BAKGRUND: Klimathotet påverkar vår vardag i större utsträckning än tidigare och driver på mycket av utvecklingen i dagens samhälle. Fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av fossila bränslen och 40 procent av energiförbrukningen i Sverige och har därför ett stort ansvar att driva på den gröna omställningen. Ett stort steg mot en grönare framtid i branschen togs i och med lanseringen av EU:s taxonomiförordning i juni 2020. Den har för avsikt att skapa en mer centraliserad definition av begreppet hållbarhet och att skapa gemensamma riktlinjer kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i EU:s medlemsländer. Än så länge handlar mycket om att öka transparensen inom hållbarhetsarbetet vilket ställer krav på företagen att förbättra och förtydliga sin rapportering kring hur de jobbar mot en grönare framtid. Taxonomin är inte komplett än och alla delar är inte obligatoriska så vi har bara sett början på dess effekter på fastighetsbranschen. Den som har gett oss uppdraget att skriva den här uppsatsen är Tomas Nord som är forskare inom samhällsbyggnad på RISE Research Institute of Sweden  SYFTE: Syftet med studien är att analysera relationen mellan fastighets- och banksektorns miljömässiga hållbarhetsarbete. Studien ska studera hur hållbarhetsarbetet bidrar till en grönare framtid, hur det har påverkats av EU:s taxonomiförordning, och hur arbetet påverkas av lågkonjunkturen. Studien är en fortsättning på en uppsats som skrevs för tre år sedan och den här studiens fokus ligger på att följa upp taxonomins påverkan på hållbarhetsarbetet.  GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter kopplade till fastighetsbranschen och grön finansiering. Utöver intervjuerna har vi även läst mängder av relevant litteratur kring ämnet för att förstå grunderna och teorierna bakom respondenternas svar. Utifrån intervjuerna och litteraturstudierna har vi kunnat göra en analys och sedan dragit en slutsats kring hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågor och hur taxonomin har påverkat under de tre åren som den har funnits.  SLUTSATS: Studiens slutsats är att grönt är vägen framåt för fastighetsbranschen trots utmaningar i det ekonomiska klimatet. Taxonomin behöver slutföras och skärpas för att göra verklig skillnad. Renovering av det befintliga fastighetsbeståndet krävs för att nå klimatmålen. Anpassningar av rapporteringskrav efter företagens storlek kan underlätta för alla aktörer. Greenwashing har minskat, men ytterligare åtgärder behövs. Den gröna finansieringsmarknaden är stabil och kan bli ännu mer attraktiv med fortsatta regulatoriska utvecklingar. / BACKGROUND: The threat of climate change is affecting our daily lives to a greater extent than ever before and driving much of the development in today's society. The real estate industry accounts for approximately one-fifth of Sweden's total emissions of fossil fuels and 40 percent of energy consumption, thus bearing significant responsibility for driving the green transition. A major step towards a greener future in the industry was taken with the launch of the EU Taxonomy Regulation in June 2020. Its intention is to create a more centralized definition of sustainability and establish common guidelines on how sustainability work should be conducted in EU member states. Currently, much of the focus is on increasing transparency in sustainability efforts, placing demands on companies to improve and clarify their reporting on their progress towards a greener future. The taxonomy is not yet complete, and not all components are mandatory, so we have only seen the beginning of its effects on the real estate industry. The person who gave the task of writing this essay is Tomas Nord, a researcher in urban development at RISE Research Institute of Sweden.  OBJECTIVE: The aim of this study is to analyze the relationship between the real estate and banking sectors' environmental sustainability efforts. The study will examine how sustainability work contributes to a greener future, how it has been influenced by the EU Taxonomy Regulation, and how the work is impacted by the economic downturn. This study is a continuation of a thesis written three years ago, with a specific focus on following up on the taxonomy's impact on sustainability efforts.  METHOD: The study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with twelve respondents connected to the real estate industry and green financing. In addition to the interviews, we have extensively reviewed relevant literature on the subject to understand the foundations and theories behind the respondents' answers. Based on the interviews and literature review, we have conducted an analysis and drawn conclusions regarding how the industry addresses sustainability issues and how the taxonomy has influenced it during its three-year existence.  CONCLUSION: The study's conclusion is that green is the way forward for the real estate industry despite challenges in the economic climate. The taxonomy needs to be completed and strengthened to make a real difference. Renovation of existing real estate stock is required to achieve climate goals. Adjusting reporting requirements based on company size can facilitate engagement for all stakeholders. Greenwashing has decreased, but further measures are necessary. The green financing market is stable and can become even more attractive with continued regulatory developments.

