Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed. The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland. Cecilia works primarily with those in the subject Swedish as a Second Language, Agneta teach about them only if it fits the theme and not from the fact that they are from Värmland. Bodil teach about many different authors from Värmland due she believes it is important that students know their heritage. There is thus a danger that many of our authors from Värmland will be forgotten. The main reasons for this are time, opinions on literature teaching and opportunities for field trips.

Syftet för denna rapport är att undersöka gymnasieelever i Kalmars attityder gällande IKT i undervisningen, hur eleverna upplever att de själva respektive deras lärare arbetar med IKT, samt hur eleverna upplever skolornas satsningar på IKT. Den övergripande metoden för datainsamlingen har varit enkäter vars resultat sammanställts kvantitativt och presenteras i företrädesvis stapeldiagram. Den problematik som ligger till grund för rapportens frågeställningar är baserad på tidigare forskning inom ämnet. En fråga som flera forskare debatterar kring är huruvida IKT-kompetens borde ses som en basfärdighet, jämställt med att skriva eller räkna. Viss problematik kan även finnas i de tidigare satsningar inom IT-området som gjorts i skolan, då dessa satsningar ofta verkat fokusera på att köpa in nya tekniska hjälpmedel snarare än att motivera och utbilda lärarna att använda dessa. Ännu mindre har satsningarna på att få elever att använda IKT varit.  Resultaten för denna studie skiftar något emellan de tre skolor som omfattades av datainsamlingen. Gällande elevernas attityder till IKT i undervisningen visar studien upp tydliga siffror på att elever anser att undervisningen blir både roligare och bättre med hjälp av IKT. Stor variation mellan olika undervisningssätt är något elever efterfrågar, och då med IKT-hjälpmedel som ingående element i denna blandning. Hur lärare arbetar med IKT verkar skifta mycket beroende på den enskilde läraren men det beror även på vilka förutsättningar som finns, det vill säga hur skolan väljer att satsa på IKT-hjälpmedel. Resultatet på frågan om hur eleverna upplever sina respektive skolors satsningar på IKT skiftar mellan de tre skolorna, något som väcker diskussionen kring hur viktig egentligen skolans del i det hela är. En viktig slutsats som studien når är att det trots allt i slutänden mycket beror på hur läraren väljer att använda sig av den IKT som finns tillgänglig. En elev uttrycker denna tanke med orden: ”Onödigt att lägga ner pengar på hjälpmedel som lärarna inte använder sig av”.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen. Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter. I förhållande till romanerna resonerar eleverna kring likheter och skillnader mellan sig och karaktärerna i relation till vilka uppväxtförhållanden som råder.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats. Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna. Inga uttryck för modern antropocentrism har återfunnits. Modern antropocentrism och biocentrism bedöms därmed vara uteslutna i läroböckernas beskrivningar av miljöproblem och hållbar utveckling.

Abstract Bachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011. " Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga ?". Supervisor: Zeki Yalcin Gender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention. We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject. We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper. In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest. We decided that instead of an ethnographical study we would do interviews with teachers to get their view of gender with regards to themselves, the curriculum, organization and what attitudes they perceived their pupils had. We also added the silence and lack of interest we met as something to further investigate in our essay. The results indicate that satisfactory gender education depend on the individual employer and employees’ interest and awareness of the subject. We found that that there is some resistance among the organization from individual teachers and other staff as well as among some of the pupils. The curriculum states that gender equality is an important part of the overall values in our school system, however, the curriculum leaves a large room for interpretation and gives the teachers freedom what to include in their lessons. We feel that ties into the silence and overall lack of interest we met when approaching potential participants for our study. If a teacher is not interested in topics regarding gender or feel that they are not competent enough on the subject they are less inclined to incorporate gender in their lessons. We would like to see further research being made with regards to the upper secondary school. Key Words: Genus, genusundervisning, gymnasium, läraruppfattningar, tystnad

