De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka och med de behoven av kompetent personal inom vård och omsorg, fram till år 2035 kommer behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen att öka med över 60 procent (170 000 personer). Den främsta orsaken till detta är de stora pensionsavgångarna samt det ökade vårdbehovet. Syftet med studien är att finna och beskriva orsakerna till att personal inom hemtjänsten avslutar sin anställning. Forskningsstudien grundas på kvalitativa intervjuer av omvårdnadspersonal som avslutat sina anställningar inom hemtjänsten. I resultatet beskrivs orsaken till uppsägning som bristande arbetsmiljö med hög stressfaktor. Något som framkommer är hur obalansen mellan privatliv och arbetsliv kan härledas som en stressfaktor. Det är också en rådande värderingskonflikt hos många av respondenterna där känslan av otillräcklighet ligger som grund. Något mer som beskrivs är brister i kommunikation och information, snabba förändringar och missnöje med ledarskapet. Det bristande ledarskapet kan förklaras genom de många chefsbytena som respondenterna beskriver. Utöver detta så beskrivs låga påverkansmöjligheter och lågt inflytande över införandet av nya arbetssätt och beslut. Orsakerna till val av avslutad tjänst kan härledas till arbetsmiljö, ledarskap, stress, kommunikation, information och avsaknad av stöd från närmsta chef.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.

Digitala hälsotjänster har de senaste åren ökat i popularitet bland svenska medborgare. Dessa tjänster kan användas som komplement till traditionella fysiska vårdcentraler för att bli undersökt av en läkare, sjuksköterska med flera. Under de första månaderna under Covid-19 pandemin kan digitala hälsotjänster ha blivit ännu mer populära på grund av att de erbjuder ett kontaktlöst (smittofritt) sätt att få medicinska råd. Den här studien, genomförd maj 2020, undersöker hur aktiva svenska medborgare är i användning av digitala hälsotjänster för vård via nätet och deras inställning samt vad som påverkar deras inställning. För att ta reda på detta användes en enkät för att samla in empiri. 166 svar samlades in. Studiens resultat framhäver att ungdomar är mycket mer aktiva användare av digitala hälsotjänster för vård än äldre. Resultatet visar även att medborgare som testat digitalahälsotjänster för vård har en mer positiv inställning till digitala hälsotjänster än medborgare som inte testat digitala hälsotjänster. Detta kan tolkas som att de som har en positiv inställning har det rent generellt gentemot digitalisering av vård, eller som att användares inställning påverkas positivt (i flesta fall) redan efter ett besök. De faktorer som hade störst betydelse för medborgarnas inställning till digitala hälsotjänster för vård var lättillgänglighet, säkerhet och ekonomiska aspekter. En stor andel av respondenterna som inte testat digitala hälsotjänster hade önskat rekommendationer om hälsotjänster från staten eller en statlig hälsotjänst för att de skulle testa tjänsterna.

Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning

Radiology nurse is a profession which holds identification fromthe National Board of Health and Welfare and contains bothhightech elements and nursing competence. Based on interviews with thebusiness's unit manager, there is no mapping of the business'sprocesses, which leads to difficulties in streamlining andidentifying possible improvements. By structuring the workprocesses and mapping, opportunities are created to initiateproductivity indicators that leads to improving working conditionsbut also develops the business. The purpose of this case study is toidentify productivity indicators for the radiology departmentat Visby Hospital, to measure the efficiency of the processes andinfluence the process from referral to statement. To achieve thepurpose, the following questions are answered: What processes arethere to measure? How can a production plan streamline theradiology process? What productivity indicators are necessary for thedepartment?The selected theories for the study are value-based care, processmanagement, process mapping, balanced scorecard, processmeasurement, Lean and principles-working methods. The study has ascientific approach that is linked to the empirical researchapproach so-called grounded theory, which is considered aqualitative approach. This study uses interviews and documentcollection to formulate theories and link it to empirical data.The results of the study show that the organization lacks a processmapping of its processes, which leads to a production plan notbeing able to be executed and goals with indicators in theprocesses do not exist in the business. The study providesproposals for a process mapping and to establish a production plan tomanage incoming referrals with available resources as staffing.This should interact with possible indicators that are applied todesign measurable goals for the business.