During the past years sustainability within the Swedish real estate financing market has experienced remarkable growth. Continued progress is predicted as new EU regulations, the EU Taxonomy, will be implemented. The objective of establishing a unanimous green classification system is needed to direct investments towards environmentally sustainable projects. The real estate sector’s vital role of mitigating and adapting to a sustainable development induces us to study the structure of the green financing market within the real estate sector, and the implications that the expected development will have for the involved parties. This thesis examines annual reports from the ten largest listed real estate companies in Sweden and interviews key participants that possess roles within the green real estate financing market with the aim of uncovering incentives for Swedish real estate companies to issue green debt, and to provide inputs on how green financing can develop in the future.  Corporate behavioural and corporate finance theories such as the concept of corporate social responsibility, stakeholder theory, legitimacy theory and pecking order theory have been used to analyse the empirical findings. It can be concluded that incentives to be active in the green real estate financing market can be explained by financial factors as the most prominent reason but also the will of legitimising a company’s business practises. It can be concluded that there is no consensus regarding what is considered to be green today on a company level, but further developments of the EU Taxonomy are promising. Finally, stakeholders believe that the green aspect of real estate will over time become the new norm and gradually be replaced by the notion of a brown aspect deviating from the new norm. / Under de senaste åren har hållbarhet inom den svenska fastighetsfinansieringssektorn haft en anmärkningsvärd tillväxt. Fortsatta framsteg förutspås när nya EU-regler, EU Taxonomin, kommer att implementeras. Målet att upprätta ett enhälligt grönt klassificeringssystem behövs för att rikta investeringar mot miljömässigt hållbara projekt. Fastighetssektorns avgörande roll att begränsa och anpassa sig till en hållbar utveckling föranleder oss att studera strukturen på den gröna finansieringsmarknaden inom fastighetssektorn, och vilka konsekvenser den förväntade utvecklingen kommer att få för de inblandade parterna.  Det här examensarbetet undersöker årsredovisningar från de tio största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige samt intervjuar nyckelpersoner som besitter positioner inom den grönafastighetsfinansieringssektorn. Syftet är att utröna vilka incitament svenska fastighetsbolag har för att emittera gröna obligationer och att bidra med synpunkter om hur den hållbara utvecklingen inom fastighetssektorn kan utvecklas i framtiden. Teorier om företagsbeteende och företagsfinansiering så som konceptet om företags samhällsansvar, intressentteori, legitimitetsteori och hackordningteori har använts för att analysera de empiriska resultaten. Man kan dra slutsatsen att incitamenten att vara aktiv på den gröna fastighetsfinansieringsmarknaden kan förklaras av finansiella faktorer som mest framträdande orsaken men också av viljan att legitimera ett företags affärsutövande. Man kan också dra slutsatsen att det inte finns någon konsensus om vad som anses vara grönt idag på företagsnivå, men vidareutvecklingen av EU-Taxonomin är lovande. Slutligen tror intressenter att den gröna aspekten av fastigheter med tiden kommer att bli den nya normen och gradvis ersättas av föreställningen om en brun aspekt som avviker från den nya normen.

