Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”. / Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur.

Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur. / Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”.

I vård och omsorgssektorn är sjukfrånvaron hög. Det finns många orsaker till ohälsa och i många fall är det arbetsrelaterat och de anställda har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och främst stress. Finns det en obalans i arbetslivet och kraven överstiger resurserna kan det få negativa effekter. En god arbetsmiljö kan inspirera medarbetaren till att behålla sina egna resurser och bidra till en ökad medvetenhet relaterat till välbefinnande. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan skydda individer från att utveckla psykiska ohälsa orsakad av stress. Måttlig intensitet av träning, 150 minuter per vecka är tillräckligt för att uppleva mindre stress och ett ökat välbefinnande. Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att arbetet ska anpassas till den enskilda arbetstagarens psykiska och fysiska förutsättningar. I det ingår att undvika stress genom att anpassa arbetet till arbetstagaren. Syftet med studien är att belysa om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetare inom vård och omsorg. En kvantitativ metod har använts och olika professioner i vård och omsorgssektorn har svarat på en enkät. Resultatet visar att det inte finns signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan de som inte är fysiskt aktiva och de som är fysiskt aktiva. Däremot finns det ett samband mellan fysiskt aktiva individer kopplat till att de har lättare att hantera arbetskrav i form av arbetsmängd. De fysiskt aktiva upplever att de har stöd från arbetskamrater vänner och familj i större utsträckning än de fysiskt inaktiva. / In the healthcare and care sector sick leave is high. There are many causes of ill health and in many cases it is work-related and employees have an increased risk of mental illness and, above all, stress. If there is an imbalance in working life and the requirements exceed the resources, it can have negative effects. A good working environment can inspire the employee to maintain his own resources and contribute to increased awareness of well-being. Physical activity has positive effects on health and can protect individuals from developing mental health caused by stress. Moderate intensity of exercise, 150 minutes per week is enough to experience less stress and increased well-being. The Work Environment Act requires employers to adapt the work to the individual employee. The purpose of the study is to highlight whether there is a connection between physical activity and the experience of stress and the psychosocial work environment of the employee in healthcare and care. A quantitative method has been used and various professions in the healthcare and care sector have responded to a questionnaire. The result shows that there is no significant difference in the experience of stress between those who are not physically active and those who are physically active. On the other hand, there is a connection between physically active individuals linked to the fact that they are easier to handle work demands in terms of workload. The physical activists experience that they have support from workmates, friends and family to a greater extent than the physically inactive ones.

Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.   Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.   Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten. / Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.   Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.   Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.   Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.   Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part.

Introduktion: Multisjuka patienter är individer med många sjukdomar och komplexa vårdbehov. För denna grupp är vikten av kontinuitet för att öka känsla­n av trygghet stor. Syfte med förbättringsarbetet: : Att skapa en trygg och möjlig ASIH-vård för multisjuka äldre genom att utveckla arbetssätt som möjliggör anslutning och en trygg utskrivning för multisjuka äldre. Syftet med studie av förbättringsarbetet: Att undersöka och analysera medarbetares gemensamma erfarenheter. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell. Studien av förbättringsarbetet genomfördes med en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i ett jämnt inflöde av remisser och kortare anslutningstid till ASIH. Patientens upplevelse av trygghet skattades i en enkät till 76%.  Möjlighet till återanslutning till ASIH fick 7 patienter mellan 1-7 gånger under förbättringsprojektet. Studien av förbättringsarbetet sammanfattades i temat: ”Villkor för samverkan mot det gemensamma målet” då ett tydligt mönster framkom i fokusgruppsintervjuerna. Följande villkor sågs som betydelsefulla: kontinuitet, lärande, samarbete och kommunikation.. Diskussion: ASIH är en alternativ vårdform som kan bidra till att skapa trygghet och underlätta övergången till hemmet för gruppen multisjuka äldre. I bästa fall också minska behov av vård på akutsjukhus vid försämring. För att möjliggöra denna vård krävs återkoppling som skapar lärande genom tydliga mål och mätbara resultat. / Introduction: Patients with multiple illnesses are individuals with complex needs of care. For this group of patients, continuity of care and their sense of security is is of great importance. Improvement work objective: To create secure and accessible ASIH for elders with multiple illnesses by¨develop ways of working to enable re-admittance and secure discharges for this group of patients. Case study objective: To Investigate and analyze team members’ common experiences. Method: Implementation using Nolan’s improvement model. A case study using qualitative contents analysis. Result: The improvement work resulted in an even flow of referrals and shortened admission times to ASIH. Patients’ sense of security were rated to 76%. Seven Seven patients had the possibility towere be  re-admitted 1-7 times 1-7 times during the project. Casestudy summary: ”Conditions for cooperationfor a common goal”. A clear pattern with the following significant conditions emerged from the focusgroups interviews: continuity, learning, cooperation, and communication. Discussion: ASIH can be an option to facilitate the transition home for elderly patients with multiple illnesses. ASIH provides a sense of security and may prevent re-hospitalization. This model of cooperation requires clear, common goals and opportunities for feedback to enable learning contributes to measurable results.

Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd. Patienten upplever att det är viktigt att informationen ges på ett öppet och ärligt sätt. Vidare framkom det betydelsefullt att uppmärksamma patientens emotionella reaktioner i samband med beskedet. Eftersom upplevelsen av ett cancerbesked påverkar patientens fortsatta upplevelse av sin sjukdom, har sjuksköterskan en viktig roll att fylla genom att erbjuda psykosocialt stöd i de olika tänkbara situationer som kan uppkomma i samband med ett livsavgörande besked. Fortsatt forskning behövs för att jämföra hur de rekommendationer som finns angående delgivandet av ett svårt besked överensstämmer med patienternas egna upplevelser och önskemål. / Every year, over 50 000 individuals in Sweden are diagnosed with cancer. The disclosure of the cancer diagnosis arouses emotions and is often associated with suffering and death. Receiving bad news may lead to changes in life and can also be seen as the beginning of a long and difficult journey. A scientific study based on 15 original articles was carried out with the purpose to identify the patient’s experience of receiving a cancer diagnosis and therefore increase the nurse’s understanding for the patient’s situation and deepen the knowledge of the subject. When examining the articles three themes were identified: information, emotional reactions and psychosocial support. The patient experience that it is important that the information is given in an open and honest manner. Patients also find it important that their emotional reaction is being observed as receiving the diagnosis. As the disclosure of the cancer diagnosis affects the patient’s further perception of the disease the nurse has an important role providing psychosocial support in various situations that may arise in connection with the disclosure. Continued research is needed to compare how guidelines for giving bad news to a patient correspond with the patient’s own experiences and preferences.

The purpose of this thesis is to investigate and analyze the implementation process of KANBAN, a lean technique, into a section of Volvo IT (i.e. BEAT). The KANBAN implementation into BEAT when ‘resistance for change’ and ‘forces for change’ arise is also analyzed. This implementation of KANBAN is equivalent to change taking place in the Volvo IT’s operational process. The thesis follows theories and literature on change management and lean principles in order to support the research investigation. How has KANBAN, with respect to change management, been implemented into an IT organization for its service production? How has KANBAN changed the operational process of the organization?  The research conducted in the thesis is based on qualitative case study. Focused and in-depth interviews, combined with observations, are carried out to obtain the primary data for the case study. The collected primary and secondary data stems from the literature reviewed, which covers the lean principles, KANBAN, and change management. Moreover, the thesis adopts an abductive approach that goes back-and-forth between the theory and the empirical findings in order to develop a model. Due to various factors already existing in the BEAT, minimal resistance to change implementation was found to be present in Volvo IT. This finding indicates that change initiatives found a way to implementation because the predominance of the ‘forces for change’, as compared to, the ‘resistance to change’ is higher in BEAT. The KANBAN implementation into the IT service production is identified to be aligned with Volvo IT’s change implementation objectives. The visualization of the ‘intangible service’ workflow on the Kanban board contributes to identify the source of bottlenecks, which has been removed through effective communication in the BEAT team and better linkages between tasks. The KANBAN effectively deals with change implementation by modifying the way team members work.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt ett fenomenografiskt - hermeneutiskt perspektiv. Resultat: Intervjuerna genererade kategorierna Emotioner; Fysisk aktivitet; Bristande kunskap; Kosthållning; Socialt stöd; Förnekande; Tidsbrist, prioritering, vanor; Ålder, hormoner, ämnesomsättning; Ekonomi och Kriser. Slutsats: Viktökning och förlorad viktkontroll är en konsekvens av samverkande faktorer, och det är omöjligt att särskilja en primär kategori i denna urvalsgrupp. För begynnande viktuppgång, både hos respondenterna själva och gällande deras uppfattningar om andra individer, är kategorierna Fysisk aktivitet, Kosthållning och Tidsbrist, prioritering, vanor de dominerande. Förnekande är en betydande faktor för uppkomsten av fetma, och är bidragande för bristande viktkontroll men kan inte missförstås som lathet bland respondenterna i denna urvalsgrupp.

Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar. Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång. Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.

Health care systems in many countries are experiencing a growing demand while their resources remain limited. The discrepancy between demand and capacity creates many problems – long waiting times for treatment, overcrowding in hospital wards, high workload, etc. More efficient delivery of health care services can be achieved by better planning of its resources so that the mismatch between demand and capacity is minimized. Planning health care resources, including hospital resources, is difficult due to system complexity and variability in both resource availability and demand. Discrete-event simulation and other operational research methods can be used for solving planning problems in health care, and have been gaining increased attention from researchers during recent decades. Despite the growing number of academic publications, simulation appears to be less used in health care than in other application areas and only a small proportion of simulation studies is actually implemented. The aim of this thesis is to contribute to increased use of discrete-event simulation in hospital resource planning. The separate studies regarding intensive care unit capacity planning, operating room allocation strategies and the management of emergency patient flow in a radiology department highlight both the possibilities and the requirements for practical application of discrete-event simulation in hospital resource planning. The studies are described in five papers. In the first paper, the relationship between intensive care unit (ICU) occupancy and patient outcomes was investigated and the results showed that risk adjusted mortality was higher in the group of patients who were treated during high levels of occupancy. This indicates that appropriate planning of ICU resources is necessary to avoid adverse effects on patient outcomes. In the second paper, analysis of a relatively simple care chain consisting of two hospital departments – emergency and radiology – revealed a process that was not very well defined and measured. Investigation into data availability uncovered disparate information systems storing incompatible and fragmented data. It suggests that the current degree of process orientation and the current IT infrastructure does not enable efficient use of quantitative process analysis and management tools such as simulation. In the third paper, the value and possibilities of using simulation modelling in hospital resource planning were examined through the development and use of a simulation model for improved operating room time allocation and patient flow in a hospital operating department. The model was initially used for studying overcrowding in a post-anaesthesia care unit. Advanced planning logic implemented in the model enabled evaluation of several different scenarios aiming to improve the utilization of operating room resources. The results showed that it is possible to achieve slightly better and more even resource utilization, as well as provide greater flexibility in scheduling operations. In the fourth paper, a generic ICU model was developed and validated using data from four different hospital ICUs. The model was adapted and calibrated stepwise in order to identify important parameters and their values to obtain a match between model predictions and actual data. The study showed that in presence of high quality data and well defined process logic it is possible to develop a generic ICU simulation model that could provide accurate decision support for planning critical care resources. In the fifth paper, a number of factors that can contribute to successful implementation of simulation results in health care were identified. The timing of the simulation study must be right to support a critical decision, the benefit from implementation should clearly outweigh the cost of making the necessary changes and the model should be thoroughly validated to increase the credibility of the results. Staff involvement in simulation modelling activities, availability of good quality data, as well as proper incentives to improve the system contribute to implementation as well. These findings can help in establishing the conditions for successful implementation in future applications of simulation modelling in health care. / Hälso- och sjukvårdssystemen i många länder möter en växande efterfrågan