Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem som orsakar ett onödigt lidande för patienten samt stora kostnader för vården och samhället. Den mest primära åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är basala hygienrutiner där handskar ingår. Sveriges kommuner och regioner utför årligen undersökningar kring följsamheten till basala hygienrutiner. Ytterligare undersökningar behövs dock för att identifiera vad som underlättar eller försvårar användningen av handskar. Syfte: Syftet var att belysa vilka främjande och hindrande faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet till användningen av handskar inom omvårdnaden i slutenvården. Metod: Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskades och inkluderades i resultatet. Data bearbetades och sammanställdes därefter genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att den mest förekommande främjande faktorn för handskanvändning av hälso- och sjukvårdspersonal inom slutenvården var att skydda sig själva. Den mest förekommande hindrande faktorn var stress som relaterade till tid- och personalbrist. Konklusion: Ytterligare forskning inom området behövs då ämnet är begränsat utforskat de senaste tio åren. / Background: Nosocomial infections is a global issue that causes the patient unnecessary suffering and a major cost to the healthcare. Standard precautions, which includes glove use, are the most essential measure to prevent nosocomial infections. Measurements of the compliance to standard precautions are performed every year in Sweden. However, research is needed to illustrate factors that promote or hinders the use of gloves. Aim: The aim of the study was to illustrate factors affecting health care personnel’s attitudes and compliance to glove use in nursing in the inpatient care. Method: This literature study was conducted as a general literature review with an inductive approach. Ten articles were analysed and included in the result. The data was processed and compiled through a content analysis. Result: The result showed that the most common promotive factor of glove use among health personnel in the inpatient care was to protect themselves. The most common hindering factor was stress caused by lack of time and health personnel. Conclusion: Due to the lack of research of the subject in the past ten years, further research is needed.

Användning av mobiltelefoner av hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården har blivit allt vanligare. Forskning visar på att mobiltelefoner används av personal i patientnära situationer i syfte att underlätta arbetet. Därmed var syftet med kandidatuppsatsen att undersöka förekomsten av mikroorganismer som följd av bristande rengöringsrutiner av hälso- och sjukvårdspersonalens mobiltelefoner. Studien är skriven som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts genom specificerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna i de båda databaserna resulterade i 13 artiklar, som ligger till grund för resultatet. Resultatet påvisar att bakterier som koagulasnegativa stafylokocker och enterobacter var de vanligast förekommande mikroorganismerna på mobiltelefoner tillhörande hälso- och sjukvårdspersonal. Ytterligare påträffades mikroorganismer som virus. De virus som påträffades var respiratoriskt syncytuevirus (RSV) och adenovirus (AV). Resultatet visar även på brister gällande rengöring av mobiltelefonerna där majoriteten av mobiltelefonerna aldrig rengjordes. / The use of mobile phones by healthcare workers in healthcare settings has become increasingly common. Research shows that healthcare workers use their mobile phones within near contact with patients in order to facilitate their work. Therefor the aim of this candidate essay was to investigate the presence of microorganisms as a result of the lack of cleaning routines of the healthcare workers mobile phones. The study is written as a general literature study. Data collection was done through specific searches in the databases CINAHL and PubMed. Searches in the two databases finally resulted in 13 articles, which are the basis for the result in this study. The result shows that coagulasenegative staphylococcus and enterobacteria was the most occuring microorganisms on the healthcare workers mobile phones. In addition microorganisms as viruses like respiratory syncytial virus (RSV) and adenovirus (AV) was detected on the healthcare workers mobile phones. The result also shows deficiencies regarding the cleaning of the mobile phones where the majority of the mobile phones were never cleaned.

Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Bakgrund: Mer än 700 000 liv globalt avslutas årligen till följd av suicid och omkring 45 procent av de som dör till följd av suicid har uppsökt primärvård månaden innan. Få studier har dock belyst vårdpersonalens perspektiv på suicidprevention i primärvård. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta med suicidprevention i primärvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs analysmodell. Resultat: Av analysen framkom att hälso- och sjukvårdpersonal upplevde både hindrande och underlättande faktorer i arbetet med suicidprevention i primärvård. Låg kunskapsnivå, brist på utbildning, resursbrist, tidsbrist och avsaknad av riktlinjer utgjorde de huvudsakliga utmaningarna. Emellertid upplevdes fungerande teamarbete, tydlig ansvarsfördelning, lättillgänglig specialistvård, intuition och lång arbetslivserfarenhet som underlättande faktorer. Konklusion: För att förebygga suicid krävs ett systematiskt arbete samt förbättrad samverkan mellan instanser för att öka patientsäkerheten. Genom att uppmärksamma erfarenheter av brister i verksamheten och åtgärda dessa kan antalet suicid reduceras. / Background: Globally, more than 700 000 lives end annually due to suicide, and about 45 percent of those who died by suicide had visited primary care the previous month. Nonetheless, few studies have shed light on health care professionals’ experiences working with suicide prevention in primary care.  Aim: To illuminate health care professionals’ experiences of suicide prevention within primary care. Method: A literature study consisting of ten qualitative studies. Articles were found using Cinahl, PubMed and Scopus. Analysis was then performed with inspiration from Friberg's analytical model. Results: Findings suggest that health care professionals experienced both barriers and facilitators working with suicide prevention in primary care. Insufficient knowledge and education, lack of resources, time pressure and lack of guidelines were perceived as the main challenges. However, teamwork, clear division of responsibilities, easy access to specialist care, intuition and extensive clinical experience were seen as facilitators. Conclusion: To prevent suicide, a systematic approach and improved collaboration between primary and specialist care are needed. By adopting measures to correct perceived flaws in primary care, the number of suicides could be reduced.

