<p>Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig underordnade under läkare beroende på ojämlikheter som uppstår genom bristande respekt och dåliga kunskaper om andra professioners ansvarsområden. Kommunikation framhölls som en avgörande faktor för en positiv samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskans kunskaper i att informera, planera, organisera och kommunicera verbalt och skriftligt visade sig ha stor betydelse för hur relationen utvecklade sig mellan olika professioner. Grunden för en bra relation mellan sjuksköterska och läkare är att kunna kommunicera och använda sig av olika strategier för att främja samverkan positivt. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra olika faktorer i samverkan professionerna.</p> / <p>Nursing profession is the oldest traditional female occupation in medical care. The nurse can contribute to a good collaboration by her nursing knowledge and professional competence. The aim of this study was to illuminate factors of meaning between nurse and physician that has impact on collaboration between those professions. The method was a literature study where research was compiled within the topical area and conducted by systematical searches in different databases. The result shows different categories that appeared to be important factors for collaboration between nurses and physicians. Categories shown were traditional hierarchical structures, respect and equality, knowledge, communication and different strategies for improved collaboration. Several nurses experienced that subordination of nurses depended on inequalities that comes from lack of respect and bad knowledge about each others professional occupations. Communication was pointed out as a conclusive factor that contributed to a positive collaboration between the nurse and the physician. Nurses knowledge about informing, planning, organizing, and communicating both in oral and in writing was of importance for developing collaboration between different professions. The foundation for a good relationship between nurse and physician is to be able to communicate and to use different strategies in order to promote collaboration in a positive manner. Nurses have the ability to improve different factors of collaboration between the professions.</p>

<p>The purpose of the study was to describe how women with deliberate self-harm behaviour experience they have been treated when conducting health care. The study has a qualitative and descriptive approach and data was collected with snowball sampling. Data was analysed with content analysis and ended up in three theme “Feeling of violation of integrity and autonomy”, “health care staff don´t have the courage to step in and take responsibility” and “ Personal confirmation and validation of feelings”. The results showed that many women with deliberate self-harm behavior feel that they have been badly treated when they conducting health care. Furthermore, the women in this study have experienced that their integrity and autonomy have been violated. In their opinion it was difficult to get adequate treatment. The women also felt that the health care staff had difficulties taking responsibility. On the occasions the women with deliberate self-harm felt that they have been treated satisfactorily, they experienced personal confirmation and a validation of feelings. In other words they felt respectfully treated and in their opinion the health care staff took time to listen. The women in this study consider adequate treatment of proffesionell personell of importance. The conclusion is that many of the women who cut themselves, get unsatisfactorily treated when they conduct health care and that the health care staff need knowledge concerning how to treat women with deliberate self-harm. In addition this study showed that more research is needed regarding how women with deliberate self-harm experience they are treated when conducting health care.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med självskadebeteende upplever att de blir bemötta då de söker hälso- och sjukvård. Studien var kvalitativ med deskriptiv design. Materialet till studien samlades in via nominerat urval. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De teman som framkom vid innehållsanalysen var ”Känsla av kränkning av integritet och autonomi”, ” Personal vågar ej kliva in och ta ansvar”, och ” Personlig bekräftelse samt validering av känslor”. Resultatet visade att många kvinnor med självskadebeteende upplever att de blir illa bemötta då de söker hälso- och sjukvård. Kvinnorna hade en upplevelse av kränkning av integritet och autonomi. De ansåg att det var svårt att få adekvat vård. Kvinnorna upplevde att hälso- och sjukvårdens personal inte vågade kliva in och ta ansvar. Vid de tillfällen som kvinnorna med självskadebeteende upplevde att de blev bra bemötta, upplevde de en personlig bekräftelse samt validering av sina känslor. Att de blev respektfullt bemötta och att hälso- och sjukvårdens personal tog sig tid att lyssna. Att få adekvat hjälp av professionell personal ansågs viktigt. Slutsatser från föreliggande studie är att många av de kvinnor som skär sig själva, blir illa bemötta då de söker hälso- och sjukvård. Att hälso- och sjukvårdens personal behöver kunskaper i bemötande av kvinnor med självskadebeteende, samt att mer forskning på hur självskadande kvinnor upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal behövs.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>

<p>I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet. Individuell anpassning innebär att transponering börjar vid en startfrekvens som motsvaras av en persons döda regioner i innerörat. Studier visade att lyssnings-situationer som fågelkvitter och musik var de situationer där personer först ansåg sig uppleva nytta med tekniken. Efter träning kunde tekniken upplevas som fördelaktig även vid tal. En hörapparat med frekvenstransponering kan vara motiverad där fungerande hörsel endast finns i basområdet. Den kan vara ett icke operativt alternativ till cochleaimplantat (CI) för vissa personer och även ett alternativ vid öppen anpassning för de med svår diskantnedsättning.</p>

<p>Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell?</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna.</p><p>Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och</p><p>aktiviteter som är anknutna till BSC.</p>