Patienter med kronisk hjärtsvikt står för hälften av alla internmedicinska slutenvårdstillfällen på Södertälje sjukhus. Då ett av symtomen är andnöd söker patienterna ofta vården i ett akut skede med oro och ångest. Genom att ge förutsättningar för patienter att lära känna, och vara delaktiga i vården av, sin hjärtsvikt, kan försämring förebyggas vilket minskar behovet av att söka vård akut. Dessa förutsättningar kan skapas med hjälp av teknik där patienter själva mäter blodtryck, vikt etc. och sätta dessa mätresultat i relation till sina levnadsvanor. Egenmonitorering förväntas minska behovet av inneliggande sjukhusvård, minska fysiska vårdbesök, förbättra hälsoutfall och ge ökad trygghet för personer med hjärtsvikt och deras närstående. För att ytterligare stärka patientens egenvård, genom support, finns personal på mottagningen som kan se patientens mätvärden via en teknisk plattform där kommunikationen också sker. Det övergripande syftet med aktuellt förbättringsarbete var att testa ny teknik och nya arbetssätt för patienter med hjärtsvikt och samla insikter samt erfarenheter inför ett eventuellt breddinförande. Målet var att 10 patienter med hjärtsvikt före 2021-03-31 hade medverkat i pilottest av egenmonitorering. Examensarbetet syftar till att med stöd av ett teoretiskt ramverk klarlägga vilka förhållanden som påverkar övergången från traditionell slutenvård till egenmonitorering för personer med hjärtsvikt. Förbättringsarbetet resulterade i att åtta patienter från två olika verksamhetsområden inkluderades. Studien visade bland annat att innan en organisation ska införa egenmonitorering bör hänsyn tas till komplexiteten i hälso- och sjukvården. Goda infrastrukturer för IT är avgörande och tekniken behöver bli mer flexibel för att patienter som inte har svenska som språk ska kunna få ta del av egenmonitorering / Patients with chronic heart failure account for half of all internal medicine diagnoses at Södertälje Hospital. As one of the symptoms is shortness of breath, patients often seek care in an acute stage with worry and anxiety. By enabling patients to get to know, and be involved, in their wellbeing, relapses with symptoms such as shortness of breath may be prevented and reduce the need to seek emergency care. To accomplish this, digital technology is used to enable patients to take and monitor their own health measurements and put these in relation to their wellbeing and lifestyle. To further strengthen the patient's self-care, the clinic is monitoring the patient's vital functions through a communicationsplatform. The purpose of the improvement work is to reduce patients with heart failure’s need of hospital care and instead allow them to stay at home with self-monitoring and receive care at home. The goal is that before 2021-03-31, 10 patients in need of hospital care at Södertälje Hospital heart failure will participate in a pilot test with self-monitoring and report safety and increased sense of safety with selfmonitoring.This study aims to clarify which conditions that affect the transition from traditional inpatient care to self-monitoring for people with heart failure. The improvement work resulted in eight patients being included. The study shown that before an organization introduces self-monitoring, the complexity of healthcare should be considered. Good infrastructures for IT are crucial and the technology needs to be more flexible so that patients who do not have Swedish as a language can take part in self-monitoring.