BAKGRUND: Ökade växthusgasutsläpp och större klimatpåverkan speglar dagens samhälle allt mer. Bygg-och anläggningssektorn står idag för en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och är en bransch som behöver ta steg framåt för att minimera den. Ett instrument som har använts för att motivera och skapa finansiella samt klimatmässiga fördelar för projekt som kan visa på en lägre klimatpåverkan är grön finansiering. Grön finansiering bygger på att projekt kan påvisa en mindre klimatpåverkan för att kunna ta del av de finansiella fördelar det skulle innebära. Dock har tidigare forskning runt ämnet visat att detta bortses av investerare och beslutsfattare av olika orsaker trots att klimatdebatten blir allt mer tydlig. Avsaknad av tydliga regelverk, standarder eller policyer lyfts av tidigare forskning samtidigt som hot kan anas i form av för hårda åtstramningar. En analys av bygg-och anläggningssektorns syn på grön finansiering och gröna projekt och vad marknaden behöver för att i framtiden kunna vara finansiellt hållbar är någonting som behövs för att marknaden ska kunna ta steg framåt. SYFTE: Syftet med studien är att analysera de finansiella fördelarna och riskerna som grön finansiering medför. Utifrån en analys av grön finansiering inom ramen för bygg-och anläggningssektorn kommer sedan förslag till sätt marknaden kan utvecklas på att föreslås utifrån ett finansiellt perspektiv. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med respondenter kopplade till bygg-och anläggningsbranschen samt grön finansiering. Som tillägg har en kartläggning av erbjudande inom grön finansiering sammanställts från två respondenter. Utifrån tidigare forskning samt rapporter ställdes frågor runt grön finansiering och dess finansiella påverkan på marknaden. Utifrån svaren från aktörerna kunde en analys göras av var de aktiva aktörerna såg marknaden idag samt dess viktigaste aspekter för framtiden. SLUTSATS: Studiens slutsats är att den gröna finansieringsmarknaden behöver införa ett graderingssystem för att på så sätt skilja projekt åt. Ett sådant system skulle fungera som ett incitament för projekt att gå mot att bli gröna då det inkluderar en prissättning av sådant som inte lever upp till kraven för att bli gröna och fördelar för de som tar allra störst klimatansvar. Det skulle också möjliggöra för investerare som vill ta högre risk att investera i projekt som i dagsläget inte är gröna men som har som ambition att bli det. Utöver graderingssystemet behöver det också kompletteras av mer obligatoriska regelverk för att öka utbudet av grön finansiering på marknaden. / BACKGROUND: Increased greenhouse gas emissions and greater climatic impact reflect today's society more and more. Today, the construction and civil engineering industry accounts for one fifth of Sweden's total climate impact and is an industry that needs to take steps to minimize it. An instrument that has been used to motivate and create financial and climatic benefits for projects that can show a lower climate impact is green financing. Green financing is based on the fact that projects can show a minor impact on the climate in order to be able to take advantage of the financial benefits it would entail. However, previous research on the subject has shown that this is ignored by investors and decision-makers for various reasons, although the climate debate is becoming increasingly clear. The lack of clear regulations, standards or policies is highlighted by previous research, while at the same time one can perceive a threat in the form of too tight austerities. An analysis of the construction industry’s view today of green financing and green projects and what the market needs in order to be financially sustainable in the future is something that is necessary for the market to be able to take steps forward. AIM: The purpose of the study is to analyze the financial benefits and risks that green financing entails. On the basis of an analysis of green financing within the framework of the construction and civil engineering sector, then proposals for ways in which the market can be developed are proposed from a financial perspective. COMPLETION: The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with respondents linked to the construction and civil engineering sectors and green financing. In addition, a survey of green financing offers has been compiled from two respondents. Based on previous research and reports, questions were asked about green financing and its financial impact on the market. Based on the responses from the players, an analysis could be made of where the active players saw the market today and its most important aspects for the future. CONCLUSION: The study concludes that the green financing market needs to introduce a grading system in order to separate projects. Such a system would serve as an incentive for projects to go green as it includes pricing of things that do not meet the requirements to become green and benefits those who take the greatest climate responsibility. It would also make it possible for investors who want to take a higher risk of investing in projects that are not green at the moment, but which have the ambition to become so. In addition to the grading system, it also needs to be supplemented by more mandatory regulations to increase the supply of green financing in the market.

