks representation of traditional and functional perspectives on grammar by using the method discourse analysis with both qualitative and quantitative aspects. The results show that both the traditional and functional perspective on grammar is presented in all textbooks, but that the traditional perspective is the most common in the majority of them. The results also show that the phonology, morphology and syntactic aspects of grammar are represented in all textbooks to varying degrees. The conclusion of this study shows that the textbooks that actualize grammar the most is Fixa svenskan, Svenska helt enkelt and Formativ svenska while the textbooks Svenska rum and Svenska impulser actualize grammar the least. Furthermore, the study shows that the majority of the textbooks have more elements of the traditional perspective on grammar than the functional perspective, although both perspectives are presented in all of the textbooks.

Kunskapsöversiktens syfte är att ta reda på om det finns några samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till ämnet. För att ta reda på det har följande frågeställningar utformats: •Vilka exempel på undervisningsmetoder i grammatik finns det?•Vilka samband finns mellan undervisningsmetoder och elevers attityder till grammatik?Metoden består av en inledande och en egentlig informationssökning där både systematisk och osystematisk informationssökning genomförts. Informationssökningen ledde fram till de nio texter som utgör det empiriska materialet i kunskapsöversikten med åldersspannet från mellanstadium till universitetsnivå. Resultatet visar olika undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik. Undervisningsmetoderna delas in i två kategorier; traditionella undervisningsmetoder i grammatik och kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik. Den sistnämnda undervisningsmetoden kan genomföras på flera olika sätt och dominerar i det empiriska materialet. Resultatet pekar på att kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik genererar mer positiva attityder än traditionella undervisningsmetoder i grammatik. Vi upplever att det behövs mer forskning inom området eftersom det i nuläget är begränsat. Slutsatsen i kunskapsöversikten är därmed att olika undervisningsmetoder i grammatik genererar olika typer av attityder till ämnet.