Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör en patientsäkerhetsrisk över hela världen. En tredjedel av alla vårdskador i Sverige är vårdrelaterade infektioner. Den vanligaste VRIn är urinvägsinfektioner (UVI) samt postoperativa sårinfektioner i Sverige. VRI orsakar lidande för de drabbade och medför vidare stora kostnader för samhället och en VRI kostar i genomsnitt 107 000 kr för svensk sjukvård. Händerna är den största smittkällan för sjukdomar inom hälso- och sjukvården och därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar förebyggande och följer handhygienrutiner för att minska infektionen i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till basala hygienrutiner inom slutenvården med fokus på handhygien. Metod: Denna litteraturstudie använde 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna togs från databaserna PubMed och CINAHL med fokus på sjuksköterskor. Artiklar granskades enligt SBU-riktlinjer och analyserades för att identifiera relevanta teman som tjänar målen för studien. Resultat: Studiens resultat har sammanställts i fyra kategorier. De fyra kategorierna var: kunskap och färdighetsbrister, miljö och organisatoriska faktorer, attityder, social beteende teknik. Konklusion: Sjuksköterskor tycker att det råder brist på handhygienprodukter, personal och kunskap vilket har en negativ påverkan på följsamheten till handhygien. / Background: Healthcare-related infections (VRIs) compose a global patient safety risk. One third of all healthcare injuries in Sweden are healthcare-related infections. The most common VRI are urinary tract infections (UTI) and postoperative wound infections of varying severity, which account for about 50% of all VRIs in Sweden. The hands are the largest source of infection for diseases in health care and therefore it is important that the registered nurse works preventively and follows hand hygiene routines to reduce the risk of infections in health care. Aim: The purpose of this literature study is to describe the undergraduate nurses' experience of adherence to basic hygiene routines in inpatient care with a focus on hand hygiene. Method: This literature study used 10 qualitative scientific articles. The articles were taken from two databases PubMed and CINAHL focusing on nurses. Articles reviewed according to SBU guidelines and were analyzed to identify relevant articles that serve the aims of the study. Results: The results of the study have been compiled into four headings. The four headings were: knowledge and skills deficiencies, environmental and organizational factors, attitudes and social behavior technology. Conclusion: Nurses think that there is a shortage of hand hygiene products, staff and knowledge, which has a negative impact on compliance to hand hygiene.

Swedish law states that county councils and municipalities need to prepare for crisis and receive training in crisis management. As crises are infrequent events, training must be conducted on potential scenarios. Scenarios can be simulated using the Emergo Train System (ETS). ETS is a low fidelity educational simulation-tool that tests and educates care personnel in crisis management. The tool is communicative, cooperative and challenges participants in handling sufficient resources during a crisis or major incident. Planning, facilitation, and evaluation is done by an ETS-instructor. To become an ETS-instructor one must take a three-day course at an ETS-faculty. Previous research proposed that novel Senior instructors need additional support in managing exercises. To explore this further this project’s aim is to explore and deepen current knowledge about ETS-instructors, their work, and design a manual for novel instructors. Information about instructor work was gathered through semi-structured interviews. Seven interviews were conducted with novel and experienced instructors. During interviews the participants were asked about their work process and actors involved in conducting exercises. Additionally, the interviewer and the participants constructed a journey map and an actor’s map together. The gathered data was analysed through reflexive thematic analysis (TA) described by Braun and Clarke (2022) and the seven actor’s maps and journey maps were merged into summarised maps. Five themes were gathered from the thematic analysis: Roles, Realism, Defining purpose and goals, Learning, and Planning and acting. The theme Roles included Other instructors, Participants, Exercise leaders, Colleagues, and Evaluator which were defined as more involved in managing an exercise than other roles. Instructors gather information about participants to increase realism, such as participant profession, workplace, and geographical surroundings. Purpose and goal should be clear and contemplated thoroughly together with customer. The instructors adjust their exercises to suit participant level of knowledge and the instructors recommend prioritising feedback given to the participants and to always give positive feedback at the end of the exercise. It is beneficial for learning to create a safe learning environment, where the participants feel they can act, make mistakes, and self-reflect. The instructor plan realistic and purposeful injects in an action schedule along with their scenario planning. Injects can also be improvised to aid participants or to keep them within the frames of the scenario. The instructors act as different pre-planned roles that are required in the scenario, but that the participants cannot take themselves. The study discusses contradictions in the results about how different terms should be defined and how the results were incorporated into the manual. Contributions of this study are the mapping of actors and the instructor’s work process as earlier visualisation of the ETS-instructors work process has been made. The greatest contributions were (1) the support of defining goals, purpose, and indicators (2) the immense considerations during scenario planning regarding realism, and (3) the proficient conduct of managing complex situations during exercise.

