Bakgrund: Följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdpersonal är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa följsamhet till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie för att sammanställa vetenskaplig litteratur med kvantitativ ansats. Litteraturstudien sammanställde resultaten från tio observationsstudier. PICO-modellen användes som verktyg för att utforma syftet och få fram de bärande begreppen. De bärande begreppen som framkom var hälso-och sjukvårdspersonal, observationsstudier, handhygientillfällen samt följsamhet till handhygienrutiner. En modifierad mall från SBU valdes att användas för kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna. Databassökningarna genomfördes via PubMed och CINAHL. Innehållsanalys användes för att analysera studiernas resultat.Resultat: Vid sammanställningen i denna litteraturstudie framkom det att läkare hade högst följsamhet (65%). Det framkom också att sjuksköterskorna hade en följsamhet på 58%. Sjuksköterskorna var den yrkesgrupp som hade flest handhygientillfällen (9298). Läkarna hade 3680 handhygientillfällen och övrig personal hade 3931 handhygientillfällen med en följsamhet på 54%.Diskussion: Resultatet visade på relativt låg följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdspersonal. Patienterna hamnar i en riskzon för vårdrelaterade infektioner som hade kunnat undvikas om personalen följde de handhygienrutiner som utformats.Konklusion: En slutsats som kunde dras efter sammanställandet av resultaten, var att det fanns uppenbara brister med följsamheten till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Adherence to hand hygiene routines is one of the most important factors for preventing health care related infections. Aim: The purpose of this literature study was to compile the adherence to hand hygiene routines among healthcare professionals. Method: The method that was used was a literature review with the aim to compile scientific literature with quantitative approach. The literature review compiled the results from ten observational studies. The PICO model was used as a tool for designing the purpose and developing the key concepts. The key concepts that emerged were health care professionals, observational studies, hand hygiene opportunities and adherence to hand hygiene routines.A modified template from SBU was chosen for the quality review of the scientific studies. The database searches were performed through PubMed and CINAHL. Content analysis was used to analyze the result of the scientific studies. Result: In the compilation of this literature review it emerged that physicians had highest adherence to hand hygiene routines (65%). It also emerged that nurses had an adherence of 58%. The nurses were the group that had the most hand hygiene opportunities (9298). The physicians had 3680 hand hygiene opportunities and the other personnel had 3931 hand hygiene opportunities with an adherence of 54%. Discussion: The result showed a relatively low adherence to hand hygiene routines from the health care professionals. Patients could end up in a risk zone of health care related infections that could have been avoided if the staff followed the directions formed for hand hygiene routines.Conclusion: A conclusion that could be drawn after the compilation of the results was that there were obvious deficiencies in the adherence to hand hygiene routines in health care professionals.

Bakgrund: Akutmottagningen innebär för många patienter den första kontakten i vårdkedjan. Underbemanning, stigande patientantal och färre vårdplatser innebär ofta längre väntetider och ökad press på vårdpersonalen. Hur patienten blir bemött av vårdpersonalen på akutmottagningen kan påverka den framtida tilliten för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever besök på akutmottagningar. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med beskrivande design och systematisk ansats. Tolv originalartiklar, varav fyra kvantitativa och åtta kvalitativa, inkluderades i granskningen. Resultat: Sex teman identifierades: bemötande, kommunikation, information, makt, miljö och väntetider. Vårdpersonalens bemötande kan påverka patientupplevelsen både negativt och positivt. Patienter värdesätter god kommunikationsförmåga hos vårdpersonalen. Patienter anser att dem skulle dra nytta av att tillhandahållas mer information. Majoriteten av patienterna vill vara involverade i beslutsfattandet om sin vård men enbart en mindre del känner sig bekväma med att vara oense eller att ta initiativ till en diskussion. Hur patienterna upplevde akutmottagningens miljö påverkades av både lokalens utformning och de andra människorna som befann sig där. Att få en beräknad väntetid skulle få patienterna att bättre acceptera väntetiden. Slutsats: Resultatet visar att flertalet faktorer, både mänskliga handlingar och materiella ting, påverkar patientupplevelsen. Sjuksköterskan, vars bemötande och handlingar kan komma att prägla patientens syn på hela hälso- och sjukvården, måste vara medveten om sin maktposition över patienten och sträva efter att se patienten som en jämlike. / Background: For many patients, the emergency department means the first contact in the care chain. Understaffing, rising patient numbers and fewer care places often mean longer waiting times and increased pressure on care staff. How the patient is treated by the staff in the emergency department can affect future trust in the health care system. Aim: The aim of this literature study is to investigate how patients experience visits to emergency rooms. Method: To answer the purpose, a literature study was performed with a descriptive design and a systematic approach. Twelve original articles, four of which were quantitative and eight qualitative, were included in the review. Results: Six themes were identified: professional-patient relations, communication, information, power, environment and waiting times. The professional-patient relations can affect the patient experience both negatively and positively. Patients value good communication skills among healthcare professionals. Patients believe that they would benefit from being provided more information. Most patients want to be involved in decision-making about their care, but only a small proportion feel comfortable with disagreeing or initiating a discussion. How the patients experienced the emergency room's environment was affected by both the design of the room and the other people who were there. Getting an estimated waiting time would make patients more accepting of the waiting time. Conclusion: The results show that most factors, both human actions and material things, affect the patient experience. The nurse, whose treatment and actions may shape the patient's view of the entire health care system, must be aware of her position of power over the patient and strive to see the patient as an equal partner.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.