De senaste 2000 åren har medeltemperaturen aldrig ökat så snabbt som den gjort sedan 1970(naturvårdsverket, u.å.). På grund av den stigande befolkningsmängden och nya levnadsmönster har klimatet tagit stor skada och forskning visar på att en förändring måste ske. En viktig del för att lyckas med förändringen är att styra kapital åt mer hållbara alternativ och där vilar ett stort ansvar på finanssektorn. Vad som har klassificerats som hållbart har inte alltid varit tydligt men 2016 startade europakommissionen en utredning för att skapa ett enhetligt ramverk för vad som ska anses vara miljömässigt hållbart. I juni 2020 antogs EU:s taxonomi där de tagit fram ekonomiska aktiviteter som bidrar till klimatförändringarna. Varje ekonomisk aktivitet har sedan fått krav på sig för att anses uppfylla EU:s taxonomi. Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen i Sverige (Boverket, 2021). Det är således en avgörande sektor för att nå de uppsatta miljömålen i Parisavtalet. I den här rapporten har en kvalitativ studie gjorts för att undersöka vilka utmaningar bostadsutvecklare står inför och hur de påverkas av den nya förordningen. Studien bygger vidare på en tidigare rapport skriven av Andrea Larsson som undersökte hur de påverkades ur tre perspektiv: organisatoriskt, ekonomiskt och tekniskt. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med anställda från bostadsutvecklingsföretag med positioner som hållbarhetschef, projektchef och ansvarig för treasuryavdelningen men även andra med relevanta kunskaper. Studien kom fram till att det finns utmaningar med implementeringen av EU:s taxonomi. Förordningen kräver mer rapporteringen och större arbetsbörda. Det finns dock fortfarande oklarheter kring hur den ska användas i praktiken. Så som förordningen är uppbyggd idag finns det delar som inte är anpassade till bostadsutvecklare vilket bidrar till att de kan få det svårt att uppnå taxonomins krav. / In the last 2000 years, the average temperature has never increased as fast as it has since 1970 (Naturvårdsverket, u.å.). Due to the rising population and new living patterns, the climate has been severely damaged, and research shows that a change must take place. An important part of succeeding is to direct investments towards sustainable alternatives and the financial sector has a great responsibility. What has been classified as sustainable has not always been clear, but in 2016 the European Commission started an investigation to create a uniform framework for what is to be considered environmentally sustainable. In June 2020 the EU’s taxonomy was adopted, where they developed economic activities that contribute to climate change. Each economic activity has then been given technical criteria to meet to be compatible with the taxonomy. The construction and real estate sector stand for about 20 percent of carbon dioxide emissions in Sweden (Boverket, 2021). It’s thus a crucial sector for achieving the environmental goals in the Paris Agreement. In this report, a qualitative study was made to investigate what challenges Swedish residential developers face and how they are affected by the new regulation. The study is based on an earlier report written by Andrea Larsson who investigated how they were affected by three perspectives: organizational, economic and technical. Semistructured interviews have been conducted with employees from residential developer companies with positions such as sustainability manager, project manager and head of the treasury department, but also others with relevant knowledge. The study concluded that there are challenges with the implementation of the EU taxonomy. The regulation requires more reporting and a greater workload. However, there is still uncertainty about how it will be used in practice. As the regulation is structured today, some parts are not adapted for residential developers, which means that they may have difficulty achieving the requirements of the taxonomy.