SammanfattningBakgrund: Ensamhet är ett folkhälsoproblem. Civilsamhället är en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet som har som syfte att lyfta människor, grupper och organisationers gemensamma intressen. Det civila samhällets organisationer bidrar både till samhällsutvecklingen och välfärden och spelar en central roll i att ta fram insatser som motverkar ensamhet. Syfte: Utveckla en förståelse för hur det civila samhällets organisationer kan bidra med att motverka ensamhet hos äldre personer i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie av åtta organisationer och datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet visar fyra teman: 1) Socialt umgänge, 2) Samverkan mellan olika aktörer, 3) Altruism, 4) Hinder för att bryta ensamhet. Socialt umgänge uppstod genom att genomföra insatser i form av exempelvis sociala aktiviteter och telefonsamtal. Civilsamhället samverkar med, och kompletterar, den offentliga sektorn för att på bästa sätt motverka ensamhet. Altruism är en viktig funktion som civilsamhället har. Att träffa en person som är där frivilligt och inte som en del av sitt arbete kan bidra positivt till de äldres egenvärde och självkänsla. Exempel på hinder som civilsamhället stöter på för att kunna motverka ensamhet är svårigheten i att nå ut till de som är väldigt ensamma, isolerade och inte har någon kontakt med omvärlden. Slutsats: Civilsamhället kan bidra med att motverka ensamhet genom att stärka egenvärde och självkänsla hos äldre personer, samt skapa utrymme för socialt umgänge. Detta sker genom att samarbeta med och komplettera andra aktörer, både inom civilsamhället men även med den offentliga sektorn, för att på bästa sätt lösa de hinder som finns för att bryta ensamhet.

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades.      · Framgångsfaktorer     · Att förstå vad en pandemi innebär     · Dynamiskt förhållningssätt     · Ogenomtänkta förutsättningar     · Avvikelser från arbetsordning     · Samverkan     · Stabsläge  Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

No description available.