<p>Länsförsäkringar in Värmland, Sweden, had during the year 2003 a total level of 6.1 percent of people on the sick-list, which was higher than average in the business (4,5%) and for salaried employees in the private sector (3,3%). The average age of those put on sick-list was 47 years, whish is four years higher than the average for the whole LF-group. The cost for the total amount of people being on sick-list at LF-company (6,1%) was estimated to 1 500 kkr, according to a calculation model coming from Försäkringskassan. For every percent the sick level could be reduced, the company would save 239 kkr. To map out the state of health of each and every collaborator in LF, the company offered all employees to make a health profile at the company's health service, Clarahälsan AB. This health control was accomplished during May 2004 to August 2004, and almost every employee participated (99%). The purpose of this study was to find out if the stress and lifestyle handling course at Clarahälsan AB, which was offered those considered in need for it after the health control,could influence the motivation of the participants to change lifestyle in order to prevent long time sick leave. A quantitative method was used to evaluate goals for life style changes after accomplishment of the course by quastionnaire. Three women and six men participated in the study. The result shows that six out of seven (two drop-outs) had been influenced in a positive way towards a chang in lifestyle including exercise, stress management, sleep and work situation. All seven had a postive change considering food habits.</p>

<p>Syftet med denna jämförande studie är att söka förklaringsfaktorer till varför hälso- och sjukvård respektive civilflyg har utvecklats olika i säkerhetstänkande. Frågeställningen är huruvida de statliga tillsynsmyndigheternas förutsättningar och arbetssätt har betydelse för säkerhetskulturen i respektive tillsynsverksamhet. Till förutsättningarna hör författningarna - skiljer sig dessa åt? Myndigheternas arbetssätt, dvs. tillsynens utformning – vilken betydelse har den?</p><p>Resultaten visar att säkerhetsrelaterade författningar inom civilflyget är tydligare jämfört med hälso- och sjukvården. Inom civilflyget anges tydligt hur säkerhetsarbetet ska organiseras, till skillnad mot hälso- och sjukvården.</p><p>Tillsynsmyndigheternas arbetssätt påverkas av skillnader i författningarnas utformning. Luftfartsstyrelsen kan påverka de flygsäkerhetsrelaterade resurserna vid en flygplats. Socialstyrelsen har små möjligheter att påverka sjukvårdens bemanning.</p><p>Genom civilflygets föreskrifter har man uppnått strikt följsamhet mot upprättade rutiner. Miljön för avvikelserapportering är icke-bestraffande. Felhandlingar förebyggs genom övningar och repetitionsutbildningar. Socialstyrelsen saknar bemyndigande i utbildningsfrågan.</p><p>Tillståndsplikten inom civilflyget har sannolikt främjat säkerhetsutvecklingen, så även det internationella samarbetet.</p><p>Slutsatsen är att utformningen av författningarna har betydelse för tillsynsmyndigheternas möjligheter att påverka säkerhetsutvecklingen inom respektive tillsynsområde. Bristen på tydlighet i författningarna kan förlångsamma sjukvårdens utveckling mot ökande patientsäkerhet.</p> / <p>The aim of this comparative study is to find explanations to why healthcare and civil aviation have developed differently regarding safety culture. The question at issue is: Which significance do prerequisities and work procedures of governmental supervisory authorities have for the development of safety culture in the two areas of supervision, respectively. Among prerequisities are the constitutions – do they differ? Among work procedures are the design of the supervision – which role does it play?</p><p>Results show that constitutions relating to safety issues in civil aviation are more distinct as compared to health care. In civil aviation, it is clearly stated how the security work should be organized, in contrast to health care. The work procedures of supervisory authorities are affected by differences in the wording of constitutions. The Swedish Civil Aviation Authority is able to influence the staffing of an airport. The National Board of Health and Welfare has only minor possibilities to influence the staffing within health care.</p><p>By application of the regulations of civil aviation, strict compliance to established local routines has been achieved. The environment for reporting of adverse events is blame-free. Human errors are prevented by drills and recurrent educations. The National Board of Health and Welfare has no authority in educational issues. The licence duty of civil aviation has probably facilitated the development of safety culture. The same holds true for the international collaboration within civil aviation.</p><p>The conclusion is that the wording of constitutions is important for the ability of supervisory authorities to influence the development of safety culture within the two investigated fields of supervision, respectively. The lack of clarity in the wording of constitutions and regulations within health care might slow down the development of safety culture.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa.</p><p>Vi utgår från följande frågeställningar:</p><p>• Hur upplever platscheferna sin egen hälsa?</p><p>• Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad?</p><p>• Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer?</p><p>Metod</p><p>Som metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Platscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa. De flesta tar sig tid till avkoppling samt avsätter tid för hälsobringande aktiviteter så som t.ex. motion och socialt umgänge. Dessutom ser flera personer motion och arbete som hälsobringande faktorer. Resultatet visade endast platschefernas medvetna copingstrategier mot krav och stress i arbetet. Många strategier som användes var av psykologisk karaktär så som att man planerar, prestera efter bästa förmåga samt att blunda för stunden. Hög grad av socialt stöd, meningsfullhet samt hanterbarhet i arbetet upplevs av de flesta deltagarna.</p><p>Slutsats</p><p>Enkätsvaren ger en begränsad bild av deltagarnas hälsosituation men utifrån de områden enkätstudien täcker in ser hälsan relativt god ut i nuläget bland samtliga platschefer. I förlängningen med en fortsatt stressande och kravfylld arbetssituation finns risker för platschefernas framtida hälsa. En förklaring till att många upplever meningsfullhet i arbetet kan bero på deras chefsposition som kan medföra en ökad motivation i arbetet.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar.</p><p>Resultat</p><p>Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar.</p><p>Slutsats</p><p>Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.</p>