This masters essay studies the stone cist phenomenon during the late Neolithic and early Bronze Age on the island of Gotland. The aim of the study is to understand the importance of the stone cist in society during this period, as well as attempting to categorize the stone cists located on the island. It can be argued that society during this period was a agricultural, highly hierarchical society with indications of a power center at the west northwestern parts of the island. Stone cists can be seen having different contexts involving number of individuals, location and features connected to the cist.An osteological study has also been performed on the skeletal material from the stone cist Alskog 48:1, with the aim of getting further knowledge regarding number of individuals and the age and sex distribution of those individuals. As well as questions regarding the stone cist construction and dating. The bone material presented 26 individuals, contrary to the 15 individuals which was initially identified during the excavation. These 26 individuals were of all ages, both male and female, with a slight majority of males. The stone cist which is a natural roofless cave, a natural cist, can according to the criteria defining a stone cist, be regarded as a stone cist and not another construction. / Denna magisteruppsats behandlar hällkistor under senneolitikum och äldre bronsålder på Gotland. Frågeställningar kring hällkistans betydelse i samhället under denna tid diskuteras, samt om det är möjligt att producera en kategorisering av hällkistor. Hällkistan har varit en viktig del i det senneolitiska - äldre bronsålders samhället, utifrån dessa går det identifiera ett agrikulturellt starkt hierarkiskt samhälle med indikationer på ett maktcenter i väst nordvästra kustregionen av ön. Kategorisering av hällkistor har visat olika särdrag hos hällkistor, vilka involverar individantal, lokalisering samt ytterligare anläggningar anslutna till hällkistan.En osteologisk analys har även utförts på skelettmaterialet hällkistan, Alskog 48:1 med frågor kring individantal, kön och ålderfördelning. Samt frågor kring datering på hällkistan och dess konstruktion. Benmaterialet presenterade 26 individer, i motsats till de 15 individer som initialt antagits funnits, av dessa fanns individer i alla åldrar. Både män och kvinnor identifierades, med en liten majoritet av män. Hällkistan i fråga som är en naturlig taklös grotta, naturlig kista, enligt de kriterier som använts kan denna konstruktion anses vara en hällkista och ingen annan typ av konstruktion.

The earliest graves that are found in Sweden is the megaliths, the huge stone monuments created with boulders and open entrances. The megaliths origin is from the Middle Neolithic’s, but they have been reused for several millenniums. The very act of constructing these monumental stone chambers for the dead shows that these monuments were built to last through time. This master’s thesis deals with four different kind of grave types that spans through four different time periods in Southwestern Sweden. After the Middle Neolithic, monumental graves the hällkistan (stone cists), became the dominant grave type during the Late Neolithic. The cist varies in construction, some are meant to be entered but most are closed. During the Bronze Age a new kind of cists continues to be used and new are constructed although the culture tends to create big heaps, cairns, around the cist. During the late Bronze Age and early Iron Age the construction of the graves changes and the cists are instead present on grave fields. The paper compares the similarities between the graves, megalithic tombs, stone cists, cairns and grave fields, in their monumentality, construction, accessibility, content, and focuses heavily on the transmission between the grave types through the theoretical concept of Longue durée. I have also chosen to focus on the tradition of reuse, and Pierre Nora´s theoretical concepts about memory sites and memory environments. The slow slight changes to the grave traditions, constructions and rooms shows changes in ideology of the contemporary culture. My main focus is to identify and discuss the transformation of the grave room, from the Middle Neolithic monumental stone construction to the late Iron Age grave fields. Through my understanding of this process, I argue that the mentioned grave types are the same type of monument that slowly changes through a time span of roughly 4000 years. The changes are visible through very slight and slow processes.