Region Jönköpings län står inför ett införande av taligenkänning där målet är att effektivisera hälso- och sjukvården. Taligenkänning möjliggör för vårdpersonal att tala in patientjournalan­teck­ningar i journalsystemet och direkt få det skrivet i text utan att en vårdadministratör eller lä­karsekreterare behöver transkribera. Syftet med denna studie är att utforska för- och nackdelar med taligenkänning och att försöka besvara de frågor som vårdadministrativ personal ute i Region Jönköpings län kan tänkas ha inför införandet. I studien så har kvalitativa metoder använts eftersom vi ville förstå och tolka människors handlingar, upplevelser, tankar och syn på verkligenheten. Vi har använt oss av intervjuer samt digitala enkäter och på så sätt samlat in information från både vårdadministrativ personal och sakkunniga inom taligenkänning.      Resultatet visar att en större del av de vårdadministratörer och läkarsekreterare som besvarade enkäten ser minst en nackdel med införandet av taligenkänning. De uttrycker att de saknar in­formation kring taligenkänning och många känner oro över hur det ska påverka deras arbetssi­tuation i framtiden. Enligt de sakkunniga innebär taligenkänning en effektivisering av hälso- och sjukvården som gynnar både personal och patienter. De menar att den vårdadministrativa personalen inte behöver oroa sig över framtiden då deras profession kommer att behövas lika mycket om inte mer, men att arbetet kommer att förändras och delvis ersättas av andra administra­tiva arbetsuppgifter.        I studien så kom vi fram till att taligenkänning frigör tid för den vårdadministrativa personalen, vilket i sin tur ger behandlare mer tid till patientbesök. Patientjournalsanteckningar hamnar på plats direkt vilket effektiviserar vården och stärker patientsäkerheten. TIK innehåller dessutom många hjälpmedel som bidrar till en minskning av bland annat felstavningar. Nackdelarna med TIK är enligt studien att arbetsredskapet inte passar alla behandlare och att språkkvaliteten i patientjournalen riskerar att försämras då vårdadministrativ personal inte längre ser över den. / The Jönköping County Region is about to introduce the use of speech recognition and the purpose of this is to make healthcare more efficient. Speech recognition enables healthcare professionals to directly speak medical records into the medical record system and have it written in text, without the need for a healthcare administrator or medical secretary to transcribe. The purpose of this study is to explore the pros and cons of speech recognition and to try to answer the questions that healthcare administrative personnel in the Jönköping County Region may have before the introduction.   The study was conducted with the use of qualitative methods because we wanted to understand and interpret people's actions, experiences, thoughts, and views of reality. We have conducted interviews and digital surveys to collected information from both healthcare administrative personnel and experts on speech recognition.   The results show that a larger part of the healthcare administrators and medical secretaries who answered the survey see at least one disadvantage with the introduction of speech recognition. They express that they lack information about speech recognition, and many are worried about how it will affect their work situation in the future. According to the experts, speech recognition is going to make healthcare more effective by providing benefits for both personnel and patients. They believe that the healthcare administrative personnel should not worry about the future as their profession will be needed just as much if not more, but that the work tasks will change and be partially replaced by other administrative tasks.   In the study, we concluded that speech recognition frees up time for the healthcare administrative personnel, which in turn gives healthcare professionals more time for patients. Medical records end up in the medical journal immediately, which streamlines healthcare and improves patient safety. TIK also contains many tools that contribute to a reduction of misspellings, among other things. According to the study, the disadvantages of TIK are that the work tool does not suit all healthcare professionals and that the language quality in the medical records risks deteriorating as healthcare administrative personnel no longer review them. / <p>Examensarbete i Vårdadministration; 20 yhp</p>

