Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal var låg men sjuksköterskor tenderade att ha en något högre följsamhet än övrig personal. Hälso- och sjukvårdspersonal hade generellt en något högre följsamhet av handhygien efter patientkontakt än före och detta var främst i syfte att skydda sig själva från patientens bakterier. Interventioner hade en positiv påverkan på sjuksköterskors följsamhet av handhygien. Bäst resultat gav interventioner för sjuksköterskor som innehöll praktiskt träning av handdesinfektion kombinerat med information och feedback. Slutsats: Det finns brister i den praktiska tillämpningen av handhygien i den dagliga arbetsrutinen trots att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om handhygien och varför det är viktigt. Interventioner är gynnsamma för följsamheten av handhygien och kontinuerlig uppdatering av kunskap med information kombinerat med praktisk träning av handhygien kan användas för att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma.   Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen.   Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning.   Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes. Exempel på positiva attityder som syntes var att empati för personerna med fetma fanns.   Slutsats: För att motverka negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att vara medveten om sina egna och andras attityder, för att kunna reflektera och bearbeta dem. På så vis kan en förändringsprocess ta sin början. De negativa attityderna framstod som barriärer för en effektiv viktnedgång för personen med fetma. / Background: People suffering from obesity are constantly increasing and have globally more than doubled since 1980. Since obesity often leads to comorbidity, this patient group is getting more common in health care settings. This means higher demands on health care professionals´ attitudes towards obese individuals.   Purpose: To enlight health care professionals´ attitudes towards obese individuals and to the care they are offered.   Method: A systematic literature review, that was primarily based on Kristenssons (2014) description of its methodology.   Results: This literature review identified two categories; attitudes towards obese individuals and attitudes concerning obese individuals´ care. Both positive and negative attitudes were found among health care professionals, e.g. obese individuals were described with negative attributes as lazy, selfish and unattractive. Attitudes that the obese individuals had low motivation and low willpower were seen as well. An example of positive attitudes were that empathy for obese individuals occurred.   Conclusion: To encounter negative attitudes among health care professionals, it is important to be aware of  one´s own and others´ attitudes. This enables a process of reflection that might lead to changed attitudes. Negative attitudes workes as barriers for an effective weight loss.

Background: Homelessness is increasing, and health care is still difficult for many homeless people to achieve. If they get sick, it is both technically challenging to get a clinic they can go to, but also an economic problem because most of the homeless have no gainful employment. The fact that many homeless people experience bad attitudes of health care professionals is one reason why they don’t seek healthcare until an emergency arises. In the profession as a nurse, all people should be given equal treatment regardless of background. A nurse's obligation is to provide equal care to all.Aim: The aim of this study was to describe how homeless persons experience the encounter with health care providers.Method: The study was designed as a literature review with aim to critically review and compile the results from the found articles results. Five articles from CINAHL, two from PubMed and two from an unsystematic review were analyzed from their results of homeless person’s experience of the encounter with health care providers.Results: Four different themes were revealed in the analysis of the articles: Communication, Involvement, Subject – Object and Attitudes. Both positive and negative feelings perceived by the homeless persons emerged. Not being treated with respect because being homeless and not listened to where frequently mentioned. Even a wish that health care providers would be more human in the encounter with the homeless persons was a desire.Conclusion: Many homeless persons experience bad treatment from health care providers. Few studies has been done on this subject, wich needs to be explored to give health care providers a better understanding for a vulnerable group of people.Keywords: Encounter, experience, Halldorsdottir, health care provider, homeless