The Swedish health care sector is facing the challenge of an aging population and a growing need for medical care. Parallel to this, the development of new treatments makes it possible to treat more illnesses. The demand on medical services to care for and treat more patients will thus increase. Many reports indicate that the Swedish healthcare system, compared to other countries, has a low productivity. Slow patient flow through hospitals have been identified as one factor. Slow patient flow also prolongs waiting times and prevents patients from receiving care in time. A state investigation of the problems in the Swedish health care system, conducted by Stiernstedt (2016), emphasizes that improved patient flow through the hospital must be given priority. Olsson (2014) also stresses the need for a systemic view from those involved in the flow, to avoid sub-optimization. Stiernstedt (2016) continues and stresses that both the strategic and operational management of flows, should be identified and developed, as well as the interaction between them. Skaraborg Hospital Skövde (SSS) is a Swedish, medium-sized, hospital that has identified problems with its own acute patient flow and wants to improve their pertained management. In this study, a qualitative description and analysis of how the SSS manages its emergency flow, was conducted. Focus was mainly on examining acute flow related practices and identify limiting or problematic factors regarding these practices. The study is a continuation of the hospital's own mapping of acute flows. Based on the organization's worked out description of acute flow and associated processes, key personnel’s perception of problematic factors was captured. Interviews were conducted with representatives from different organizational levels of the hospital. Data, collected from the interviews, have been analyzed on the basis of, primarily healthcare related, theories of flows and theories of cooperation between professionals and different organizational levels in a hospital. Based on the analysis, several recommendations were given to the hospital regarding flow management. Given the particular circumstances found in a medical context, along with ever-increasing production requirements, the management of patients in an acute flow of is a research area that needs to be further elucidated. The theoretical groundwork of this study can be a basis for further deepening and understanding of management regarding acute patient flows.

Inom hälso-och sjukvården hanteras känsliga uppgifter om patienter som lagras i deras patientjournaler. Journalerna är en viktig del inom sjukvården för vårdpersonalen och används som deras arbetsredskap för att kunna ge rätt vård till varje patient. I hälso- och sjukvårdens journalsystem kan all vårdpersonal söka fritt bland patienternas journaler, vilket ibland leder till att vårdpersonal läser om patienter de inte har rätt till. Vårdpersonalen får endast läsa journaler där de har vårdkontakt med patienter, och personal som läser journaler de inte har rätt till gör dataintrång. Denna studie har undersökt och belyst vilka effekter som kan uppnås med en bättre journalhantering inom sjuk- och hälsovården. Det gjordes med hjälp av en kvalitativ ansats där en litteraturstudie och intervjuer genomfördes. Studiens resultat förväntas att bidra till en ökad insikt av problemet inom sjuk-och hälsovårdssektorn och vilka effekter som kan uppnås med hjälp av en bättre journalhantering. / In healthcare, sensitive information about patients is stored in their patient records. The medical records are an important part of healthcare for the care providers and are used as their work tool to be able to provide the right care to each patient. In the health care medical records system, all caregivers can search freely among patients' medical records, which therefore sometimes leads to caregivers reading patients they do not have the right to read. A care provider may only read medical records where they have care contact with the patient and a care provider who reads medical records to which they are not entitled makes data breaches. This study has investigated and highlighted the effects that can be achieved with better medical records management in healthcare. This was done with the help of a qualitative approach where a literature study and interviews were conducted. The results of the study are expected to contribute to an increased insight into the problem within the health and medical care and what effects can be achieved with the help of better medical records management.