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Working climate is an important subject in management research. The purpose of this research is to study the characteristics of an LGBT-friendly working climate. This research is based on Queer theory and Taste-based Discrimination theory, and follows the qualitative analysis method of interpretivism. The results of the descriptive survey and interviews show that employees’ understanding of LGBTQ policies and identities is very important for building an inclusive working climate. Organizations can use these findings to better protect employees’ welfare and establish an equal workplace environment.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad kliniker upplever påverkar förskrivningsprocessen av mikroprocesstyrd knäkomponent (MPK) i de olika regionerna i Sverige. Metod: Kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes och spelades in med Zoom eller Teams programvara och data analyserades sedan tematiskt.  Resultat: 9 legitimerade ortopedingenjörer samt en legitimerad fysioterapeut från åtta olika regioner deltog i studien. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman samt 10 underteman. Huvudteman var: utvärdering av patientens lämplighet för MPK, utmaningar med att beräkna patientutfall, förskrivningsbarriärer och externa påverkande faktorer. Deltagarna upplevde att beräkning av patientutfall, budgetrestriktioner och att vara beroende av subjektiva bedömningar av patienter som stora utmaningar med förskrivningsprocessen av en MPK.  Slutsats: Deltagarna upplevde att förskrivningsprocessen av MPK påverkas av flertal olika faktorer; från regionala budgetar och ansökningsprocesser, till deltagarnas erfarenhet och förmåga att bedöma lämpliga MPK-kandidater. Deltagarna uttryckte utmaningar med att förskrivningsprocessen var känslobaserad och till stor del beroende av subjektiva och generella utvärderingar av patienten. Detta gjorde att ett stort ansvar av bedömningen om vem som bör få ett MPK förskrivet, låg på deltagarna själva, vilket ansågs kan bidra till inkonsekventa patientbehandlingar. Deltagarna upplevde att ett nationellt förskrivningssystem möjligen hade kunnat bidra till att processen var mer rättvis för patienterna samt underlätta processen för de själva. / Purpose: The study investigates clinicians’ experience of what is affecting the prescription of microprocessor-controlled prosthetic knees (MPKs) in different regions in Sweden. Method: Qualitative analysis with semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted and recorded using Zoom or Teams software and data was thereafter thematically analysed. Results: 9 certified prosthetists and a certified physiotherapist from eight different regions participated. During data analysis four main themes were identified along with ten subthemes. The key themes were: assessing candidate for MPK, challenges in estimating outcomes, barriers to prescribing and external influencing factors. Estimating patient outcomes, budget limitations and being dependent on subjective patient evaluations were expressed as major factors affecting the prescription of MPKs. Conclusion: The prescription of MPKs was found to be affected by several factors; from regional budgets and application processes to clinicians’ experience in assessing suitable MPK-candidates. The clinicians expressed challenges in that the prescribing process was emotionally based and relied on subjective and generalised patient assessments. This made decision-making regarding who to prescribe an MPK to, highly dependent on the clinicians’ own experience and knowledge which according to them, could lead to inconsistent treatments. Clinicians felt that a national prescription system could possibly ensure fairer patient evaluations and make the process easier for themselves.

Medical and technological advancement in the last century has led to the unprecedented increase of the populace's quality of life and lifespan. As a result, an ever-increasing number of people live with chronic health conditions that require long-term treatment, resulting in increased healthcare costs and managerial burden to the healthcare provider. This increase in complexity can lead to ineffective decision-making and reduce care quality for the individual while increasing costs. One promising direction to tackle these issues is the active involvement of the patient in managing their care. Particularly for chronic diseases, where ongoing support is often required, patients must understand their illness and be empowered to manage their care. With the advent of smart devices such as smartphones, it is easier than ever to provide personalised digital interventions to patients, help them manage their treatment in their daily lives, and raise awareness about their illness. If such new approaches are to succeed, scalability is necessary, and solutions are needed that can act autonomously without costly human intervention. Furthermore, solutions should exhibit adaptability to the changing circumstances of an individual patient's health, needs and goals. Through the ongoing digitisation of healthcare, we are presented with the unique opportunity to develop cost-effective and scalable solutions through Artificial Intelligence (AI). This thesis presents work that we conducted as part of the project improving Medication Adherence through Person-Centered Care and Adaptive Interventions (iMedA) that aims to provide personalised adaptive interventions to hypertensive patients, supporting them in managing their medication regiment. The focus lies on inadequate medication adherence (MA), a pervasive issue where patients do not take their medication as instructed by their physician. The selection of individuals for intervention through secondary database analysis on Electronic Health Records (EHRs) was a key challenge and is addressed through in-depth analysis of common adherence measures, development of prediction models for MA and discussions on limitations of such approaches for analysing MA. Furthermore, providing personalised adaptive interventions is framed in the contextual bandit setting and addresses the challenge of delivering relevant interventions in environments where contextual information is significantly corrupted.        The contributions of the thesis can be summarised as follows: (1) Highlighting the issues encountered in measuring MA through secondary database analysis and providing recommendations to address these issues, (2) Investigating machine learning models developed using EHRs for MA prediction and extraction of common refilling patterns through EHRs and (3) formal problem definition for a novel contextual bandit setting with context uncertainty commonly encountered in Mobile Health and development of an algorithm designed for such environments.