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse. Långvarig smärta påverkar personens livsvärld i många aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smärtanalys av långvarig smärta kan metoder användas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smärta är en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen själv så bör sjukvården utgå från ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med långvarig smärta upplever att smärtproblematikens inverkan på livsvärlden uppmärksammats av sjukvården. Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och presenterades i resultatet utifrån underkategorier och kategorier. Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvården inte tillräckligt uppmärksammade livsvärlden. Sjukvården upplevdes otillräcklig i frågor om att se till helheten, lyssna på personen och se personen i dess sammanhang. Personer med långvarig smärta kände sig misstrodda och lämnade ensamma. Det upplevdes positivt de gånger sjukvården såg till livsvärlden genom att göra personerna delaktiga i vården och därmed ge tillbaka makt. Ett sätt att se till livsvärlden var att lyssna till personernas åsikter och upplevelser och därmed möjliggöra att beslut kunde fattas gemensamt. Slutsats: Sjukvårdspersonal ser bristfälligt till livsvärlden då personer som lever med långvarig smärta söker vård för smärtproblematiken.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease. Method: The study was conducted as a systematic literaturereviewbased on tenoriginal articles. Ameta-synthesiswas used for the analysisandthe resultwasdiscussedwithHalldórsdóttir's (1996) theory;"Caring and Uncaring Encounters inNursing and Health Care–From the Patients Perspective". Result: Five themes emerged;The importance of emotional support;Beingjudged by the health personnel; The importanceof information;To (not) talk about sexandThe environmentalimpact on the confidentiality.Conclusion:Patients with sexually transmitted diseasesare experiencingencounters withhealth care bothnegativelyand positively, although there were mostlynegative experiencesofthe encounters. Several factors affect patients' experiences.Encounter with health care affectspatients' well-being and health. Clinical significance: The knowledge fromthis studymightenable a patientcentredapproach. Based on this knowledge,healthcouldbe developed so thatthe encounter itselfpromotesempowerment and an increased sense of well-being and health. / Bakgrund: Att få en sexuellt överförbar sjukdom är tydligt förknippatmed stigma och skam. Stigma har en betydande påverkan på individens självbild och benägenhet att testa sig. Trots hög incidensidentifieras en generellt bristande medvetenhet om de risker och effekter dessa sjukdomar har påbåde psykisk och fysisk hälsa. Vårdpersonal upplever svårigheter att bemötapatienter med sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientersupplevelser av mötet med vården efter att de diagnostiserats meden sexuellt överförbarsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där tio originalartiklar sammanställdes med en metasyntes och diskuterades utifrån Halldórsdóttirs (1996) teori;"Vårdande och icke-vårdande möteni omvårdnad och hälso-och sjukvård–utifrån ett patientperspektiv". Resultat: Fem teman framkom som återkommande upplevelser; Betydelsen av emotionellt stöd; Att bli dömd av vårdpersonalen, Betydelsen avinformation; Att (inte) tala om sex och Den fysiska miljöns påverkan på konfidentialiteten. Slutsats: Patientermed sexuellt överförbara sjukdomar upplever mötet med vården ivarierande grad negativt och positivt. Dock framkom det övervägande negativa upplevelser av mötet. Flertalet faktorer påverkar patienternas upplevelse. Mötet med vården påverkar patienternas välbefinnande och hälsa. Kliniskbetydelse: Kunskapen från resultatet i denna studie kan möjliggöra en patientcentrerad vård. Utifrån resultatet kan vården utvecklas så att mötet upplevs som vårdande, och där mötet i sig samt kontakten med vården skapar egenmakt och en ökad känsla av välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: I takt med en växande population blir också väntetiderna på akutmottagningarna allt längre. Detta är påfrestande både psykiskt och fysiskt för patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Ett bra första bemötande är viktigt då det lägger grunden för patientens upplevelse av den fortsatta vården. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som sammanställts utifrån både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, för att svara på litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet delades in i sex stycken kategorier: Det första mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen, Upplevelse av väntan, Vikten av att få information, Kommunikationens centrala betydelse, Upplevelse av utsatthet och Upplevelse av delaktighet i vården. De flesta patienterna upplevde triageringsmötet som någonting positivt och hälso- och sjukvårdspersonalen upplevdes som kompetenta och effektiva. Det framkom i resultatet att de långa väntetiderna samt brist på information och kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonalen skapade frustrationen hos många patienter. Konklusion: Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver förbättra sin kommunikationsförmåga samt ge en regelbunden, adekvat och individuellt anpassad information för att höja patienternas upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen på akutmottagningar. / Background: As the population grows, even