My intention with this paper is to study the stone cists on Gotland from the Late Neolithic period. They are often interpreted as representing the domestic life and agriculture, as well as having a strong connection to house and home of the people. Furthermore, these graves show continuity from the proceeding Stone Age culture and provide evidence for an overlap with the Early Bronze Age. This will be discussed, while also exploring the meaning of the grave goods in them and Late Neolithic artefacts that are spread across the island.

Denna uppsats är en empirisk studie av mänskligt skelettmaterial från en hällkistegravplats från Sundre, Gotland. Syftet med uppsatsen är att analysera materialet för att diskutera hälsan hos individerna. Analysen genomförs på det osteologiska materialet för att fastställa eventuella patologier och andra förändringar på skelettet. En diskussion om individernas hälsa framförs efter resultat från analyserna av de mänskliga kvarlevorna för att överlägga huruvida det är möjligt att avgöra hälsa genom enbart osteologiska material. Bronsålder är den huvudsakliga tidsperioden som diskuteras, men med 14C dateringar som gjorts på ett antal benfragment kan man se en kontinuerlig återanvändning av gravplatsen från senneolitikum till vikingatid. I materialet observeras både barn och vuxna i olika åldrar som diskuteras tillsammans med skeletala förändringar i form av aktivitet och sjukdom. Den huvudsakliga diskussionen om hälsa framförs baserat på detta och har resulterat i en slutsats om att hälsan var förhållandevis god under bronsåldern. / This paper is an empirical study of human skeletal material from a stone cist burial site from Sundre, Gotland. The purpose of the essay is to analyze the material to discuss the health of individuals. The analysis is carried out on osteological material to determine any pathologies and other changes on the skeleton. A discussion of the health of the individuals is presented following results from the analyzes of the human remains to consider whether it is possible to determine health through osteological materials alone. The Bronze Age is the main time period discussed, but with 14C dating made on a number of bone fragments, a continuous reuse of the burial site from the Late Neolithic to the Viking Age can be seen. In the material, both children and adults of different ages are observed, which are discussed together with skeletal changes in the form of activity and disease. The main discussion of health is advanced based on this and has resulted in the conclusion that health was relatively good during the Bronze Age.

Bronsåldern är en period med många praktfulla fynd, långhus, storhögar och kremationsgravar. Nu under senare år har flera hällkistor med skelettgravar 14C daterats till bronsåldern, vilket öppnar upp för ny forskning inom tidsperioden när det gäller bland annat hälsoaspekter. Med hjälp av en kvalitativ humanosteologisk studie av två gravanläggningar i Nyplings 1:8, Lokrume socken på Gotland syftar uppsatsen till att påbörja forskningen inom bronsålderns folkhälsa samt motivera till fortsatta framtida forskning inom området. Totalt analyserades 2 598 benfragment med en totalvikt på 6 586 gram. Ett flertal osteologiska metoder användes för ålders- och könsbedömningar samt kvantifiering. Gravarna innehöll tolv individer där två beräknas vara barn och resterande i vuxen ålder. Endast tre individer har kunnat könsbedömmas varav en är av manligt kön och två av kvinnligt kön. Individerna har inte kunnat kroppslängds beräknas i brist på mätbara ben. Analysen av individerna i gravanläggningarna visade att flertalet skeletala förändringar drabbade individerna däribland ledförändringar, fraktur, skärskada och aktivitetsspår. En del av skeletten har uppvisat överlevnad av trauma, vilket är en indikation på en god grundhälsa. Men då majoriteten av individerna inte påvisar skeletala sjukdomar och dött vid en ung ålder har de enligt den osteologiska paradoxen överlag en dålig grundhälsa. De förändringar som har påträffats visar att individerna utsatts för en del smärta, obehag, stelhet och belastning under deras liv. Men trots allt har individerna levt ett relativt långt liv med bättre hälsa än andra individer både från Gotland och Skåne under Bronsåldern. / The Bronze Age is a period with many magnificent finds, naves, large mounds and cremation graves. Now in recent years, several stone cists with skeletal graves have been 14C dated to the Bronze Age, which opens up new research within the time period regarding, among other things, health aspects. With the help of a qualitative human osteological study of two burial sites in Nyplings 1:8, Lokrume parish on Gotland, the essay aims to begin research in Bronze Age public health and to motivate future research in the area. A total of 2 598 bone fragments with a total weight of 6 586 grams were analyzed. A number of osteological methods were used for age and gender assessments and quantification. The graves contained twelve individuals, two of whom are estimated to be children and the rest adults. Only three individuals have been able to be gender assessed, of which one is male and two are female. The individuals’ length was not possible to calculate due to lack of bones measurable bones. The analysis of the individuals in the burials showed that multiple skeletal changes affected the individuals such as joint changes, fracture, cut damage and traces of activity. Some of the skeletons have shown survival of trauma, which is an indication of good basic health. But since the majority of individuals do not show any skeletal diseases and died at a young age, according to the osteological paradox, they generally had poor basic health. The skeletal changes that have been found show that the individuals were exposed to some pain, discomfort, stiffness, and strain during their lives. But despite everything, the individuals lived a relatively long life with better health than other individuals both from Gotland and Skåne during the Bronze Age.