Bakgrund: Studier har visat att hälso- och sjukvårdspersonal har ett stigmatiserande förhållningssätt gentemot personer med schizofreni. Syfte: Att beskriva hur personer med schizofreni upplever relationen till hälso- och sjukvårdspersonal inom den psykiatriska vården. Metod: Arbetet har en beskrivande design med litteraturöversikt med systematisk ansats och baseras på åtta kvalitativa originalartiklar. Resultat: Det framkom sex kategorier: Kommunikation, diskriminering och stigmatisering, närvaro och tillgänglighet, tvång och ofrihet, delaktighet och meningsfullhet, och säkerhet och trygghet. Resultatet visar att patienterna upplevde goda och dåliga relationer till hälso-och sjukvårdspersonalen. De beskrev att en god relation upplevdes då det fanns god kommunikation, förtroende, delaktighet och trygghet. Dåliga relation upplevdes vid tvång, hot och dålig kommunikation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.   Slutsats: En god relation är fundamentalt viktig för patientens välbefinnande och vård. Det behövs mer undervisning till hälso- och sjukvårdspersonal om hur de bör bemöta personer med schizofreni. Vidare forsknings behövs dock då det var svårt att finna artiklar inom samma ämne som var från de närmsta tio åren. / Background: Studies have shown that health personnel have a stigmatizing approach towards people with schizophrenia. Aim: To describe how people with schizophrenia experience the relation to health personnel within psychiatric care. Method: This study has a descriptive design with a literature review with a systematic approach, and is based on eight qualitative original articles. Results: Six categories were identified: Communication, discrimination, presence and availability, coercion and lack of freedom, participation and meaningfulness and safety and security. The results show that patients experience both good and bad relations to health personnel. Good relations took place when patients experienced good communication, trust, participation and security. Bad relations took place when patients experienced coercion, threats and bad communication. Conclusion: A good relation is fundamentally important for the patient’s wellbeing and care. More education on how health personnel establish a good relation with patients with schizophrenia is necessary. However, further research is needed on the subject, since articles published within the past ten years were difficult to find.

Bakgrund: Stigmatisering mot överviktiga personer är vanligt världen över och formas av fördomar och okunskap. Att leva med fördomar gentemot sin överviktiga kropp kan skapa en känsla av skuld och skam samt påverka det sociala livet. En stor del hälso- och sjukvårdspersonal uppvisar en avvisande attityd för att vårda patienter med övervikt och många patienter möter viktstigma i sin kontakt med vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka konsekvenserna för överviktiga patienter av stigmatiserat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden var en allmän litteraturstudie där resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet i artiklarna belyste patienters upplevelse om de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande inom hälso- och sjukvården kan innebära för dem. Resultatet visar att ett stigmatiserat bemötande ifrån hälso- och sjukvårdspersonal medför flera negativa konsekvenser för den överviktiga patienten. Resultatet mynnade ut i fem teman, en känsla av skuld och skam, oönskade råd och rekommendationer, den skambelagda kroppen, undvikande av hälso- och sjukvården samt bristande kommunikation. Slutsatsen visar att den personcentrerade vården var bristfällig. Till följd av tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma valde patienter att inte söka vård vilket ses som den mest allvarsamma konsekvensen i resultatet. För att främja hälsa och ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan vara medveten om de konsekvenser det stigmatiserade bemötandet medför och aktivt arbeta för en förändring. / Background: Stigmatization against people with overweight is common today worldwide and is an outcome of prejudice and ignorance. Living with prejudice against the overweight body can create guilt or shame and affect social life. Many healthcare professionals show a dismissive attitude towards caring for overweight patients, and many patients encounter weight stigma in their contact with healthcare. The aim of the literature study was to investigate the consequences for overweight patients of stigmatized approach from healthcare professionals. The method used was a general literature study based on ten scientific articles. The articles' results highlighted the overweighted patients' experiences of the consequences of a stigmatized approach in healthcare could bring. The results show that a stigmatized approach from healthcare professionals has several negative consequences for an overweight patient. The result contains five themes, a feeling of guilt and shame, unwanted advice and recommendations, the disgraced body, avoidance of health care and lack of communication. The conclusion shows that the person-centered care was inadequate. As a result of previous healthcare experiences containing weight stigma, patients chose not to seek care, which is seen as the most serious consequence in the result. In order to promote health and provide person-centered care, healthcare professionals need to be aware of the consequences of the stigmatized approach and actively work for a change.

