This study investigates how grammar is represented in four textbooks for Swedish 2 in upper secondary school. The research questions to be answered are “To what extent is grammar represented in the textbooks for Swedish 2” and “What conceptions of grammar are reflected in the textbooks for Swedish 2?”. Conceptions are operationalised with the ideas of grammar as product and process. The study has a mixed method approach, which means that the study uses both a quantitative and a qualitative method. The results show that the representation of grammar is varied in the four textbooks. Two of the texbooks include grammatical content in more than a third of the analyzed pages. Moreover, the results show that all of the textbooks reflect a high amount of grammar as product. Grammar as process is included to a high degree in three out of four textbooks as they continually incorporate grammar in other subjects.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden kommunicerar ansvarsfullt spelande och vad det innebär för deras positionering i samhället, samt om det finns skillnader mellan reglerade och oreglerade spelbolags kommunikation om ansvarsfullt spelande. Med reglerade spelbolag avses aktörer som har statlig licens att bedriva spelverksamhet i Sverige och kontrolleras av svenska myndigheter. Med oreglerade spelbolag avses aktörer som baserat sin verksamhet utanför Sverige och därmed inte regleras av svenska myndigheter. För att undersöka detta bygger uppsatsens metod på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen är i grunden språkvetenskaplig och lägger därför stor vikt vid att analysera materialets systemisk-funktionella grammatik. Materialet består av fyra webbtexter som informerar om ansvarsfullt spelande, vilka är hämtade från fyra olika spelbolag. Av de fyra texterna är tre publicerade av oreglerade spelbolag och en av ett reglerat spelbolag, vilket är Svenska spel. Resultatet har visat att framför allt de oreglerade spelbolagens texter stödjer sig på en markandsföringsdiskurs och att spelbolagen i sina texter lägger mycket fokus på att framhäva vad de gör för att minska negativa aspekter av spelande. Vidare använder spelbolagen genomgående typiskt säljande kommunikationsstrategier när de presenterar kostnadsfria tjänster och funktioner som sägs motverka spelmissbruk. Resultaten visade även på ett par tydliga skillnader mellan de oreglerade spelbolagens texter och det reglerade spelbolaget Svenska spels text. Svenska spels text stödde sig till exempel inte lika mycket på en marknadsföringsdiskurs som de oreglerade spelbolagens texter och visade sig även använda ett mer distanserat tilltal och omtal än de andra spelbolagen. Avslutningsvis har resultaten diskuterats mot bakgrund av faktorer i samhället som kan påverka spelbolagens kommunikation. Ett exempel på en sådan faktor är en pågående statlig utredning som undersöker hur den svenska spelmarkanden skulle kunna förändras genom lagändring.

Litteraturkritiken har under sin historia länge varit ojämställd, och fast i det genussystem, där, enligt Yvonne Hirdman, män höjs upp över kvinnor i en hierarki. Under 1900-talet har utvecklingen inom kritiken dock gått i en mer jämställd riktning. Syftet med den här undersökningen är att studera om dagens litteraturkritik påverkas av genussystemet, och hur detta i så fall tar sig uttryck, genom att med en transitivitetsanalys som metod undersöka hur central författaren är för recensionerna. Undersökningens material är 20 recensioner från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från september 2015, där författaren av romanen som recenseras är en man i hälften av recensionerna, och en kvinna i andra hälften. Resultatet visar att författaren är central för recensionen i ungefär samma utsträckning oavsett om författaren är man eller kvinna, men att det finns en större variation i vilka typer av processer och typer av första- och andradeltagare som de manliga författarna är med i. Slutsatsen är att genussystemet visar sig även idag i litteraturkritiken, dock är omfattningen av ojämställdheten liten.

<p>I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.</p>

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barn- och ungdomslitteratur inleds, samt om det finns några specifika parametrar som avgör hur en bok inleds. Undersökningen har gjorts på ett material av åtta stycken barn- och ungdomsböcker for åldrarna 6 år upp till tonår/ungdom, där det air de första 40 meningarna i varje bok som undersökts. Detta har gjorts med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens begrepp processer, som delar in skeenden med hjälp av fyra olika processtyper. Den materiella processen handlar om vad som sker, den mentala processen om vad som upplevs, den verbala processen om vad som sägs och den relationella processen om vad som air. Slutsatsen air att det i barn- och ungdomslitteratur air flest materiella processer, följt av de relationella, mentala och verbala. De parametrar som kan påverka barn- och ungdomslitteraturs inledningar är vilken ålder böckerna riktar sig till. De böckerna för yngre barn hade en tendens att innehålla mer fakta. Det kan också ha att göra med vilken genre de tillhör. De böcker som hade spänning som genre hade fler materiella och mentala processer som antyder på händelser och upplevelser medan de böcker med genre vardag hade fler relationella processer och innehåller mer fakta.

