Bipolar disorder (BD) is a severe psychiatric diagnosis that is difficult to identify. Diagnostic delays are 5-10 years and cause irreversible harm for the patient and burden health care systems. Health deterioration and societal costs may be avoided if BD were diagnosed and treated at an early stage in the disease progression. BD is supposed to be treated by specialised psychiatric health care, yet primary health care (PHC) is an important part of the process as it is often the first contact of care for patients. It would therefore be of interest to investigate the preconditions of PHC in relation to the process of early detection of BD. PHC is organised by regional administration and due to regional inequality in health care it would also be of interest to apply a geographic perspective, investigating potential geographic variation in preconditions. In this study, PHC professionals from two regions were interviewed using semi-structured interviews and data was thematically analysed. Results present mostly similarities but also some differing preconditions in the regional analysis. The study concludes that PHC has an important in the role of early detection of BD, but also for patients who already received a diagnosed.

Colorectal cancer is the second leading cause of cancer-related deaths worldwide as of 2020. Early detection and diagnosis of colorectal cancer can greatly increase the chances of successful treatment and can also reduce the cost of care including treatment. It’s shown in recent years that the colorectal cancer screening rates have slowed nationwide which impacts the new diagnoses of colorectal cancer (CRC) and the ability to treat it at an early stage to avoid increase in mortality rate. The purpose of this research is to examine the impact of the Affordable Care Act 2010 ‘s policy to remove colorectal cancer screening fee for adults aged 50-75 on screening, incidence, and mortality rate of colorectal cancer using panel data model and employing sequential recursive system of equations method. Since a decision to get screened is an individual’s choice, this study explores methods to increase colorectal cancer screening rate with the help of behavioral economics theories. Results of the study show that Affordable Care Act’s policy to remove colorectal cancer screening fee has a significant impact on both colorectal cancer screening and incidence rates. The ACA’s policy is associated with an increase in colorectal cancer screening rate while associating with a decrease in cancer incidence rate. Relating to the colorectal cancer mortality rate, an effort was made to examine the effect of the Affordable Care Act's policy to remove colorectal cancer screening fee on the overall cost savings resulting from lives saved. However, since this study found no significant impact of the ACA's policy on the mortality rate of colorectal cancer, further exploration in this regard was not pursued. On the other hand, studies conducted to increase colorectal cancer screening rate by applying behavioral economics methods have shown that default method with an opt-out choice and financial incentive with a loss-framed messaging methods are proven effective. Therefore, these methods can be investigated to design and implement a nationwide initiative.

Objectives: The Dental and Pharmaceutical Benefits Agency (TLV) is responsible for deciding which prescription pharmaceuticals should be subsidized in Sweden. Cost-effectiveness analyses are fundamental to its decision-making, but future price reductions following patent expiry are excluded from these analyses. The purpose of this study is to investigate and illustrate the economic and strategic aspects of including these future price changes in reimbursement decisions for prescription pharmaceuticals. Methods: We construct a Markov model in R to serve as a laboratory and evaluate the cost-effectiveness of a completely fictional drug, Liunek, under eight sets of assumptions and study differences in incremental cost-effectiveness ratios. Results: Including future price changes in TLV's reimbursement decisions will lead to increased healthcare expenditures if producers respond by raising prices, but may strengthen incentives to develop new pharmaceuticals. Policy implications: Sweden needs to decide whether it is TLV's responsibility to incentivize the development of new pharmaceuticals, and to what extent this should be done.