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en hälso- och människorättsfråga som sträcker sig till västländer. Det uppskattas att det bor omkring 125 miljoner kvinnor med kvinnlig könsstympning över hela världen. Ungefär 38 000 könsstympade kvinnor lever i Sverige, varav 7000 är flickor som är underåriga. Förekomsten av kvinnlig könsstympning är högst i de afrikanska länderna, men kan även förekomma på andra håll i världen, såsom mellanöstern. Det finns inga hälsofördelar med kvinnlig könsstympning. Däremot har könsstympning både kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsokonsekvenser som kan leda till fysiska och psykologiska problem. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur könsstympade kvinnor upplever mötet med sjukvården.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva empiriska originalstudier. Studierna söktes i databasen PubMed. Resultat: Efter sammanfattande av de elva studierna identifierades två huvudteman som är “negativa upplevelser av möten med sjukvården” och “positiva upplevelser av möten med sjukvården”. Det första huvudtemat inkluderar tre underteman: “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig uttittad av vårdpersonalen”, “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig tvingade till kejsarsnitt” och “könsstympade kvinnors upplevelse av brister i kommunikationen med vården”. Slutsats: Könsstympade kvinnor hade negativa och positiva upplevelser vid sina möten med sjukvården. Könsstympade kvinnor stötte på negativa attityder när de mötte sina vårdgivare, såsom kränkande kommentarer, kommunikationssvårigheter och saknad av respekt. En del könsstympade kvinnor upplevde även att de blev tvingade till ett kejsarsnitt. Vissa kvinnors erfarenheter och upplevelser av mötet med sjukvården tyder på en markant frånvaro av empatisk och professionell vård samt kunskapsluckor hos vårdpersonalen om kvinnlig könsstympning. En mer patientcentrerad och mänsklig rättighetsbaserad vård bör tillämpas för att kunna erbjuda en omvårdnad av hög kvalitet till dessa kvinnor. Nyckelord: Hälso- och sjukvårdspersonal, Kvinnlig könsstympning, Omskärelse, Upplevelse / ABSTRACT Background: Female genital mutilation is a health and human rights issue that extends to Western countries. It is estimated that there are around 125 million women with female genital mutilation worldwide. About 38,000 women with genital mutilation live in Sweden, of which 7,000 are girls who are minors. The prevalence of female genital mutilation is highest in African countries, but can also occur elsewhere in the world, such as in the Middle East. There are no health benefits of female genital mutilation. However, genital mutilation has both short-term and long-term negative health consequences that can lead to physical and psychological problems. Aim: The purpose of this literature review is to describe how women with genital mutilation experience the encounter with healthcare. Method: A descriptive literature study based on eleven empirical original studies. The PubMed database was used to search for the studies. Results: After summarizing the eleven studies, two main themes were identified which are "negative experiences of encounters with healthcare" and "positive experiences of encounters with healthcare". The first main themes include three sub-themes: "women with genital mutilation’s experience of feeling stared at by healthcare providers”, "women with genital mutilation’s experience of being forced to have a caesarean section" and “women with genital mutilation’s experience of shortcomings in communication with health care providers". Conclusion: Women with genital mutilation had both negative and positive experiences in their encounters with healthcare. Women with genital mutilation encountered negative attitudes when they met their caregivers, such as abusive comments, communication difficulties and lack of respect. Some women with genital mutilation experienced also that they were forced to have a caesarean section. Some women's experiences of their encounters with health care indicate a marked absence of empathic and professional care as well as knowledge gaps among the healthcare providers about female genital mutilation. A more patient-centered and human rights-based care should be applied to be able to offer high-quality care to these women. Keyword: Circumcision, Experience, Female genital mutilation, Healthcare personnel