This study examines the impact of the EU Taxonomy on the goals, strategies andimplementation of energy efficiency measures of two property-owning companies. Acomparative analysis examines how these goals, strategies and implementations have changedbefore and after the taxonomy came into effect. To do this, a before-after perspective has beenchosen. The study shows that the goals and strategies of the companies have changed the most.The companies are motivated to work in line with the taxonomy to ensure that their brand isimproved. One of the implications of the taxonomy is that in addition to measuring the energyconsumption in kWh/sqm, it will now be measured in primary energy factor, which will lead to some difficulties in the work with energy efficiency. The implementation of energy-efficiency measures will be largely unchanged despite the enforcement of the EU Taxonomy, where the main difference is that certain measures that could not be justified before now canbe considered reasonable to implement depending on the primary energy factor and theweighting factors associated with it. The companies also expressed difficulties in theimplementation of primary energy capital, but also optimism and an effort to improve theenergy efficiency of as many of their properties as possible in order to meet the requirementsof the EU Taxonomy. / Denna studie utvärderar effekterna av EU Taxonomin på fastighetsägande företags mål,strategier och implementering av energieffektiviserande åtgärder. Genom en jämförande analysundersöks hur dessa mål, strategier och implementeringar har ändrats före och efter atttaxonomin började gälla. För att göra detta har ett före-efter perspektiv valts, där tiden företaxonomin valdes som före år 2018. Studien visar att det är målen och strategierna som ändratsmest. Företagen är motiverade till att arbeta i linje med taxonomin för att säkerställa att derasvarumärke förbättras. Taxonomin kommer även att medföra att man utöver att mätaenergianvändningen i kWh/kvm, nu kommer att mäta denna i primärenergital, vilket kommerleda till vissa svårigheter i detta arbete. Implementationen av energieffektiviserande åtgärderkommer att se i princip likadan ut trots verkställandet av EU Taxonomin, där den störstaskillnaden är att vissa åtgärder som inte kunde motiveras innan nu kan anses rimliga attgenomföra beroende på primärenergitalet och viktiningsfaktorerna kopplade till detta.Företagen uttryckte även svårigheter i införandet av primärenergitalet, men även optimism ochen strävan till att effektivisera så många av sina fastigheter som möjligt för att de ska nå upptill kraven som ställs i EU Taxonomin.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

The EU Taxonomy, a cornerstone of the EU’s sustainable finance framework, serves as a vital tool for market transparency by defining criteria for economic activities aligned with a net-zero trajectory by 2050 and other environmental goals. This new regulation significantly impacts the real estate sector, presenting substantial challenges for residential developers in aligning with its requirements. Given the recent implementation of the Taxonomy, limited research exists on its practical impacts. This thesis aims to fill this gap by exploring the challenges and strategies of Swedish residential real estate developers in adapting to the EU Taxonomy.  The study employs a qualitative research approach, conducting semi-structured interviews with industry stakeholders to examine organizational, technical, economic, and external perspectives. The findings reveal that developers struggle with the Taxonomy’s complexity, insufficient guidance, and lack of standardized approaches. Additional challenges include conflicting stakeholder expectations and inconsistent local government directives. The significant resources and upfront costs required for alignment further complicate compliance. To overcome these challenges, companies are integrating sustainability into core business strategies, fostering cross-departmental collaboration, and adopting green innovations in project design and construction. Financially, they are pursuing green financing options, recognizing their importance for competitiveness and investor appeal. Additionally, companies are engaging in industry networks and seeking external guidance.  The study underscores the critical role of external market dynamics in driving the adoption of the EU Taxonomy. Investors and creditors, through increased scrutiny and demand for sustainable investments, promote compliance. Integrating sustainability into business strategies is not only a regulatory requirement but also essential for long-term competitiveness and resilience. / EU-taxonomin, en hörnsten i EU’s ramverk för hållbar finansiering, är ett viktigt verktyg för att skapa marknadstransparens genom att definiera kriterier för ekonomiska aktiviteter som är i linje med en netto-noll-resa till 2050 och andra miljömål. Denna nya reglering har haft stor påverkan på fastighetssektorn och medför betydande utmaningar för bostadsutvecklare att anpassa sig till dess krav. Med tanke på att taxonomin nyligen implementerats finns det begränsad forskning om dess praktiska påverkan. Denna avhandling syftar till att fylla denna lucka genom att utforska utmaningarna och strategierna hos svenska bostadsutvecklare i anpassningen till EU-taxonomin.  Studien använder en kvalitativ forskningsmetod och genomför semi-strukturerade intervjuer med branschaktörer för att undersöka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och externa perspektiv. Resultaten visar att utvecklare kämpar med taxonomins komplexitet, otillräcklig vägledning och bristen på standardiserade tillvägagångssätt. Ytterligare utmaningar inkluderar motstridiga förväntningar från olika intressenter och inkonsekventa direktiv från lokala myndigheter. De betydande resurser och initiala kostnader som krävs för att uppnå överensstämmelse försvårar dessutom efterlevnaden.  För att hantera dessa utmaningar integrerar företag hållbarhet i sina kärnstrategier, främjar tvärfunktionellt samarbete och antar gröna innovationer i projektutformning och byggnation. Finansiellt söker de gröna finansieringsalternativ och erkänner deras betydelse för konkurrenskraft och investerarattraktion. Dessutom engagerar sig företag i branschnätverk och söker extern vägledning.  Studien betonar den kritiska rollen hos externa marknadsdynamiker i att driva införandet av EU-taxonomin. Investerare och långivare, genom ökad granskning och krav på hållbara investeringar, främjar efterlevnad. Att integrera hållbarhet i affärsstrategier är inte bara ett regulatoriskt krav utan också avgörande för långsiktig konkurrenskraft och motståndskraft.

