Att arbeta som första linjens chef, innebär många gånger att kunna hantera sina känslor och att ha kontroll på situationer med både empati och känsla. Idag är det svårt att hantera sin chefsposition av känslan att känna sig otillräcklig. Situationen kan bli så svårhanterlig så att en sjukskrivning eller en uppsägning, kan bli ett alternativ till att lösa sin känsla. Genom att organisationen ger rätt verktyg ges förutsättningar och möjligheter för chefer att hantera sina känslor till sitt ledarskap som därigenom skapar ett hälsosamt och hållbart ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till ett hållbart ledarskap. Studien grundar sig på fem vetenskapliga kvalitativa artiklar och en sammansatt artikel av både kvalitativ och kvantitativ empirisk metod. Granskningen av artiklarnas resultat påvisar tre huvudteman, vilka är; Relationer, Stöd och Arbetsmiljö. Under varje huvudtema framkommer det subtema, vilket är Konflikter, Kommunikation, Riktlinjer, Kompetensutveckling, Egenansvar, Krav och förväntningar. Resultatet visar att ledningen har en stor påverkan och betydelse, i arbetet med att strukturera upp och organisera verksamheten till första linjens chefer. Det framkommer även i resultatet att första linjens chefer behöver få förutsättningar genom stöd och verktyg, för att kunna bedriva ledarskap utifrån hållbarhet, hälsofrämjande och möjlighet till utveckling av verksamheten.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och trots framsteg inom diagnostik och behandling drabbas lika många kvinnor varje dag av ett besked om bröstcancer. Den diagnostiska perioden innefattar många olika steg av ovetande. Sjukdomen drabbar inte bara kvinnan utan även alla i hennes omgivning. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den diagnostiska perioden hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på sex självbiografier med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visar ett stort lidande för kvinnan under den diagnostiska perioden men också hur hon kan finna välbefinnande. En stor oro för framtiden med familj och närstående belyses och vikten av att se till kvinnans livsvärld vid omvårdad. Slutsats: Den diagnostiska perioden hos bröstcancerdrabbade kvinnor speglas av stort lidande och oro för familj, närstående och framtiden. Stöd från familj, närstående och vården är av stor betydelse och präglar kvinnans upplevelse av perioden. Men vid positivt stöd och bemötande kan kvinnan uppleva välbefinnande.

Bakgrund: Barnmorskan ska assistera den gravida kvinnan under graviditet och förlossning genom undervisning, vägledning och uppmuntrande stöttning. Denna studie behandlar förhållande och attityder, delande av livsvärld, mellan barnmorskor och tonårsgraviditeter. Syfte med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att vårda tonåringar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta artiklar som belyser barnmorskors erfarenhet av att vårda och förlösa tonåringar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i två huvudkategorier med vardera efterföljande tre subkategorier: Barnmorskans önskan att vårda den gravida tonåringen: Att ta den gravida tonåringen på allvar, att vara en viktig person för den gravida tonåringen och att ta hand om den gravida tonåringen. Barnmorskans uppfattning av den gravida tonåringen: ett nytt sammanhang, den oförberedda gravida tonåringen, den gravida tonåringen och hennes kultur. Slutsats Barnmorskors erfarenheter av att vårda tonåringar visade på en stor variation. Barnmorskor tog ”vårdandet” på allvar samtidigt som det uppstod komplexa situationer i samband med ”varandet´” tillsammans med den gravida tonåringen. Ökade kunskaper om den delade livsvärlden kan leda till att tonåringar får ett hälsofrämjande bemötande samt att barnmorskan får redskap till att vårda och förlösa den unga kvinnan på ett betydelsefullt sätt. / Background: The midwife shall assist the pregnant woman during her pregnancy and delivery, educating, guiding and encouraging her. This study treats relations and attitudes, a sharing of life-world, between midwives and pregnant teenagers.The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences from caring for teenage mothers.Metode:Through a qualitative systematic study of eight selected scientific articles, two categories, each with three sub-categories, were established: The midwife’s desire to care for the pregnant teenager: take the pregnant teenager seriously, to be an important person to the teenager, take care of the pregnant teenager;  The midvife’s impressions of the pregnant teenager: a new context, the unprepared pregnant teenager, the pregnant teenager and her culture.Conclusions: The midwives’ experiences of caring for teenage mothers showed forth a great variation. Midwives were serious in their “caring for” while, at the same time, complex situations appeared in the “being with” the pregnant teenagers.Increased knowledge about the shared life-world can result in respectful caring for the teenage mother, as it can provide the tools for the midwife required to deliver the teenage mother’s baby in a respectful and meaningful way.

What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007. Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before. / Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar? Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007. Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län. Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.

Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn &gt;15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn &gt;15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.

The pressure on the healthcare sector is increasing all over the world. The amount of treatable diseases increases and the time spent with each patient decreases. As a reaction towards the way the healthcare works today, patient-centred healthcare has become increasingly popular. Bringing the patient into the centre also needs changes in the staffs’ way of working. One way of making these changes is by implementing Lean healthcare. This thesis uses a systematic review approach to find out what organisational changes have been made at hospitals where they have implemented Lean healthcare and how the implementations were done. The results showed that the most important thing was to engage the staff at an early point. Those hospitals that had representatives from all the different categories of the staff were the ones who managed to make the modifications with less effort and they also had an easier way of maintaining them. The most obvious similarities in the organisational changes the hospitals had made were that they clearly defined who were supposed to do what and that they changed the work into multi-disciplinary teams. By that the hospitals saved a lot of time both for the staff and for the patients. Lean thinking has similarities theories of cognitive science, like distributed cognition and safety barriers and it could get inspiration from these areas to enhance the implementations. There are few articles concerning the organisational changes that have been made at hospitals when implementing Lean healthcare. However the results of this thesis was that the most important thing when implementing Lean healthcare is to involve everyone at an early stage and the only way to get Lean healthcare to really work is by changing the attitude and making people realise that improvement is a never ending process. The changes that were most common among the hospitals were to clearly define and document who was supposed to do what and to change the structure to multi-disciplinary teams working together.