Bakgrund   Obesitas beskrivs som onormal eller överdriven fettansamling, som kan påverka hälsan. Eftersom obesitas är ett växande problem runt om i världen så kommer hälso- och sjukvårdspersonal träffa på personer med obesitas allt mer. Målet med Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den vård som hälso- och sjukvårdspersonal ger, ska ges med respekt och utifrån alla människors lika värde. Syfte Syftet var att belysa attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med obesitas. Metod Denna icke- systematiska litteraturöversikt utgick från 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed ansats. Artiklarna valdes noga ut genom utformade söktermer relevanta för syftet, och inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall och därefter gjordes en integrerad dataanalys, där data från artiklarna sorterades in i kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat belyser attityder som finns hos hälso- och sjukvårdspersonal till personer med obesitas. Resultatet visar att attityderna var kritiska, fördomsfulla, ansvarsfulla samt empatiska, där de kritiska och fördomsfulla attityderna var överrepresenterade. Slutsats Det finns attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal om personer med obesitas. Attityderna är övervägande kritiska och fördomsfulla, vilket kan bidra till ett ökat vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande för dessa patienter. Attityderna kan ändras genom känslighetsträning. / Background Obesity is described as an abnormal or excessive fat accumulation, which can affect health. As obesity is a growing problem around the world, healthcare professionals will encounter people with obesity more often. The purpose of Swedish healthcare legislation is good health and care on equal terms for the entire population. The care provided by health care professionals must be given with respect and dignity and based on the equal value of all people. Aim To illustrate attitudes among healthcare professionals regarding patients with obesity. Method The non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mixed design. The articles were carefully selected through formulated search terms, and then retrieved from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed based on Sophiahemmet Universitys review template and then integrated via data analysis. The articles were then sorted into categories. Results The results of the literature review illustrate attitudes of health care professionals towards people with obesity. The results show that the attitudes were critical, prejudiced, responsible and empathetic, where the critical and prejudiced attitudes were overrepresented. Conclusions There are attitudes among health care professionals about people with obesity. The attitudes are predominantly critical and prejudiced, which can contribute to increased care suffering, disease suffering and life suffering for these patients. Attitudes can be changed through sensitivity training.

Bakgrund En av tre kvinnor har någon gång under deras livstid blivit utsatta för våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem som hindrar kvinnor från sina mänskliga rättigheter. Hälso- och sjukvården ska förespråka att våld i nära relation är oacceptabelt. För att kunna vårda dessa kvinnor behöver hälso- och sjukvården tid, beredskap, kunskap och goda rutiner. Syfte Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som utsätts för våld i nära relation har av kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En strukturerad litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna i studien eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmallar och analyserades efter Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkommer det att kvinnorna i de olika studierna har ett behov av trygghet, ett bra bemötande, stöd, integritet och att bli frågade om våldet. Utifrån det delades resultatet in i fem olika teman, bemötande, stöd och information, vikten av integritet, trygghet och tillit samt att ställa frågan. Slutsats Kvinnor som lever i våld i nära relation har liknande erfarenheter av kontakt med hälso-och sjukvården. De positiva erfarenheter präglas av ett gott bemötande och god information, vilket visar sig kunna lindra lidandet hos kvinnorna. De negativa erfarenheterna präglades av ett dåligt bemötande av hälso-och sjukvårdspersonalen vilket orsakade ett ökat vårdlindande. Studien visar att en god relation till kvinnorna och ett gott bemötande är viktigt. / Background One in three women has at some point in their lives been exposed to violence in a close relationship. Men's violence against women is a gender equality problem that prevents women from their human rights. The health care system must advocate that violence in a close relationship is unacceptable. To be able to care for these women, the health service needs time, preparedness, knowledge and good routines. Aim To describe what experiences women who are exposed to violence in close relationships have from contact with health care. Method A structured literature study based on 10 scientific articles with qualitative and quantitative design. The articles in the study were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. A quality review was performed with the help of SBU's review templates and was analyzed according to Friberg's analysis model. Results The results show that the women in the various studies have a need for security, a good treatment, support, integrity and to be asked about the violence. Based on this, the results were divided into five different themes, attitudes, support and information, the importance of integrity, security and trust and asking the question. Conclusions Women who live in violence in close relationships have similar experiences of contact with health care. The positive experiences are characterized by a good treatment and good information, which proves to alleviate the suffering of women. The negative experiences were characterized by a poor treatment of the health care staff, which caused an increase in care relief. The study shows that a good relationship with women and a good attitude are important.

The aim of this bachelor's thesis is to examine how medical libraries use user studies and their results to develop their activities, as well as how they view their opportunities to clear the barriers users in user studies find that they have in their information seeking. The method used in the study is semi-structured interviews with five chief librarians at five different medical libraries in Sweden. The empirical data was analysed using qualitative content analysis. The theory used for analysing the results is Vedung's five models of use of evaluation: instrumental use, enlightenment use, legitimizing use, tactical use and ritual use. The result shows that medical libraries both take part in the results of user studies conducted at national level and own user studies. The respondents state that user studies are important and that they fill a function of finding out what users think about their activities. The results of user studies are mainly used as enlightenment, but also instrumental and legitimizing. The opportunities to clear barriers in the users' information seeking are many, but the most suggested is through marketing efforts. The conclusion is that user studies very well can be seen as a tool for developing the activities of medical libraries. If one uses the results of user studies in the instrumental, enlightening and legitimizing way that Vedung recommends and which the librarians in the study do in most cases, they can be very useful.

No description available.