Ett begrepp som fått allt mer uppmärksamhet inom ledarskap är det coachande ledarskapet (coaching leadership). Det coachande ledarskapet handlar om att ge förutsättningar så att medarbetarna kan utvecklas vilket man strävar efter i det coachande ledarskapet och nå sin fulla potential. Syftet är att belysa det coachande ledarskapet med hjälp av begreppsanalys utifrån Walker och Avant modell. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut och sedan till framträdande attribut för att förklara begreppet. I den litterära analysen beskrivs de framträdande attributen som är: utveckling, självständighet, främja engagemang, förutsättningar och kompetensutveckling. Tre fiktiva fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga begreppet. Avslutningsvis diskuteras hur det coachande ledarskapet och dess attribut förhåller sig ur ett ledarskapsperspektiv.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten.   Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter.   Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats genom decennier. Idag ansvarar kommunen för vård- och omsorg av äldre genom insatser på såväl särskilt- som i ordinärt boende. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med allt fler äldre i samhället kräver högre kunskaper hos medarbetare och en bättre förmåga till samarbete. Första linjens chefer inom äldreomsorgen ansvarar för sina medarbetares arbetsmiljö och för att kunden får bästa möjliga vård. För att skapa det behöver samarbetet mellan samtliga yrkesprofessioner i äldreomsorgen fungera. Här möter första linjens chefer flera utmaningar med bristande bemanning, budgetbegränsningar och begränsat stöd från ledningen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer upplever att samarbetet fungerar mellan äldreomsorgens olika yrkesprofessioner. För studien valdes kvalitativ metod och data samlades in genom enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer där den insamlade datan transkriberades för att sedan analyseras genom kategorisering. Resultatet visar på flera hinder för att få samarbetet i teamet att fungera. Flera informanter beskriver att begränsat med tid, resurser och intresse hos medarbetarna skapar hinder för ett välfungerande samarbete mellan yrkesprofessionerna. I resultatet beskrivs även faktorer som främjade samarbetet såsom formella och informella mötesformer. Ett välfungerande samarbete visade sig ha betydelse för både patienten och verksamheten genom ökad patientsäkerhet och ökad trivsel på arbetsplatsen. Avslutningsvis kan vi konstatera att första linjens chefer upplever stora vinster för både kunder, medarbetare och verksamheten när teamarbetet fungerar väl. Trots fördelar med ett välfungerande teamarbete lyfter flera informanter att teamsamverkan inte prioriteras i det dagliga arbetet.

Det finns en global brist av sjuksköterskor. Många väljer att lämna sjuksköterskeyrket på grund av olika orsaker. Sjuksköterskeyrket är komplex och innebär stort ansvar och kräver kompetens. Trots att många sjuksköterskor lämnat sitt yrke är de över lag mycket positiva till omvårdnad som karriär. Personalomsättning bland sjuksköterskor är en utmaning för sjukvården vilket även påverkar vårdkvalitén och arbetsmiljön. För att minska personalomsättning är det av stor vikt att vårdledaren engagerar sig för att behålla sjuksköterskor kvar på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att belysa vårdledarskapets påverkan av sjuksköterskors val att stanna kvar eller lämna arbetsplatsen. Studien är en integrativ litteraturstudie och framkom genom en induktiv innehållsanalys. Databaser som användes CINAHL och PubMed. Resultat hämtades från 20 vetenskapliga artiklar mellan år 2012–2022. För att sjuksköterskorna skulle trivas på sitt arbete så behövde det finnas en tillgänglig vårdledare som kände sin personal. Sjuksköterskorna behövde få möjlighet till kompetensutveckling och professionella utmaningar. Det behövde finnas en visad medmänsklighet och omsorgsfull förståelse från vårdledaren och sjuksköterskorna önskade få feedback på sitt arbete. Tydlig kommunikation och stöd var viktigt från vårdledaren för att sjuksköterskorna skulle vilja stanna på arbetsplatsen. Brist på stöd och förståelse från vårdledarna var bland annat sådana faktorer som bidrog att sjuksköterskorna valde att lämna sin arbetsplats. Den induktiva ansatsen tog fram tre huvudkategorier; Organisatorisk arbetslednings utformning, utvecklingsmöjligheter och stödjande miljö. Dessa områden visade sig vara av betydelse i sjuksköterskornas beslut om att stanna eller lämna. / There is a global shortage of nurses. Many choose to leave the nursing profession due to various reasons. The nursing profession is complex and entails great responsibility and requires competence. Despite the fact that many nurses have left their profession, they are generally very positive about nursing as a career. Staff turnover among nurses is a challenge for healthcare, which also affects the quality of care and the work environment. In order to reduce staff turnover, it is of great importance that the care manager commits to keeping nurses in the workplace. The aim of this study was to highlight the influence of care leadership on nurses' choice to stay or leave the workplace. The study is an integrative literature study and emerged through an inductive content analysis. Databases used CINAHL and PubMed. Results were taken from 20 scientific articles between the years 2012–2022. In order for the nurses to enjoy their work, there needed to be an available care manager who knew his staff. The nurses needed to have the opportunity for competence development and professional challenges. There needed to be a demonstrated humanity and caring understanding from the care manager and the nurses wanted to receive feedback on their work. Clear communication and support from the care manager was important for the nurses to want to stay at the workplace. Lack of support and understanding from the care managers were factors that contributed to the nurses choosing to leave their workplace. The inductive approach produced three main categories: Organizational work management design, development opportunities and supportive environment. These areas were found to be of importance in the nurses' decision to stay or leave.

Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling. / There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.

Enligt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) finns det en målsättning att organisera för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv för att alla ska få så goda förutsättningar som möjligt att bibehålla hälsa och välbefinnande hela arbetslivet. Även chefer har rätt till dessa förutsättningar. Arbetsvälbefinnande handlar om individens upplevelse om arbetets påverkan på välbefinnandet. Upplevelsen påverkas av olika faktorer i arbetslivet. Arbetsvälbefinnande är ett brett begrepp som saknar en enhetlig definition då begreppet innefattar flera diskurser. Syftet med studien var att identifiera faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan bidra med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Integrativ litteraturstudie har använts som metod. Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör underlag för att beskriva faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan arbeta med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Analysen har mynnat ut i tre huvudkategorier: arbetets kontext, social arbetsmiljö och balans i arbetslivet. Organisationen kan påverka chefers arbetsvälbefinnande genom att skapa förutsättningar att bedriva ett hållbart ledarskap. Resultatet visar på att organisationer kan åstadkomma detta genom administrativt stöd, stöd från högre chef, tydliga rollbeskrivningar, klarhet kring autonomi och mandat att fatta beslut, att se över arbetsgruppens storlek samt ledarskapsutbildning i hållbar organisering och hälsofrämjande ledarskap. / According to the OECD (Organization for Economic Cooperation and Development), there is an objective to organize for a sustainable and healthy working life so that everyone will have the best possible conditions to maintain health and well-being throughout their working life. Managers are also entitled to these conditions. Well-being at work is about the individual's experience of the impact of work on well-being. The experience is affected by various factors in working life. Well-being at work is a broad concept that lacks a uniform definition as the concept includes several discourses. The purpose of this literature review was to identify factors that healthcare organizations can contribute to increasing managers' well-being at work. Method of choice is Integrative literature review. The result is based on 18 scientific articles that together form the basis for describing factors that health care organizations can work on to increase managers' well-being at work. Inductive content analysis has been used as an analysis method. Results have been identified in three main categories: context of work, social work environment and work-life balance. The organization can influence managers' well-being at work by creating the conditions to exercise sustainable leadership. The results show that organizations can achieve this through administrative support, support from senior managers, clear role descriptions, clarity in autonomy and mandate to make decisions, reviewing the size of the work group and leadership training in sustainable organization and health-promoting leadership.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Bakgrund: År 2020 bröt covid-19 ut i Sverige och medförde omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Vård- och omsorgssektorn, som redan befann sig i en ansträngd bemanningssituation, stod inför ännu större utmaningar. Under denna period hade flera äldreboenden svårigheter med att hantera situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende under covid-19 pandemins första två år, 2020 respektive 2021. Fokus ligger på att studera erfarenheter av krav, egenkontroll, och stöd i arbetet. Metod: Studiens empiri samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 7 undersköterskor som hade arbetat på ett särskilt boende i början av covid-19 pandemin. Empirin analyserades med en tematisk analys. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman. Högre krav utifrån ej anpassade riktlinjer, med försämrade förutsättningar för att uppfylla kraven i arbetet och otydliga riktlinjer som försvårade omvårdnadsarbetet. Det framgick även att otydliga arbetsuppgifter ledde till minskad egenkontroll, på grund av förändrat handlingsutrymme, erfarenheter av isolering, stress och maktlöshet, samt känslan av att arbetet var gränslöst. Slutligen belyser studiens resultat betydelsen av stöd i arbetet, som framgick främst i form av det kollegiala stödet och enhetschefens stöd, som däremot upplevdes olika. Slutsats: Undersköterskorna upplevde en påverkad psykosocial arbetsmiljö både före och under pandemin. Höga krav och låg egenkontroll medförde ett spänt arbete, vilket trots gott socialt stöd medförde risker för psykisk ohälsa.

Intensivvården står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård då det råder stor brist på specialistsjuksköterskor. Vårdenhetscheferna inom intensivvård har en operativ roll mitt i organisationen och har sedan tidigare en känd pressad arbetssituation. HR-avdelning är en del inom Hälso- och Sjukvårdsorganisationen som har till uppgift att stödja cheferna i de olika verksamheterna. Syftet med studien var därför att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av den stödjande funktionen HR i sitt arbete med kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Som metod användes kvalitativ design för att besvara syftet med studien, 11 vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sydöstra och Västra sjukvårdsregionen har intervjuats. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultatet visar att vårdenhetscheferna till största del arbetar självständigt med kompetensförsörjning. En stor del i arbetet kring kompetensförsörjning handlar om att behålla sin personal då det är få sökande till lediga tjänster. HR:s roll är att stödja cheferna i organisationen men erfarenheterna från vårdenhetscheferna är att HR kan ha svårt att ge det stöd som krävs då de upplevs ha bristande insikt i verksamheterna. Kompetensbristen behöver arbetas med strategiskt högre upp i organisationen.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.