longer waiting times in the emergency departments are to be expected. This leads to a stressful situation for both patients and health care professionals. Emergency department is often the first contact the patient has with the health care. A good first encounter is therefore of great importance to the continued experience of the health care. Aim: To compile knowledge about how patients experience the meeting with healthcare professionals in the emergency department. Method: A literature review based on both qualitative- and quantitative scientific articles aim of the literature review. Result: The result was based on six categories: The first encounter with the health care professionals, Experience of waiting, The importance of information, The central importance of communication, The sense of vulnerability and Experience of participation. Most patients experienced the triage encounter as something positive, they thought the healthcare was competent and effective. The result showed that the long waiting times and lack of information from healthcare professionals created frustration among many patients. Conclusion: The healthcare professionals need to improve their communications skills and provide regular, adequate and personalized information to improve patients' experience of meeting with healthcare professionals on emergency department

Bakgrund: Kronisk smärta, är ett folkhälsoproblem som uppstår när smärtan kvarstår efter läkt vävnadsskada. Smärtan påverkar patienten i ett bio-psyko-socialt samspel där smärtupplevelsen förstärks vid ett sämre stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande ligger till grund för patientens upplevelse av sjukvården, vid kontakt för lindring av smärtan. Syfte: Att undersöka hur vuxna patienter med kronisk smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande när de söker vård för sin smärta. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att få en övergripande bild över patientens upplevelse. Elva kvalitativa originalartiklar mellan 2009–2017 har använts från databaserna PubMed, CINAHL Complete samt MedLine. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Barn (0–18) och patienter med diagnostiserad cancer exkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudteman: Upplevelsen av oengagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av engagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av att inte få en individanpassad vård, Upplevelse av att få individanpassad vård, Upplevelsen av att inte få en diagnos samt Upplevelsen av att få en diagnos. Diskussion: I diskussionen belyser författarna Bekräftelse av smärta och Individanpassad vård. När smärtan bekräftades och individanpassad vård erbjöds upplevde patienterna att det främjade deras hälsoprocess. Däremot när patientens smärta inte bekräftas uppstod ett ökat lidande. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplever moralisk stress när de inte kan lindra patienternas smärta. / Background: Chronic pain, are a public health problem that occurs when the pain persists after healed tissue damage. Chronic pain affects the patient in a bio-psycho-social interaction where the pain experience is enhanced by poor support. The approach of healthcare professionals are important for the patient's experience in contact with the care unit for the relief of pain. Aim: To explore how adult patients with chronic pain experience the approach of healthcare professionals when they seek care for their pain. Method: The authors have done a literature review to get an overall picture of the patient's experience. Eleven qualitative original articles between 2009–2017 have been used from PubMed, CINAHL Complete and MedLine database. The articles has been analyzed with Friberg's analysis method. Children (0–18) and patients with diagnosed cancer were excluded. Results: The result are presented in six main: The experience of unattended healthcare professionals, The experience of dedicated healthcare professionals, The experience of not receiving personalized care, The experience of receiving personalized care, The experience of not being diagnosed and The experience of getting a diagnosis. Discussion: The discussion, the authors highlights the Confirmation of Pain and Personalized Care. When the pain were confirmed and personalized care offered, the patients experienced a better health process. However, when the patients pain where not confirmed an increased discomfort occurs. Healthcare professionals experience moral stress when they can´t provide pain relief for the patients.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada inom hälso-och sjukvården och leder till ökat lidande hos patienten, längre vårdtider samt högre kostnader. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas av hälso-och sjukvårdspersonalen genom följsamhet till basala hygienrutiner. Trots att det finns gällande föreskrifter kring detta är följsamheten bland hälso-och sjukvårdspersonalen låg. Det är därför viktigt att ta reda på vilka faktorer som kan ge personalen en ökad följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner med fokus på handhygien. Metod: Metoden för denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, som sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt framträdande faktorer som ger ökad följsamhet var kunskap, utbildning och placering av hygienmaterial och handfat. Även tid, stressiga och akuta situationer påverkade följsamheten. Slutsats: Följsamheten till handhygien är låg, trots gällande föreskrifter och nationella insatser. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till för att öka hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap om dessa faktorer. / Background: Healthcare-related infections are the most common healthcare injuries and lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs. Healthcare-associated infections can be prevented by healthcare personnel through compliance with basic hygiene routines. Although there are current regulations regarding this, the compliance of healthcare personnel is low. It is therefore important to find out what factors can give the staff an increased compliance to basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review was to describe possible factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines focusing on hand hygiene. Method: The method of this study has been formed as a literature review and it is based on 13 scientific articles of both qualitative and quantitative methods, which were aquiered by search from the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Findings: The results showed that there are several factors that affect the healthcare personnel’s compliance with basic hygiene routines. Particularly prominent factors that provide increased compliance were knowledge, training and placement of hygiene materials and sinks. Time, stressful and acute situations also affected compliance. Conclusion: Compliance to hand hygiene is low, despite current regulations and national efforts. There are several factors to consider in order to increase the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines, and this literature review can contribute to increased knowledge of these factors.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Sexualitet är en stor del av många människors liv och definieras unikt av varje individ. Vid sjukdom och behandling kan den sexuella hälsan påverkas. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden av hela människan, vilket kan innefatta patientens sexualitet. Att samtala om sexualitet med patienten upplevs som en svårighet.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa vetenskapliga studier gällande vårdpersonal och patienters upplevelser att samtala om sexualitet. Metod: Litteraturstudien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar utförs i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. En reviderad mall från SBU används vid kvalitetsgranskning. Vidare utförs innehållsanalys utifrån Graneheim & Lundman.Resultat: Resultatet presenteras i 3 teman. Första temat är Vem ska ta upp ämnet? med kategorierna Personal och Patient. Det andra temat är Hinder för samtal med kategorierna Kunskapsbrist, Brist på övning, Fördomar och Medicinska termer. Det tredje temat är Att samtala om sexualitet med kategorierna Bemötande, Språkligt, Tillit, Hjälpmedel samt Tid.Konklusion: Hälso- och sjukvårdspersonal anger att de har ett ansvar att diskutera patientens sexualitet, men ämnet undviks ofta. Patienter önskar att personal tar upp och diskuterar sexualitet då den sexuella hälsan kan påverkas. Genom att vara lyhörd och våga ställa frågor till patienten underlättas samtalet, där en tillitsfull relation, ett rakt och tydligt språk samt ett icke-dömande förhållningssätt är att föredra. / Background: Sexuality is an essential part of human life and is defined uniquely by each individual. Sexual health can be affected when suffering from a disease or during treatment. Registered nurses are providing holistic care, which include sexuality. Having conversations with patients about sexuality is by many nurses experienced as complicated.Aim: The aim of this literature review is to compile experiences from registered nurses and patients when addressing issues regarding sexuality.Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative approach. Scientific articles are identified from CINAHL, PsycINFO and PubMed. The chosen articles are reviewed using SBU’s reviewing template and analyzed according to a content analysis by Graneheim & Lundman.Result: Three themes emerged. The first theme is Who initiate the conversation? with categories Health Care Professionals and Patient. The second theme is Barriers to conversation with categories Lack of knowledge, Lack of training, Prejudice and Medical terms. The third theme is How to talk about sexuality? with categories Nurses appearance, Linguistically, Trust, Communication aids and Time.Conclusion: Health care professionals feel responsible to discuss sexuality with patients, but the topic is often avoided. Patients prefer that health care professionals raise the topic sexuality when needed. A perceptive ability, a trusting relationship and non-judgmental approach is preferable.