samtidigt som resurserna är begränsade. När efterfrågan överstiger kapaciteten skapas många problem, bland annat långa väntetider för behandling, överbeläggningar i sjukhusavdelningar och hög arbetsbelastning för personalen. En effektivare sjukvård kan uppnås genom bättre planering av resurserna, så att obalansen mellan efterfrågan och kapacitet minimeras. Planering av hälso- och sjukvårdsresurser, inklusive sjukhusresurser, är svårt på grund av systemkomplexitet och variation i både resurstillgänglighet och efterfrågan. Simulering och andra operationsanalytiska metoder som används för att lösa planeringsproblem inom tillverkning, logistik och andra områden, kan med fördel användas också inom sjukvården och har fått ökad uppmärksamhet av forskare under de senaste årtiondena. Trots det växande antalet akademiska publikationer verkar simulering användas betydligt mindre inom sjukvården än i andra tillämpningsområden och endast en liten del av resultaten omsätts i praktiken. Syftet med denna avhandling är att bidra till ökad användning av simulering vid planering av sjukhusresurser. De separata studierna i avhandlingen behandlar kapacitetsdimensionering av intensivvård, allokering av operationssalsresurser samt hantering av akutpatientflödet på en röntgenavdelning, och lyfter därigenom fram både möjligheterna och kraven för praktisk tillämpning av diskret händelsesstyrd simulering för planering av sjukhusresurser. Intensivvårdsavdelningar anses vara bland de dyraste resurserna på ett sjukhus. Det är därför ekonomiskt önskvärt att ha en hög utnyttjandegrad av en sådan resurs. Samtidigt är det viktigt att alltid ha utrymme för kritiskt sjuka patienter. I en studie där förhållandet mellan beläggningen på intensivvårdsavdelningar och patientutfall undersöktes visade resultaten att riskjusterad dödlighet var högre för patienter som behandlades när beläggningen på avdelningen var hög, vilket understryker att bra planering av intensivvårdsresurser är mycket viktigt. Hög grad av processorientering och tillgång till data som möjliggör undersökning av patientflödet över gränserna av sjukhusets organisatoriska och funktionella enheter är exempel på förutsättningar för användning av simulering för hela vårdkedjor. En analys av en relativt enkel vårdkedja bestående av två sjukhusavdelningar avslöjade dock en process som inte var särskilt väldefinierad, och där olika informationssystem lagrade inkompatibla och fragmenterade data. Avsaknaden av processorientering och den befintliga IT-infrastrukturen är hinder för effektiv användning av kvantitativa processanalysverktyg som simulering. Värdet av att utnyttja simulering och modellering för planering av sjukhusresurser användes vidare för att hitta en bättre och jämnare fördelning av operationssalsresurser. Modellen användes för att undersöka ett antal scenarier och resultatet visade att det är möjligt att uppnå ett jämnare utnyttjande av operationssalar och en större flexibilitet vid schemaläggning av operationer. Generiska simuleringsmodeller, som med hjälp av ett antal parameterinställningar kan omvandlas till en ny modell av en given sjukhusenhet, skulle sannolikt öka användningen av simulering. Dock kan det vara svårt att visa hur dessa modeller avbildar varje specifik enhet på ett tillräckligt trovärdigt sätt. En generisk modell för kapacitetsdimensionering av intensivvårdsavdelningar har utvecklats och validerats med hjälp av data från fyra olika sjukhus. Studien visade att när data är av hög kvalitet och processlogiken är väldefinierad är det möjligt att utveckla en sådan generisk simuleringsmodell som kan ge beslutsstöd vid planering av intensivvårdsresurser. Flera litteraturundersökningar har visat att endast en liten del av publicerade simuleringsstudier inom sjukvården har implementerats. Genom att studera ett flerårigt simuleringsprojekt identifierades ett antal faktorer som kan bidra till att simuleringsresultat faktiskt används för att förändra verksamheten. Tidpunkten för simuleringsstudien måste vara välanpassad för att stödja ett kritiskt beslut, fördelar med förändringen bör tydligt överväga kostnaden för att genomföra den och modellen bör grundligt valideras för att öka resultatens trovärdighet. Personalens engagemang i modelleringsaktiviteter, tillgång till data av god kvalitet samt lämpliga incitament för att förbättra systemet bidrar också till genomförandet. Resultaten kan hjälpa till att skapa förutsättningar för framgångsrik framtida användning av simulering vid planering av sjukhusresurser.