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter. I förhållande till romanerna resonerar eleverna kring likheter och skillnader mellan sig och karaktärerna i relation till vilka uppväxtförhållanden som råder.</p>

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades. Målsättningen med dessa intervjuer och mötesdeltagande var att undersöka hur personalen på de olika skolorna arbetar med arbetsmiljöfrågor. Enligt arbetsmiljölagen och dess förordning ska arbetsgivaren bedriva arbetsmiljöarbetet med övriga medarbetare, vilket gör att samtliga medarbetare ska integreras i arbetsmiljöarbetet. Det visade sig att respondenterna upplevde arbetsmiljöarbetet som svårhanterligt och tidskrävande, främst det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Detta skapade i sin tur problem i arbetsmiljöarbetet. Slutsatsen är att engagemang och delegerande ledarskap är betydelsefulla faktorer för arbetsmiljöarbetet.

En studie av hur lärare på gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lärarnas arbete och kunskaper i hbt-frågor. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med värdegrundsfrågor, speciellt hbt-frågor, vilken kompetens kring hbt-frågor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer är på skolan. Mot detta ställs liknande frågor till eleverna för att kunna jämföra lärarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lärare, sex elever och en skolsköterska. Undersökningen visar att lärarna på den undersökta skolan är dåliga på att inkludera hbt-perspektivet i sin undervisning och på så sätt synliggöra dessa ungdomar. Undervisningen sker i de flesta fall heteronormativt och få av de intervjuade lärarna inkluderar hbt-perspektiv i sin undervisning. Undersökningen visar också att trots brister på synliggörande av hbt-personer i undervisningen är lärarna duktiga på att bemöta elever som identifierar sig utanför heteronormen och hbt-eleverna vågar i stor utsträckning vara öppna på skolan. Intervjuerna har skett på en liten skola med ungefär 250 elever belägen i en mellanstor svensk kommun.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsämnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som råder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvägagångssättet för insamling av datamaterial har varit gruppenkäter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick på en och samma mångkulturella skola som var belägen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har använts för att analysera och tolka resultatet. Uppsatsen har kunnat konstatera att eleverna uppvisat övervägande positiva och i andra hand neutrala attityder gentemot religionsämnet i skolan och att endast en mindre andel av eleverna intagit en negativ attityd. Studien har även kunnat påvisa att det råder ett genomgående positivt samband mellan elevernas attityder till religionsämnet i skolan och elevernas generella attityder gentemot religion och till kunskap om religion. En tydlig skillnad har även påvisats gällande elevernas attityder beroende på om eleverna anser sig vara religiösa eller inte där eleverna med religiös bakgrund övervägande visat på mer positiva attityder gentemot religionsämnet och andra allmänna aspekter av religion än de som inte anser sig vara religiösa. Studien har kunnat konstatera att det för framtida forskning framstår som relevant att ytterligare undersöka hur elevernas attityder till religionsämnet i skolan och andra aspekter av religion i samhället påverkas av att eleverna har en religiös bakgrund respektive en icke-religiös bakgrund.

I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011. Resultatet varierar något mellan läroböckerna. Sju miljöfrågor behandlas i alla fem läroböcker: global uppvärmning, biologisk mångfald, miljögifter, övergödning, försurning, förändrat landskap samt joniserande strålning, varav den förstnämnde ges störst utrymme. Resultatet visar att en pluralism finns i läroböckerna när det handlar om de kategorier som undersöks. När det gäller var i världen konsekvenserna anges ge effekt är Sverige, Östersjön och Europa de områden som oftast nämns, till skillnad från Australien och Sydamerika som sällan anges i de sammanhangen. Framtidsperspektivet ges inte lika stort utrymme som det historiska perspektivet. Genom att följa en definition på en pluralistisk undervisning som innebär att många olika perspektiv framhävs visar resultaten att läroböckerna har en viss pluralism, även då den inte är fullständig gällande alla miljöfrågor.