I detta examensarbete har jag undersökt hur grammatikens roll i läromedel i tyska i åk 7 har förändrats från 1960-talet och fram tills idag. Synen på grammatikens roll i språkinlärning har ändrats mycket. På 1960-talet levde en traditionell syn kvar, där reglerna är viktiga i sig. Idag är det kommunikativa inslaget dominerande. Syftet med arbetet är att kartlägga hur grammatikinslagen i läroböckerna har förändrats. Jag har analyserat vilken grammatik man tar upp i de olika läromedlen, arbetsformer, vad det är för typ av övningar där man övar grammatik, om det finns någon systematik i upplägget och om man kan spåra en utveckling mot en mer implicit metod (där man lär sig genom att använda språket snarare än genom att använda sig av regler). I uppsatsen har jag använt mig av innehållsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Tidigare forskning pekar på olika syn på grammatikinlärning, där Stephen Krashens teorier från 1970-80-talen verkar ha inspirerat till den numera rådande kommunikativa metoden i språkinlärning. Enligt Krashen är traditionell grammatikinlärning mer eller mindre meningslös, i stället bör man utsättas för ett språk, en implicit metod.  Resultatet av granskningen visar att läromedlen i åk 7 på 1960-talet gick igenom betydligt fler grammatiska former, än vad läromedlen på 80-talet och idag gör. Boken från 1980 innehåller mer grammatik än boken från 2011, men den sista texten i boken från 2011 är mer avancerad än motsvarande text från 1980. Arbetsformerna, för att öva grammatik skiljer sig inte åt på något avgörande sätt, om man endast jämför grammatikavsnitten. Rena grammatikövningar är i allmänhet styrda och bygger på att man först har lärt sig en regel. Systematiken gällande grammatikinslag i böckerna har försvunnit i den nyaste boken. Det implicita inslaget har ökat för varje läromedel och grammatiken har en annan roll idag.

Denna undersökning är en kvantitativ analys av elevtexters ordklassfördelning och ordklassers semantiska egenskaper.Det här arbetet ämnar undersöka eventuella samband mellan fördelningen av ordklasser och deras semantiska egenskaper i elevtexter av berättande karaktär och de olika betyg som de givna texterna erhåller.Dessutom undersöks dessa grammatiska variablers funktion för skrivandet i ett försök att lyfta och granska grammatikundervisningens roll inom den svenska skolan – och vidare diskutera och motivera hur grammatikundervisningen kan utformas för att höja funktionaliteten och relevansen, och därigenom förhoppningsvis kunna öka intresset för grammatik hos eleverna. Vi ämnar även utreda och ge en överblick över vad inom ordklasserna och deras semantik som kan vara värdefull kunskap för utformningen av undervisningen och för elevernas textskapande.Urvalet består av autentiska elevtexter hämtade ur nationella proven i svenska skrivna av årskurs nio läsåret 2013. Texterna har analyserats manuellt med ett kvantitativt stilistiskt angreppssätt.Resultatet påvisar några generella samband mellan en del olika variabler och de olika betygsnivåerna. En högre användningsfrekvens av adjektiv tenderar att ge ett högre betyg, så även för abstrakta substantiv. Högre betyg kan också förknippas med en högre användning av mentala och relationella processer – och därigenom har texterna på A-nivå även en högre andel statiska verb, då dessa ofta realiseras genom relationella processer. Texterna på A-nivå uppvisar också ett enhetligare tempusbruk jämfört med texterna på E-nivå, som istället tenderar att mer frekvent skifta tempus på ett oregelbundet sätt. Texterna på E-nivå upprepar gärna också samma ord i större utsträckning än de övriga betygsnivåerna. Undersökningen och resultatet kopplat till litteraturen och tidigare forskning motiverar en genrebaserad undervisning som ökar elevernas medvetenhet om olika texters uppbyggnad.

This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.</p>