Äldreomsorgen står inför en rad nya utmaningar, en ökande andel äldre befolkning som har stora vård- och omsorgsbehov samtidigt som resurserna till verksamheterna minskar. Detta innebär att verksamheterna behöver organiseras och ledas för en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö för medarbetarna med chefer som leder med delaktighet och tillit som grund. Hur visar sig denna förmåga hos chefer att bjuda in till delaktighet och ge stöd i vardagen? Syftet med studien är att beskriva chefers förhållningssätt som blir synligt i mötet med medarbetare i äldreomsorg. En kvalitativ observationsstudie med induktiv ansats har använts och enhetschefer inom äldreomsorgen har observerats med ett passivt deltagande av författarna. Resultatet redovisas utifrån de underkategorier och kategorier som innehållsanalysen gav. De tre kategorierna är Kommunicerande förmåga, Relationsskapande och Uppdragsinriktad. Resultatet visar att enhetschefer uppvisar relationsskapande och kommunicerande förmåga till medarbetarna. Enhetscheferna förstärkte sina ord och tankar med sitt kroppsspråk i kommunikationen med sina medarbetare. Enhetscheferna arbetade aktivt med att få medarbetarna engagerade i verksamheten och när olika problem uppstod var enhetschefen tydlig med att låta medarbetarna själva komma med olika förslag på lösningar och bjöd in dem till delaktighet. Resultatet kan sammanfattas i temat Ett förhållningssätt som synliggörs genom att ha fokus på uppdraget grundat i kommunikation och skapandet av relationer. / Elderly care is facing several new challenges, an increasing part of the old population with significant health and care needs, as the same time as limiting resources for the function. This means that the operations need to be organized ang managed for sustainable and health-promoting work environment for the employees with managers who lead with participations and support? The purpose of the study is to describe managers attitudes that become visible in the meeting with elderly care workers. A qualitative observational study with inductive approach has been used and unit managers in the elderly care have been observed with the passive participations of the authors. The result is reported based on the sub-categories and categories that the context analysis provided. The three categories are Communicative Ability, Relationship Creation and Mission-oriented. The result show that unit managers show relationship-building and communicative ability to employees. The unit managers complemented their verbal language/ communication by using bode language in communication with their employees. The unit managers worked actively to get the employees involved in the business and when various problems occurred, the unit manager was direct in allowing the employees themselves to come up with different proposals for solutions and invited them to participate. The result can be summarized in the theme an approach that is made visible by focusing on the assignment based on communication and the creating of relationships.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom som innebär en förvrängd kroppsuppfattning och ett sjukligt förhållningssätt till mat. Att vara förälder till ett barn med psykiska sjukdomar innebär ofta ett svårt lidande. Först när man besitter kunskap om föräldrarnas unika erfarenheter kan sjuksköterskan möta och hjälpa dem. Den teoretiska referensramen som användes var familjefokuserad omvårdnad.   Syfte: Syftet var att undersöka erfarenheter av att vara förälder till en ungdom med anorexia nervosa.    Metod: Allmän litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar, från databaserna Cinahl och PsycINFO, analyserades enligt Kristenssons (2014) modell.    Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. En huvudkategori var känslomässiga erfarenheter med subkategorierna förnekelse, missnöje med primärvården, skuld och skam samt maktlöshet och oro. Gemensamt för dessa subkategorier var att de grundade sig i okunskap om sjukdomen och/eller behandlingen samt bristande kommunikation med vårdpersonal. Den andra huvudkategorin var erfarenheter av sociala konsekvenser med subkategorierna ensamhet och isolering samt förändringar i familjesystemet. Gemensamt för dessa var att sjukdomen hade en negativ inverkan på familjens normala rutiner.    Slutsats: De flesta föräldrar vittnade om att anorexin hade en inverkan på hela familjesystemet men att multi-family therapy kunde minska ensamhetskänslan och lidandet.

Bristen på specialistsjuksköterskor leder till växande vårdköer, uppskjutna operationer och stängda vårdplatser. Det är även ett bekymmer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att specialistsjuksköterskor inom anestesi- operation- och intensivvård stannar kvar på sin arbetsplats. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades tio specialistsjuksköterskor i två större städer på två olika sjukhus. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra övergripande kategorier och åtta subkategorier. Resultatet i denna studie visar att det var viktigt för informanterna att arbetet var meningsfullt, hade betydelse och att arbetsinsatsen gjorde skillnad. Uppskattning och bekräftelse från kollegor, möjlighet till utveckling och att arbeta med förbättringar var av betydelse. Balans mellan arbete och privatliv samt möjlighet att kunna påverka sitt schema var också bidragande faktorer till att de stannade kvar på sin arbetsplats.