Denna uppsats undersöker Storsudret, Gotlands sydligaste udde, i ett övergripande perspektiv av landskapet och dess geografiska egenskaper, samt Sundre socken för en lokal analys av fornlämningar och människorna i området. Sydvästligast ligger Hoburgen, en klint eller klippa som har satt spår i den gotländska kulturen på flera olika sätt. Baserat på studerandet av kartor, analys av ett osteologiskt material samt etymologiska kopplingar till Hoburgen målar detta arbete en nyanserad bild av platsen och människorna däri. Genom att studera dessa aspekter kommer vi närmare att förstå människornas relation till platsen genom tiderna och varför man valt att återkomma och återbruka forna tiders gravplatser. / This thesis examines Storsudret, Gotland’s southernmost peninsula, through an overview perspective of the landscape and its geographical features, as well as Sundre parish for a local analysis of ancient monuments and the people in the area. The south-westernmost point is Hoburgen, a cliff that has left an imprint in the Gotlandic culture in various ways. Through the study of maps, analysis of osteological remains, and etymological connections to Hoburgen, this thesis demonstrates a nuanced picture of the place and the people within. By studying these aspects, we come closer to understand people’s relationship to the landscape throughout the ages and why they chose to return to it and reuse ancient burial sites. / Gotland under det 3:e årtusendet f.Kr.

Den här uppsatsen behandlar djurbensmaterial från två senneolitiska/tidigbronsålders hällkistor på Gotland (RAÄ Kräklingbo 12:1 & Burs 9:1). Syfte med uppsatsen var att bidra med kunskap kring djurbensmaterialet som påträffats i hällkistor genom tre frågeställningar. Fysiskt djurbensmaterial har genomgått en osteologisk analys och sedan jämförts med två andra hällkistor från samma period samt översiktligt med andra stenålderslokaler på Gotland. Resultatet visade en ökning av får/get samt nötkreatur samt en minskning av svin och säl gentemot tidigare perioder. Häst, hund, mindre däggdjur, fågel och fisk förekom också i materialet. Resultatet visade även indikationer på att skinn/päls/ull varit viktigt för människan. / This study deals with animal bone material from two Late Neolithic/Early Bronze Age stone cist on Gotland (RAÄ Kräklingbo 12:1 & Burs 9:1). The purpose of the study was to contribute knowledge about the animal bone material found in cists through three questions. Physical animal bone material has undergone an osteological analysis and then been compared with two other stone coffins from the same period as well as an overview with other Stone Age sites on Gotland. The result showed an increase in sheep/goat and cattle and a decrease in pigs and seals compared to previous periods. Horse, dog, smaller mammals, bird and fish also appeared in the material. The results also showed indications that skin/fur/wool had been important to humans.