Bakgrund: Trots att det är mycket fokus på kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserad vård och omsorg, finns det indikationer på att arbetet med hälso- och välfärdsteknik (HVT) inte uppfyller dessa krav. Kommuner tycks dessutom ha svårigheter med strukturerade processer kring HVT. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur evidens används när kommuner i Sverige upphandlar, implementerar och utvärderar HVT, samt vilket eventuellt stöd kommuner önskar med detta arbete. Metod: Förklarande sekventiell mixad metod-design användes i den här studien och tjänstemän i fem svenska kommuner deltog i enkät samt uppföljande intervju. Resultat: Kommuner arbetar inte systematiskt och strukturerat med evidens vid upphandling, implementering och utvärdering av HVT. Kommuner lade stor vikt vid underlag från andra kommuner inför upphandling. Två kommuner hade en beslutad process för implementering och tre hade en plan för systematisk uppföljning av HVT. Mer än hälften av kommunerna ansåg att de behövde stöd i arbetet med HVT, exempelvis med strukturerade utvärderingar, framför allt med kvalitativ uppföljning. Det fanns också ett behov av vägledningar och mallar, trots att det finns mycket stödmaterial inom området från flera olika myndigheter. Slutsats: Det finns ett behov av nationellt stöd i processerna och att tydliggöra hur kommuner kan bidra till att skapa evidens. Det finns ett behov av fortsatt forskning om hur bristen på en röd tråd med evidens genom processerna påverkar slutanvändarna/brukarna. / Background: Despite much focus on knowledge-based social services and evidence-based health and social care, there are indications that the work with health and welfare technology (HWT) does not meet the requirements to be considered evidence-based. Municipalities also seem to have difficulties in establishing processes regarding HWT. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate how evidence is used when municipalities in Sweden procure, implement, and evaluate HWT, and to investigate what possible support municipalities would like regarding this. Method: Explanatory sequential mixed-methods design was used and officials in five different municipalities conducted surveys and subsequent interviews. Results: Municipalities do not consistently work with evidence in the procurement, implementation, and evaluation of HWT in a systematic and structured manner. Municipalities placed great emphasis on input from other. Two municipalities used an established process for the implementation of HWT and three had a plan for systematic follow-up. More than half of the municipalities felt that they needed support in their work with HWT, for example with structured evaluations, and especially qualitative follow-up. There was also a need for guidance and templates even though much support material from several different national authorities exists. Conclusion: There is a need for national support in establishing processes, and in clarifyinghow municipalities can contribute to evidence generation. Continued research on how the lack of an integrated use of evidence throughout municipal care processes affect the end users is necessary.

The new regulation on medical devices, EU 2017/745, came into force in May 2021 meaning that all economic operators in the industry need to adhere to new, stricter requirements. As there is yet no common practice on how to implement and comply with the new requirements, many struggles with this.  In this thesis, the implementation of a distributor company operating in the medical device industry, currently in the middle of the implementation, is qualitatively evaluated to identify areas of improvement. This is done by conducting a case study where the company's implementation approach is mapped and evaluated with regard to good practice, and implemented organizational changes due to the regulation are identified and benchmarked against similar companies. Their interpretation and implementation appear to be rather strict and ambitious based on the overviewing benchmark with similar distributors. Their implementation moreover largely followed good practice, but several areas of improvement could nevertheless be identified.  Additionally, this thesis aimed to explore how the result of the final implementation of EU 2017/745 can be assessed. A literature review was conducted where general parameters to assess regulatory implementation were identified, followed by a literature review where it was investigated how these parameters can be adapted to assess the result of the implementation of EU 2017/745. Several parameters of interest to assess the result were identified together with examples of indicators that can be used. More research is however needed to be able to establish a complete, adequate method to assess the final implementation result. / Den nya förordningen för medicintekniska produkter, EU 2017/745, trädde i full kraft i maj 2021. Det betyder att alla ekonomiska aktörer verksamma i den medicintekniska industrin måste anpassa sig till nya, hårdare krav. Många upplever dock svårigheter eftersom det ännu inte finns någon praxis för hur kraven ska implementeras och efterlevas. I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ utvärdering av implementeringen hos en medicinteknisk distributör som befinner sig mitt i implementeringsarbetet, för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta görs genom en case study, där företagets implementering kartläggs och utvärderas i relation till good practice. Vidare identifieras organisatoriska förändringar som genomförts som en följd av förordningen, och benchmarkas mot andra, liknande företag. Utvärderingen visade att företagets tolkning och implementeringen av kraven stod sig väl i relation till det övergripande benchmark som tillhandahölls. Vidare följde implementeringen i stora drag good practice, men ett antal förbättringsmöjligheter kunde ändå identifieras.  Vidare syftar uppsatsen till att utforska hur resultatet av implementeringen av EU 2017/745 kan bedömas när implementeringen är färdig. En literaturstudie på allmän regulatorisk utvärdering samt organisatorisk förändringsutvärdering genomfördes, där områden relevanta för att utvärdera regulatorisk implementering identifierades. Detta följdes av en vidare literaturstudie för att undersöka hur dessa områden kan anpassas för bedöma resultatet av EU 2017/745. Ett antal intressanta områden tillsammans med exempel på indikatorer som kan användas för en sådan bedömning identifierades. Vidare arbete behövs dock för att fastställa en heltäckande, ändamålsenlig metod för att bedöma implementeringsresultatet.