Bakgrund: Enligt WHO har en tredjedel av alla unga kvinnor rapporterat att deras första sexuella möte skett genom tvång. Under 2018 var det 22 500 sexualbrott som anmäldes i Sverige. Sexuellt våld mot unga kvinnor kan få långvariga konsekvenser i form av försämrad fysisk- och mental hälsa. MeToo-rörelsen startade 2017 och beskrivs som ett globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Syfte: Var att beskriva unga kvinnors uppfattningar om sexuellt våld efter MeToo. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes via enkäter som delades ut på en ungdomsmottagning. Enkäten bestod av frågor/påståenden om sexuellt våld och MeToo. Data beskrevs med deskriptiv statistik och analyserades med Chi2 test. Resultat: Totalt svarade 103 unga kvinnor. En majoritet av deltagarna ansåg att sexuellt våld var allt ifrån sexuell förnedring till att någon tar på ditt könsorgan mot din vilja. Det sågs ingen signifikant skillnad mellan bakgrundsfaktorer och uppfattning av sexuellt våld. Majoriteten av deltagarna hade hört talas om MeToo, 97.1% (n=99). Endas ett fåtal av deltagarna (2.1%) ansåg att MeToo förändrat deras sätt att se på sexuellt våld. Av deltagarna var det 35.1% (n=34) som ansåg att det blivit lättare att prata om sexuellt våld efter MeToo. Endast 14.6% (n=14) skulle berätta för ungdomsmottagningen om de blivit utsatta för sexuellt våld. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för unga kvinnors sätt att prata om sexuellt våld samt deras uppfattning om sexuellt våld efter MeToo. Genom att uppmärksamma och prata om sexuellt våld kan det bidra till att tabustämpeln på lång sikt försvinner och att den som blivit utsatt inte ska känna skam eller skuld. / Background: According to WHO a third of all young women has reported that their first sexual encounter happened under duress. In 2018 more than 22 500 sexual offences were registered in Sweden. Sexual violence towards young women may have long-lasting effects such as impaired physical- and mental health. The MeToo movement saw the light of day in 2017 and has been described as a global uprising against sexual harassment and assault on women. Aim: The purpose of this paper was to describe young women’s views on sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Method: In this paper a cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection was made through questionnaires which was handed out at a youth guidance centre. The questionnaire consisted of questions/assumptions regarding sexual violence and the MeToo movement. The data was then described with descriptive statistics and analysed through a Chi2 test. Result: 103 women in total answered the questionnaire. Everything, from sexual humiliation to someone touching your genitals against you will, was considered an act of sexual violence by a majority of the participants. There were no significant differences when regarding factors, such as, age, lifestyle factors and conception of sexual violence. A majority of the participants had heard about the MeToo movement, 97.1% (n=99). However, only a few of the participants (2.1%) answered that the MeToo movement had changed their views on sexual violence. 35.1% (n=34) of the participating women answered that it has become easier to talk about sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Only 14.6% (n=14) of the participants would report an act of sexual violence to the youth guidance centre. Conclusion: This study provides us with a greater understanding on how young women talk about and view sexual violence in the wake of the MeToo movement. In order to break the taboo regarding sexual violence through speaking about it and bringing it to light we might also be able to eliminate the feelings of shame that many victims feel.

Det finns få studier gjorda utifrån handledarens upplevelse av introduktion av nya medarbetare. Syftet med studien är att lyfta fram undersköterskan och vårdbiträdets upplevelser av handledaruppdraget vid introduktion av ny medarbetare på arbetsplatsen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom intervjuer i två olika verksamheter inom äldreomsorgen med sammanlagt sju semistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och sammanställdes i kategorier. Av resultatet framkom det att handledarna visade ett stort känslomässigt engagemang och ansvar för verksamheten i samband med introduktion av ny medarbetare. Resultatet visade även att stöd från chef och kollegor påverkade handledarens upplevelse av hela introduktionen av ny medarbetare. Att axla handledarrollen enligt resultatet i studien behöver det finnas en god planering, ett väl genomtänkt och konstruktivt utbildningsmaterial vilket också bör följas av samtliga medarbetare på arbetsplatsen. / There are few studies done based on the supervisor's experience of introducing new employees. The purpose of the study is to highlight the experiences of the nurse and the care assistant on the supervisor assignment when introducing new employees in the elderly workplace. The study was conducted using a qualitative method through interviews at two different businesses with a total of seven semi-structured interviews. These were transcribed and compiled into categories. The result showed that the supervisors showed a great emotional commitment and responsibility for the business in connection with the introduction of new employees. The result showed that support from the manager and colleagues affected the supervisor's experience of the entire introduction of new employees. According to the results of the study, shouldering the supervisor role requires good planning, well-thought-out and constructive training material, which should also be followed by all employees in the workplace.