L’observation des défis économiques, sociaux et environnementaux qui préoccupent l’humanité aujourd’hui nous amène à revoir les modèles de croissance économiques adoptés, à reconnaitre leurs limites et à apporter un jugement critique sur la gouvernance de l’homme et sa manière d’exploiter le monde. La thèse cherche à démontrer comment l’épuisement des ressources naturelles et le recours aux principales énergies renouvelables, l’eau, le soleil et le vent, peuvent être utilisés pour approfondir la compréhension de la relation de l’homme vis-à-vis de l’environnement, le compromis nécessaire entre sa liberté et sa responsabilité et les principes moraux qui doivent informer sa conduite. Ces défis mettent en évidence l’urgence d’une réflexion critique sur l’activité financière aujourd’hui et sa contribution au développement réel et durable de l’économie. Ce travail propose, donc, d’explorer quelques possibilités de l’intégration contemporaine de principes « éthiques » dans les modes de financement de projets relatifs à l’utilisation de l’eau, du soleil et du vent. Nous donnons d’abord un état des lieux des modes de financement et d’investissement dits éthiques ou alternatifs. Nous considérons, en particulier, l’investissement socialement responsable, les marchés de capitaux durables, les institutions ayant pour mission l’inclusion financière, les banques multilatérales de développement et la finance participative. L’objectif est d’examiner comment des principes éthiques peuvent être intégrés dans les modes de financement modernes de projets verts et durables, c’est-à-dire comment l’expertise financière rejoint la préoccupation pour le changement climatique et les énergies renouvelables mondialement. Cette analyse démontre aussi l’intérêt croissant pour les questions de durabilité et de justice sociale, bien que sa concrétisation reste encore à questionner. / The observation of the economic, social and environmental challenges facing humanity today leads us to reconsider the models of economic growth pursued, to recognise their limitations and to give a critical assessment of human governance and his way of exploiting the world’s resources. The thesis seeks to demonstrate how the depletion of natural resources and the use of the main renewable energy sources, namely water, sun and wind can be used to deepen the understanding of man's relationship with the environment, the compromise between his freedom and responsibility and the moral principles that must govern his conduct. These challenges highlight the urgency of a critical thinking on the financial activity today and its contribution to the real and sustainable development of the economy. Thus, this work proposes to explore few examples of the contemporary integration of "ethical" principles in the financing modes of projects related to the use of water, sun and wind. We first give an assessment of the modes of financing and investment called ethical or alternative. We consider, in particular, socially responsible investing, sustainable capital markets, financial inclusion institutions, multilateral development banks and participatory finance. The objective is to examine how ethical principles can be integrated into the modern financing modes of green and sustainable projects, i.e. how the financial expertise integrates the concerns for climate change and renewable energies globally. This analysis also demonstrates the growing interest in issues related to sustainability and social justice, although their effective implementation can sometimes be questioned.

För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.