Hiv är en sjukdom som kräver kontinuerlig behandling och kontakt med hälso- och sjukvården. Utebliven behandling resulterar i ökad sjuklighet och dödlighet. Samtidigt beskrivs att vårdpersonal kan påverka följsamhet och inställning till behandling hos personer med hiv. Det ställer ett ansvar på vårdpersonalen att bemöta personer med hiv på ett bra sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården hos personer med hiv. Metod: Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. 18 vetenskapliga artiklar ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av stöd från vårdpersonal, mötas av okunskap, respektlös behandling på grund av sin sjukdom samt ett gott bemötande ger förtroende för vårdpersonal. Slutsats: Resultatet visar på att det finns en tydligt bristande kunskap från hälso- och sjukvårdpersonalen kring sjukdomen och hur de drabbade påverkas vilket resulterat i exempelvis diskriminering och stigmatisering. Studien har även visat på vilken betydelse stödjande attityder och förhållningssätt har på personernas välbefinnande och följsamhet i behandlingen. Ytterligare kunskap krävs kring hur hälso- och sjukvårdspersonal ska utbildas för att personer med hiv ska uppleva ett bättre bemötande.

Introduktion: Hiv är en virusinfektion som framförallt överförs genom oskyddad sexuell kontakt och blodutbyte. Under 80-talet, tiden innan behandlingsmöjlighet, uppstod en pandemi bland homosexuella som bidrog till stigmatisering av hiv. Enligt personer som lever med hiv finns delar av stigmatiseringen kvar idag i samband med hälso- och sjukvård.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av att vårda personer med hiv. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar hämtat från Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med Olsson & Sörensens granskningsmall. Resultatet analyserades och sammanställdes med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Studien visade på att vårdpersonal uppfattade hiv som något självorsakat kopplat till människors beteende. Vidare beskrevs osäkerhet och rädsla gentemot sjukdomen, som i vissa fall kunde kopplas till okunskap eller osäkerhet till sin egna kunskap. Ibland upplevdes medlidande för personer med hiv. Det kom fram att vårdpersonal blev utmattade ifall det fanns brist på resurser. Konklusion: Resultatet visade att rädsla ofta var kopplat till okunskap och därför finns behov av ytterligare utbildningsmöjligheter. Det bör även finnas ett krav på ledningen som ansvarar för tillräckliga stödinsatser och resurser. / Introduction: Hiv is a viral infection primarily transmitted through unprotected sexual contact and exchange of blood products. In the 1980s, during the absence of treatment, a pandemic emerged among homosexuals. Leading to stigmatization of hiv. According to people living with hiv, the stigma is still present in healthcare settings today. Aim: To describe healthcare professionals' experience caring for people with hiv. Method: A literature study based on eight qualitative articles collected from Cinahl and PubMed. The articles were quality checked using Olsson & Sörensen´s review template. The result was analyzed using Friberg´s five-step model. Result: Healthcare providers perceived hiv as something self-inflicted due to a certain behavior. Furthermore, uncertainty and fear towards hiv was described, which could be related to lack of knowledge and hesitancy to existing knowledge. Occasionally a feeling of compassion for people with hiv was present. The lack of resources lead to a feeling of exhaustion. Conclusion: The result indicated that fear often could be connected to lack of knowledge and for that reason there is a need for further educational opportunities. There should also be a requirement for management to be responsible for adequate support and resources.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Teoretisk referensram för arbetet är Madeleine Leiningers Sunrisemodell. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska sju vetenskapliga artiklar enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultaten visar att flera faktorer har betydelse för romer i samband med omvårdnad, bl a Familj och släkt, Ålders- och könshierarki, Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård. Det framgår tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper. / Svensson, C & Svensson, M. Romanies and Nursing Care. A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. Degree Project, 10 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Nursing care of romanies within the health care system often causes conflicts and misunderstandings. The aim of the following review was to investigate what specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. The theoretical framework of the paper is Madeleine Leininger’s Sunrise Model. The methodology is based on a literature review consisting of seven articles, which have been reviewed according to scientific criteria set up by Polit et al (2001). The results show that several factors have an impact in conjunction with nursing care: Family, Age and Gender related hierarchies, Prejudices and Ill will, Cultural values and Lifestyle, and Health and Health Care. It is evident that increased cultural knowledge may improve and develop the competence of health care personnel, and improve the nursing care of romanies.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: organisatoriska faktorer, kunskap och utbildning, attityd samt patienten som ett hinder. I teorin ansåg vårdpersonalen att munvård var viktigt, men i praktiken utfördes den inte som den skulle. Tidsbrist, bristfälliga rutiner, samt motsträviga patienter ansågs vara stora hinder för att munvård skulle utföras. Det framkom att den generella kunskapen kring munvåd var bristande hos vårdpersonalen samt att majoriteten hade fått otillräcklig utbildning i munvård. Konklusion: Resultatet visade att det behövds bättre utbildning i munvård för att vårdpersonalen ska känna sig säkra med att utföra det, samt bättre rutiner kring utförandet av munvård. / Background: Oral hygiene has been shown to be of importance not only for the general wellbeing, but also to prevent oral diseases. Poor oral hygiene has been shown to cause aspiration pneumonia, xerostomia, yeast infection of the mouth and also loss of appetite. It is therefore of great importance to provide satisfactory oral health care. Studies have shown that many patients have an insufficient oral health status. The main responsibility for the overall nursing care, including oral care, lies within the nurses’ responsibility, yet other health personnel usually provide the oral care practices. Aim: The aim of this study was to illustrate which factors that influenced nursing staff in providing oral care. Method: A literature review was based on 10 research articles. The articles were found using the databases, CINAHL and PubMed. Results: Four categories or themes emerged: organisational factors, knowledge and education, attitudes, and the patient as a barrier. In theory the majority of the nursing staff considered oral care to be important, but put into practice it was not provided sufficiently. Lack of time, lack of routines and uncooperative patients were seen as barriers for oral care provision. In general there was a lack of knowledge regarding oral care practices among the nursing staff and the majority had acquired insufficient education in oral care. Conclusion: The results showed a need for better education in oral health care for nursing staff, to prepare and equip them to provide good oral care. The results also showed the need for better routines regarding oral health care provision.