The Swedish government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, cametogether on a vision that Sweden will be the most advanced country in offering opportunities fordigitalization and e-health by the year of 2025. Self-monitoring is one aspect that can digitizeworkflow in healthcare. This master thesis sought to investigate the opportunities and restrictions when implementingself-monitoring for heart failure patients in Swedish healthcare. Starting from the holisticperspective as an analysis of the clinician’s interest and the need for self-monitoring systemsby conducting a mixed method approach. Surveys were sent out to different county councilsin Sweden working with heart failure patients, and interviews were conducted withrepresentatives from primary care, specialist care, and advanced home health care. Secondly,interviews were conducted with stakeholders from the field of implementation in order togather qualitative results on the organizational, legal, and technical influencing factors,challenges, and requirements in Swedish healthcare. The qualitative data were processedthrough thematic analysis and the quantitative data was processed through descriptive analysis. The results gathered from clinicians consisted of three areas regarding functionality demandsin self-monitoring systems. The results gathered in the aspect of implementation consisted ofthree main organizational influencing aspects, three solution models from a legal perspective,as well as three aspects related in the field of technology and IT. / Sveriges regering och SKR gick samman om en vision om att Sverige ska vara det land somhar kommit längst med att erbjuda möjligheter till digitalisering av vård till år 2025. Egenmon-itorering är en aspekt som kan digitalisera arbetsflöden i vården. Detta masterarbete ämnade att undersöka möjligheter och begränsningar vid implementeringav egenmonitorering för hjärtsviktspatienter i svensk sjukvård. En mixad metodinriktninggenomfördes, som delades upp i två huvudsakliga delar. Första delen ämnade sig till kliniker,där enkäter skickades ut till olika landsting i Sverige som arbetar med hjärtsviktspatienter,samt intervjuer som genomfördes med representanter från primärvård, specialistvård ochavancerad hemsjukvård. Den första delen ämnade till att undersöka klinikers intresse ochbehov av egenmonitorering. Den andra delen bestod av intervjuer med ämnesexperter inomimplementation och digitalisera system för svensk sjukvård. Intervjuerna medimplementationsexperterna genererade kvalitativa resultat utifrån ett organisatoriskt, juridisktoch tekniskt perspektiv. Den kvalitativa datan bearbetades genom en tematisk analys och den kvantitativa datanbearbetades genom en deskriptiv analys. Resultaten som samlats in från kliniker bestod av treområden avseende funktionalitetskrav i egenmonitoreringssystem. Resultaten som samladesin gällande implementationen i svensk sjukvård bestod av tre huvudsakliga organisatoriskapåverkande aspekter, tre lösningsmodeller ur ett juridiskt perspektiv, samt tre aspekterrelaterade till teknik och IT.