Första linjens chefers arbete inom hälso- och sjukvården handlar om att leda sina medarbetare och ansvara för bra arbetsmiljö inom verksamheten. Dessa chefers arbetssituation kan beskrivas som ansträngande och ofta psykiskt krävande. Chefers förutsättningar till ett gott ledarskap har stor påverkan på verksamheten och den personal som chefen ansvarar för. När covid-19 pandemin spred sig blev påverkan på sjukvården stor och första linjens chefers har fått andra förutsättningar att leda under pandemin. Det i sig är dock inte beforskat i någon större utsträckning. Därav var syftet med denna studie att undersöka upplevelsen hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvård av att leda och vara chef i covid-19 pandemin. Studien utformades som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet bestod av åtta informanter inom offentlig hälso- och sjukvård. Genomförd analys ledde fram till ett huvudtema: Att vara ledare under covid-19 pandemin, vilken sammanfattar studiens resultat i att uppdraget som första linjens chef är mer än att bara leda medarbetare. Bland annat kräver uppdraget förmågan att snabbt ställa om när förutsättningarna förändras. Studiens huvudtema följdes av tre kategorier: situationsanpassat ledarskap, pandemin förändrade chefernas stöd och styrning och chefens känslor i pandemin. Samtliga med flera underkategorier. Intressant i studien är att när högre lednings sätt att styra förändrades genom att bli mer auktoritärt genomgick ledarstilarna hos första linjens chefer en liknande förändring, samtidigt som de också var tvungna att ha tillit till sina medarbetare för att hantera situationen. Att parallellt använda olika ledarstilar blev en nödvändighet för första linjens chefer i att hantera arbetet under covid-19 pandemin.

In collaboration with the Karolinska University Hospital, this research was carried out with the aim of executing a consequence analysis of the new regulation (EU) 2017/746. The consequences of the regulation regarding access, distribution, manufacturing and in-house production of in vitro diagnostic products were examined for various departments at the Karolinska University Hospital. This was investigated through an extensive literature study and interviews that were conducted digitally and through email. Of the departments examined, attention was drawn to the fact that only Lab &amp; Primary Health Care and the Karolinska University Laboratory were affected by the new regulation. The availability of products may be affected as a consequence of the new requirements for risk classification and the notified bodies. If the manufacturer does not meet the new requirements, this may lead to a shortage of materials and products, which can affect Lab &amp; Primary Care and the Karolinska University Laboratory. Lab &amp; Primary Health Care will be affected by the requirements for distribution in the new regulation if they decide to distribute new in vitro diagnostic products to other businesses. The Karolinska University Laboratory has a production that they currently CE mark according to the old directive and an in-house production. In order for the Karolinska University Laboratory to continue its own production, it is required that they meet the requirements imposed on in-house production in the new regulation. With continued CE marking of the products, they will be classified as manufacturers and need to meet its requirements. In summary, it can be stated that both Lab &amp; Primary Health Care and the Karolinska University Laboratory have three paths to go; distribute, produce in-house or manufacture in vitro diagnostic products. Depending on the decision they make, they are classified differently according to the new regulation (distributors, in-house manufacturers or manufacturers) and thus have different requirements to follow. / I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset utfördes denna studie med målet att genomföra en konsekvensanalys av det nya regelverket (EU) 2017/746. Regelverkets konsekvenser gällande tillgång, distribution, tillverkning och egentillverkning av in vitro-diagnostik produkter undersöktes för olika enheter inom Karolinska Universitetssjukhuset. Detta undersöktes genom en omfattande litteraturstudie och intervjuer som utfördes digitalt och via mail. Av de enheter som granskades uppmärksammades att endast Lab &amp; Primärvård och Karolinska Universitetslaboratoriet påverkades av den nya lagstiftningen. Tillgången på produkter kan komma att påverkas som en konsekvens av de nya kraven på riskklassificering och på de anmälda organen. Om tillverkaren inte uppfyller de nya kraven kan detta leda til brist på material och produkter, vilken kan påverka Lab &amp; Primärvård samt Karolinska Universitetslaboratoriet. Lab &amp; Primärvård kommer beröras av kraven för distribution i den nya förordningen om de beslutar att distribuera nya in vitro-diagnostik produkter till andra verksamheter. Karolinska Universitetslaboratoriet har en tillverkning som de i dagsläget CE-märker enligt det gamla direktivet samt en egentillverkning. För att Karolinska Universitetslaboratoriet ska fortsätta sin egentillverkning krävs det att de uppfyller kraven som ställs på egentillverkare i nya regelverket. Vid fortsatt CE-märkning av produkterna kommer de att klassas som tillverkare och behöver uppfylla dess krav. Sammanfattningsvis kan det konstateras att både Lab &amp; Primärvård och Karolinska Universitetslaboratoriet har tre vägar att gå; distribuera, egentillverka eller tillverka in vitro-diagnostik produkter. Beroende på beslutet de fattar klassas de olika enligt det nya regelverket (distributörer, egentillverkare eller tillverkare) och har därmed olika krav att följa.