Bakgrund: Kvinnor i klimakteriet upplever en frustration över att de blir hänvisade till olika instanser som inte upplevs adekvata. De upplever även att de inte får den information och kunskap de vill få av hälso- och sjukvårdspersonal när de söker för klimakteriebesvär. Kvinnor önskar få information om vilka symtom de kan få och vad de kan göra på egen hand för att lindra besvär. Syfte: Att undersöka vilken vård som ges till kvinnor i klimakteriet av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design och induktivt förhållningssätt. Data från 47 deltagare analyserades med deskriptiv och analytisk statistik genom statistikprogrammet SPSS. Resultat: En variation av rutiner inom primärvården sågs, några vårdcentraler hade en rutin för kvinnor som sökte vård för klimakterierelaterade besvär. Genomgående blev dock kvinnorna hänvisade till olika professioner och instanser vilket visade på bristande rutiner. Det fanns inte något förebyggande arbete för kvinnor i klimakteriet. Hälso- ochsjukvårdspersonal hade viss kunskap men önskade mer. Vid jämförelse mellan professionerna framkom det att läkarna och barnmorskorna hade mer kunskap och utbildning jämfört med sjuksköterskorna.  Slutsats: Resultatet baserades på för tunna data för att göra en definitiv slutsats. Det fannsbristande rutiner hur kvinnorna som sökte vård togs om hand. Det fanns inget förebyggande arbete. Några signifikanta skillnader om kunskapsnivåer och hantering av rutiner mellan professionerna sågs.

Bakgrund: När människor hamnar i flera traumatiska händelser kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD som är en psykisk diagnos och kan förekomma på grund av trauma av svåra och livshotande tillstånd, exempelvis våld, sexuella övergrepp, krig och/ eller andra aktuella lidanden. För att kunna uppnå goda behandlingsresultat och ett hälsofrämjande tillstånd spelar en god omvårdnad en betydelse för patienters vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i möten med hälso- och sjukvården vid posttraumatiskt stressyndrom.  Metod: En allmän litteraturöversikt. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. CINAHL- Complete och PubMed var de akademiska databaser som valdes till studien. Artiklarna analyserades med Fribergs analys (2017). Resultat: Efter analysen av de artiklar som besvarade syftet sammanställdes resultatet till tre huvudkategorier: Patienters upplevda brister, Tillräcklig information och Betydelsen av bemötande. Resultatet var baserat på åtta artiklar med kvalitativa metoder från följande länder: Australien, Kanada, Sydafrika och USA.  Slutsats: Sjuksköterskor har ett moraliskt yrke och all vård börjar i möte med patienter. Ett effektivt möte avgör vårdens värde. Ett gott bemötande leder till trygghet hos patienter. En professionell kommunikation i möten med patienter bidrar till en personutveckling och ger möjligheter att patienter förstår sina tillstånd. En god kunskap och förståelse av PTSD kommer att hjälpa sjuksköterskor att bidra till en effektiv vård.