Coronapandemins effekter har påverkat hälso-och sjukvården runt om i världen. Det har i sin tur utmanat den svenska sjukvården generellt och personalen som jobbar inom vård-och omsorg, specifikt äldreomsorg och inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SFS 1993:387). Ökade hygienkrav och besöksförbud inom vård-och omsorg är några exempel på hur coronapandemin förändrat vård-och omsorgspersonalens sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att undersöka hur vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen och LSS upplevde den psykosociala arbetsmiljön, och hur ledarskapet har fungerat under covid-19-pandemin. Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från olika kommuner i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes med totalt fem yrkesverksamma respondenter inom hemtjänst och LSS. Resultatet visar att vård-och omsorgspersonal upplever att covid-19-pandemin har påverkat och belastat deras arbetsmiljö. Faktorer som kan kopplas till den försämrade arbetsmiljön är smittspridning och hög personalfrånvaro. Det har inneburit en överbelastad arbetsmiljö i det dagliga arbetet för vård-och omsorgspersonal. Resultatet visar även att arbetsgivare har följt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att minska risken av covid-19 genom att informera om rådande situation, uppmana att arbetstagare stannar hemma om de är sjuka med symptom. Vård-och omsorgspersonal betonar vikten av närvarande chefer och att arbetsgivaren arbetar med riskfaktorer och förebyggande insatser för att minska smittspridningen. Det framgår även att arbetsgivare har hanterat arbetstagarnas oro för smitta och vidtagit åtgärder genom tillfällig omplacering. / The effects of the Corona pandemic have affected health services around the world. This in turn has challenged the Swedish health care system in general and health care workers in particular. Increased hygiene requirements and visiting bans in health and social care are some examples of how the corona pandemic has changed the way health and social care work. The aim of this study is to investigate how care workers in elderly care and the Act on Support and Services for the Disabled, LSS (SFS 1993:387) experienced the psychosocial work environment, and how leadership has functioned during the covid-19 pandemic. The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through semi-structured interviews with five respondents from different municipalities in Sweden. A convenience sample was used with a total of five professional respondents in home care and LSS. The results show that care workers feel that the covid-19 pandemic has affected and burdened their work environment. Factors that can be linked to the deterioration of the working environment are the spread of infection and high staff absenteeism. This has resulted in an overloaded work environment in the daily work of health care workers. The results also show that employers have followed the Public Health Agency's guidelines to reduce the risk of covid-19 by providing information about the current situation, encouraging workers to stay at home if they are ill with symptoms. Health care workers emphasize the importance of present managers and that the employer works on risk factors and preventive measures to reduce the spread of infection. It also appears that employers have addressed workers' concerns about infection and taken action through temporary reassignment.

Over the last two decades, more and more elderly care nurses, specialists and untrained, have chosen to go into temporary agency work rather than insitutionalized care. This qualitative study investigated the factors that attract elderly care nurses to temporary employment and possible adjustments organizations can make, to enhance their competitiveness over agencies. A structured literature review and the Job Demand-Resource Theory were used as the backdrop for qualitative interviews with temporary agency nurses, temporary agents and leaders of elderly care homes. The factors that attract elderly care nurses in Germany to temporary agency work are expectations of greater flexibility, higher salaries and a different balance of demands and resources. The expected flexibilities are however limited and higher salaries arequestionable. Temporary agency nurses are engaging in a form of job crafting behavior that has larger implications for the field. Organizations might enhance their competitiveness with changes to internal structures, in large part changes to internal communication, and external changes the organizations might support / In den letzten zwei Jahrzehnten haben sich immer mehr Altenpfleger*innen, sowohl Fachkräfte als auch Ungelernte, dafür entschieden, in der Zeitarbeit statt der stationären Pflege zu arbeiten. Diese qualitative Studie untersuchte die Faktoren, die Altenpfleger*innen zur Zeitarbeit bewegen, und mögliche Anpassungen, die Unternehmen vornehmen können, um ihre Wettbewerbsfähigkeit gegenüber Agenturen zu verbessern. Eine strukturierte Literaturrecherche und die Job Demand-Resource Theorie dienten als Grundlage für qualitative Interviews mit Zeitarbeitspflegekräften, Disponent*innen von Zeitarbeitsagenturen und Leiter*innen von Altenpflegeheimen. Die Faktoren, die Altenpflegeri*innen in Deutschland zur Zeitarbeit bewegen, sind die Erwartung größerer Flexibilität, höhere Gehälter und ein anderes Gleichgewicht von Anforderungen und Ressourcen. Die erwartete Flexibilität ist jedoch begrenzt und die finanziellen Vorteile sind fraglich. Zeitarbeitskräfte üben eine Form des Job Crafting aus, die weitreichende Auswirkungen auf die Pflege als Profession und Arbeitsfeld hat. Unternehmen könnten ihre Wettbewerbsfähigkeit durch Änderungen der internen Strukturen, größtenteils eine Anpassung der Kommunikation, und durch externe Veränderungen, die sie unterstützen könnten, verbessern.