Health Technology Assessment is an important factor for decision making in the healthcare sector in Sweden. It helps to curtail the rising costs associated with the healthcare sector and aids in the efficient allocation of scarce public health resources. This thesis investigates the cost-effectiveness and the effectiveness in general of two health technologies, addressing the following research objectives: i) assessing the cost-effectiveness of mobile health (mHealth) interventions designed for older adults diagnosed with mild cognitive impairment, and ii) assessing the effectiveness of peritoneal dialysis (PD) treatment on labor market outcomes in comparison with institutional hemodialysis (IHD) treatment in Swedish settings. Study I and Study II are related to the first research objective. In Study I, we summarized and critically assessed the current evidence on the cost-effectiveness of mHealth interventions focusing on older adults; we found some evidence supporting the cost-effectiveness of these interventions. In Study II, we conducted a within-trial cost-effectiveness analysis of the software application Support, Monitoring and Reminder Technology for Mild Dementia (SMART4MD) from a healthcare perspective for a period of six months. A total of 345 Swedish dyads (MCI patient and informal caregiver) participated in this study. For a short time period of six months, we found that SMART4MD is not cost-effective for MCI patients (statistically insignificant); however, a trend was observed that indicated that it might be cost-effective for informal caregivers, although results remained statistically insignificant (p > 0.05). Study III is related to the second research objective. In Study III, we investigated the effect of PD on labor market outcomes (employment rate, work income, and disability pension) in comparison to IHD. We found that PD is associated with a treatment advantage over IHD in terms of increased employment, work income, and reduced disability pension in the Swedish population after controlling for non-random selection for the treatment.

No description available.

En upplevd ensamhet hos äldre personer i vårt samhälle kan bidra till ohälsa eller en känsla av utanförskap. Brister på sociala kontakter eller ofrivillig isolering kan vara faktorer som bidrar till att äldre personer, upplever en känsla av ensamhet. Välfärdstekniska lösningar har bland annat som syfte, att bidra till att användaren kan bibehålla sin självständighet för att kunna vara delaktig i samhället, vilket i sin tur kan leda till en minskad upplevelse av ensamhet, hos användaren. Syftet med studien är att undersöka om välfärdsteknik med trygghetslarm kan ha betydelse för upplevelsen av ensamhet hos brukaren. En empirisk studie genomfördes via semistrukturerade intervjuer, med äldre personer som har haft ett trygghetslarm, som beviljad insats i minst ett år. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i fyra huvudteman: val av välfärdsteknik, användning av trygghetslarmet, varför valdes trygghetslarmet och upplevd ensamhet, som är det bärande temat i denna studie. I resultatdelen framkom det att trygghetslarmet inte minskar en upplevd känsla av ensamhet hos brukaren, men i det fall trygghetslarmet användes för att få mänsklig kontakt, minskades en upplevd ensamhet hos brukaren, det är dock inte trygghetslarmets primära syfte. I diskussionsdelen diskuteras resultatet, utifrån aktuell forskning och utifrån egna reflektioner av resultatet, som framkom i denna studie.

Det blir allt mer vanligt med delat ledarskap inom vården. Det finns en del forskning om chefers upplevelser av delat ledarskap, men inte så mycket från medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ha två chefer med delat ledarskap. Metoden som användes var kvalitativ metod med induktiv ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex informanter från två olika sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades och kategoriserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet visade att medarbetare hade en positiv syn på att ha två chefer med delat ledarskap. De upplevde att dem fick stöttning i det dagliga arbetet, att cheferna arbetade som ett team, att chefernas erfarenheter och bakgrunder gynnade medarbetarna samt att det fanns en hög tillgänglighet på avdelningen. Några svårigheter som identifierades var ansvarsfördelningen mellan cheferna samt att kommunikationen mellan cheferna gjorde att saker ibland föll mellan stolarna. Utifrån resultatet anser författarna att det behövs vidare forskning för att belysa chefernas upplevelse av kommunikation och ansvarsfördelning inom delat ledarskap samt mer forskning kring hur medarbetarna gynnas av ett delat ledarskap.

Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.

Vårdcentraler är en grundpelare i dagens vård, med privata och regiondrivna aktörer. Det är chefens ansvar att främja hälsa hos medarbetare och befolkning och samtidigt balansera den egna hållbarheten. Hur påverkar dagens krav och utmaningar arbetet som chef på vårdcentralen? Då kunskapen om detta är bristfällig fanns ett behov av att söka en djupare förståelse för chefernas upplevelser i vårdcentralens kontext. Syftet med studien var att undersöka vårdcentralchefers upplevelse av att främja en hållbar arbetsmiljö. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer av chefer, med emellan tre till 30 års erfarenhet, inom Region Stockholm och Region Västra Götaland. Samtliga informanter hade grundprofessionen sjuksköterska. För att tolka intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Analysen resulterade i 13 underkategorier som sammanställdes i fem huvudkategorier: krav, främja delaktighet, utveckling, stöd och balans. Resultatet visade dedikerade chefer som kunde uppleva sig ensamma i sitt ansvar med komplexa krav. Genom ett närvarande och stödjande ledarskap önskade de skapa en hållbar arbetsmiljö. Stor vikt hade lagts på att bygga välfungerande team. Flera av informanterna hade tagit över vårdcentraler i en tid av transformation. Utmaningarna utgjordes av krav från ledning, medarbetare och medborgare. Hållbarheten var i sin tur samhörighet och samspel i arbetsgruppen, förmågan att ta och ge stöd samt rimliga ekonomiska förutsättningar. Resultatet av denna studie kan ge en ökad förståelse för hur chefens vardag på vårdcentralen ter sig och vilka utmaningar hen ställs inför. Att bygga bort upplevelsen av gränslöshet i chefsrollen skulle vara av stort värde. / Health centers are a cornerstone of today's health care, with private and regionally run actors. It is the manager's responsibility to promote the health of employees and the population while balancing their own sustainability. The results of this study can give an increased understanding of how the manager's everyday life at the health center is and what challenges they face. How do today's demands and challenges affect the work of the health center? Since the knowledge of this is lacking, there was a need to seek a deeper understanding of the managers' experiences in the health center's context. The aim of the study was to investigate the experience of health center managers in promoting a sustainable working environment. In total, seven semi-structured interviews were conducted by managers, with between three to 30 years of experience, within Region Stockholm and Region Västra Götaland. All informants had the basic profession nurse. To interpret the interviews, a content analysis was carried out. The analysis resulted in 13 subcategories compiled into five main categories: requirements, promoting participation, development, support and balance. The results showed dedicated managers who could feel alone in their responsibilities with complex requirements. Through present and supportive leadership, they wanted to create a sustainable working environment. Great emphasis had been placed on building well-functioning teams. Several of the informants had taken over health centers at a time of transformation. The challenges were demands from management, employees and citizens. Sustainability, in turn, was the affinity and interaction of the working group, the ability to take and provide support and reasonable financial conditions. Building away the experience of limitlessness in the managerial role would be of great value.

Sjukfrånvaron och personalomsättningen är hög inom vård- och omsorgssektorn och medarbetarnas arbetssituation är många gånger krävande. Ändå har vissa verksamheter lyckats med att upprätthålla låga sjuktal. Vad föranleder att medarbetare inom dessa verksamheter håller sig friska? Syftet med studien är att undersöka vilka åtgärder medarbetare inom den kommunala äldreomsorgen vidtar för att hålla sig friska och vad de anser bidrar till friskare arbetsplatser och mer hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö. Med hjälp av innehållsanalys har intervjusvar från nio medarbetare granskats. Resultatet pekar på att medarbetarna har utarbetat strategier samt besitter ett slags inre driv som hjälper dem hantera sin arbetssituation. Det som förhöjer arbetsglädjen, inger trygghetskänsla och skapar trivsel är arbetsgruppen. Arbetsgruppens betydelse är central i resultatet. Genom att skapa rutiner, ställa upp på varandra och ha roligt tillsammans lyckas arbetsgruppen med gemensamma krafter axla vardagens utmaningar. Ledarskapet däremot anses relativt osynligt. En avvägd balans mellan återhämtning och stimulerande sysselsättning på fritiden genererar ny energi som medarbetarna anser är en viktig förutsättning för att klara av arbetsdagen med hälsan i behåll. Ambitionen med studien är att besvara syftet men även att föra en diskussion kring resultatet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta för att den fortsatta verksamhetsutvecklingen inom vård- och omsorgssektorn ska bli så hälsofrämjande och hållbar som möjligt, både för nuvarande och kommande generation. / Sick leave and staff turnover is high in the healthcare system where its professionals work environment is very often demanding. Nonetheless, some organizations have succeeded in maintaining low absence due to sickness. What keeps the personnel in these organizations healthy? The aim of this study is to investigate which strategies employees in the public healthcare system apply to maintain their health and what they acknowledge to be a contributive factor for a healthier workplace and a more health promoting work environment. We have, with content analysis as a working tool, reviewed a total of nine health workers interviews. The result shows that the employees have developed both strategies and acquired a sort of inner drive that helps them to handle their working situation. What improves their happiness at work are the colleagues, that gives them a sense of security and creates comfort. The importance of the working group is central to the result. Through the creation of routines, by helping and having fun together the group succeeds in pushing through day-to-day challenges. Leadership on the other hand is considered to be relatively inexistent. A balance between recovery and stimulating activities contributes in replenishing energy that health workers consider to be key to guarantee a healthier work-life. The ambition with this study is to provide answers regarding the purpose but also serve as a basis for a discussion from a sustainability perspective. This in order to that organizations in the healthcare business continue developing whilst focusing on promoting health and sustainability as much as possible, both for the present and future generations.