This study shows the investigation of physical activeness among the nurses whowork in night shifts in hospitals and motivates them to do physical activities in theform of gamification in their working place. A qualitative approach is applied forgathering the data in the form of interviewing nurses to inquiry the problems andtried to find out the real opinions and scenarios related with physical inactivenessbased on the nurse’s interpretation. Working-time, working-loads, leisure-time,behaviors towards physical activity, laziness, less knowledge about voluntarymovements are coming out from the findings of this study. This paper suggests someactions such as walking, doing physical exercises, playing games etc. to encouragenurses to do more physical activities in a fun way in the workplace. A fun game,called ‘Healthy steps’ is designed based on the suggested actions in the form ofgamification is presented in this paper to promote physical activity at workplace andto encourage the nurses to participate lo lead a healthy lifestyle. / Denna studie visar undersökningen av fysisk aktivitet bland sjuksköterskorna somarbetar på nattskift på sjukhus och motiverar dem att göra fysiska aktiviteter i formav gamification på sin arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpas för att samla in datai form av intervjuande sjuksköterskor för att undersöka problemen och försökte tareda på de verkliga åsikterna och scenarierna relaterade till fysisk inaktivitet baseratpå sjuksköterskans tolkning. Arbetstid, arbetsbelastning, fritid, beteende mot fysiskaktivitet, lathet, mindre kunskap om frivilliga rörelser kommer fram från resultatenfrån denna studie. Denna uppsats föreslår några åtgärder som att gå, göra fysiskaövningar, spela spel etc. för att uppmuntra sjuksköterskor att göra mer fysiskaaktiviteter på ett roligt sätt på arbetsplatsen. Ett roligt spel, kallat ‘Healthy steps’ ärutformat baserat på de föreslagna åtgärderna i form av gamification, presenteras idenna uppsats för att främja fysisk aktivitet på arbetsplatsen och för att uppmuntrasjuksköterskorna att delta för att leva en hälsosam livsstil.

Det traditionella perspektivet i hälso- och sjukvården behöver förändras, från en levererad produkt till co-production mellan sjukvårdspersonal och patienter. Patienter som drabbas av en höftfraktur lider vanligen av hög smärta och innan transport till sjukhus krävs bedömning och smärtlindring av ambulanspersonal. Lokalt inom ambulanssjukvård är det däremot inte utvärderat om patienten är involverad i bedömning och behandling enligt co-production. Motsvarande är inte heller kvaliteten av den medicinska riktlinjen för höftfrakturer systematiskt utvärderad lokalt. Målet med detta förbättringsarbete var att mäta och öka journalförda smärtskattningar samt att möjliggöra en reviderad version av den medicinska riktlinjen med ökad kvalitet. Förbättringsåtgärder skapades utifrån hörnstensmodellen. En kvalitativ studie undersökte personalens uppfattningar av förbättringsarbetet för co-production i vården. Intervjuer med personal i fokusgrupper analyserades med en deskriptiv ansats och med ramverket co-production cycle. Resultatet visar på en signifikant ökning av journalförd smärtskattning och en ökad kvalitet av den medicinska riktlinjen. Studien visar på en motivation att fråga, snarare än att anta nivån av patienternas smärta. Slutsatsen är att det är möjligt att mäta medicinska riktlinjers kvalitet och därmed deras förbättring. Genom att visualisera det journalförda vårdarbetet, jämlikt hörnstensmodellen, skapas en motivation till förändring gentemot co-production i vården. / The traditional perspective of healthcare needs transformation, from a delivered product to a co-produced service between healthcare professionals and patients. When a patient sustains a hip fracture it is often characterized with severe pain and requires an ambulance for assessment and pain relief before transportation to a hospital. However, in context of the ambulance service it is not evaluated if the patient is involved and co-produces in the assessment and treatment. Neither is the quality of the medical guideline for treatment of hip fracture systematically evaluated in the local context. The aim of this improvement work was to measure and increase the documented pain assessment, as well to measure the quality of the medical guideline so it can be revised with an improved quality. Interventions was formed using the cornerstone model as a framework. A qualitative study was performed to analyse effects of the improvement work experienced by the personnel for co-producing care with patients. Focus groups interviews with the personnel was conducted using a descriptive approach and the co-production cycle as framework. The results show a significant increase in the documentation of the pain assessments and an increased quality in the medical guideline. The study shows a motivation to ask, rather than assume patient’s pain assessment. In conclusion it is possible to measure the quality of a medical guideline and therefore so is improvement. Visualising documented care to the personnel in accordance with the cornerstone model, creates a motivation for change towards co-producing care.