Trots att medellivslängden i Sverige ökar så kvarstår skillnader och förutsättningar för en god hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Sverige står för att främja en jämlik hälso- och sjukvård men studier visar att hälso- och sjukvården trots det inte är helt jämlik. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av jämlik vård bland yrkesverksamma i hälso- och sjukvården i region Gävleborg. Metoden som användes i studien var en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet bestod av nio yrkesverksamma, där fem hade daglig patientkontakt och fyra samordningsansvar. Analys av det insamlade materialet genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att yrkesverksamma ser jämlik vård som ett stort begrepp som kräver mer diskussion och arbete. Det visar även en förhoppning om att normer och fördomar inte ska påverka i bemötande eller behandling, trots det tror flera respondenter att det spelar in. Respondenterna anger vårdmöten med tolk, kulturella skillnader, förebyggande arbete och kommunikationssvårigheter som områden där mer arbete behöver läggas för att tillgodose en jämlik vård. Slutsatsen är att upplevelserna och tankarna kring jämlik vård varierar mycket, det krävs tydliga riktlinjer och arbetssätt för varje enskild enhet i deras arbete med jämlik vård. Vidare krävs även en klar bild av vad regionen och chefer anser att jämlik vård är, samt hur enheterna ska arbeta för att främja en jämlik hälso- och sjukvård. / Even though life expectancy in Sweden is increasing, differences and conditions for good health between different groups in the population remain. Sweden stands for promoting equal health care, but studies show that health care in Sweden is not completely equal. The purpose of the study was to investigate experiences of equal care among health care professionals in the Gävleborg region. The method used in the study was a qualitative study design with an inductive approach where semi-structured interviews were used. The sample consisted of nine professionals, where four had coordination responsibilities and five daily patient contact. Analysis of the collected material was performed with a qualitative content analysis. The results showed that professionals see equal care as a major concept that requires more discussion and work. It also shows a hope that norms and prejudices would not affect the care staff's behavior or the choice of treatment, despite this, several respondents believe that it can affect both the care meeting and the choice of treatment. The respondents state care meetings with interpreters, cultural differences, preventive work, and communication difficulties as areas where more work needs to be done to achieve equal healthcare. The conclusion is that the experiences and thoughts about equal healthcare vary a lot, clear guidelines are required for each individual unit in their work with equal care. Furthermore, there must also be a clear picture of what the region and managers believe that equal care is, and how the units should work to promote equal health and medical care.

Hur blir vi bättre på att rädda liv? Hur förbättrar vi kvalitén på mötena med våra patienter? Kvalitetssystem inom sjukvården är ett svar på de ovannämnda frågorna. Kvalitetssystem i vården inkluderar verktyg som tillåter användaren utföra analyser på patientdata i syfte att förbättra vårdkvalitén. Detta gör man genom att leta efter mönster i patientdata som lett till negativa utfall. År 2019 implementerade Region Dalarna ett kvalitetssystem med namnet Medrave M4. Sedan dess har regionen inte utvärderat användning av systemet. För att ernå nya perspektiv kring fördelar och nackdelar med kvalitetssystem i vården redogörs användningen avMedrave M4 i Region Dalarna i denna rapport, detta utifrån vårdpersonalens perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som föreligger med ett kvalitetssystem. Således avgöra om kvaliteten på vården har ändrats sedan RegionDalarna implementerade Medrave M4. Studiens frågeställning har kunnat besvaras genom att granska tidigare forskning, analysera insamlade data, intervjuer, utför en fallstudie och observera kvalitetssystemet Medrave. Resultatet visar att det finns fördelar med att använda kvalitetssystem i vården. Exempelvis kunde Region Dalarnas primärvård genomföra vaccinationer av Covid – 19 mer effektivt med hjälp av kvalitetssystemet. Systemet möjliggjorde för personalen att enkelt identifiera patienter i mest behov av vaccin. Vidare gör ett kvalitetssystem även det möjligt för verksamheter att jämföra resultat med andra verksamheter, vilket har visat sig gynna organisationsutveckling. Kvalitetssystem kan också fungera som ett verktyg för forskning inom vården. Man har sett att enheter som använder kvalitetssystem har mindre förskrivning av onödiga läkemedel till patienter. Nackdelarna med användandet av systemet är att man har sett att det finns en liten risk att patientdata läcker ut. Studien visade också att kvalitetssystemet inte interagerade optimalt med andra system, vilket kan försvåra arbetet för personalen. Det går även att se att de råder brist på kunskap gällande kvalitetssystemets fördelar bland vårdpersonal. Detta kan i sin tur leda till att systemet avskaffas i onödan av verksamheter. / How do we become better at saving lives? How do we improve the quality of the encounters with our patients? Quality systems in the healthcare are functioned and designed to answer the above-mentioned questions. They include tools that allow the user to perform analysis on patients’ data to improve the quality of care. One does this, by looking for patterns in the data that results in negative outcomes. In the year of 2019, Region Dalarna implemented a quality system named Medrave M4. Since then, an evaluation on the use of this quality system within this region has yet not been done. As a way of getting new perspectives on the benefits and cons of quality systems in the healthcare, this thesis chose to evaluate the use of Medrave M4in Region Dalarna. The purpose was to find out what the strengths, weaknesses, opportunities, and threats were with the system. And to determine if the quality of care has improved since Region Dalarna implemented the system. The study's questions have been answered by reviewing previous research, analysing collected data, interviewing relevant people, and observing the Medrave quality system. These parameters have been compared and have been analysed to answer the questions in depth. By analysing the collected data from these sources, the results are that the benefits of utilizing quality systems in the healthcare are diverse and many. The primary care of Region Dalarna managed the vaccinations of Covid–19 much better because of the quality system. It allowed them to easily identify patients in most need of the vaccinations. The quality system has also allowed comparison of results with other organisations. It also supports research and made it possible to reduce unnecessary prescription of medicine to the patients. The disadvantages of using the system are that there is a risk of patient data being leaked. The study also showed that the quality system did not interact optimally with other systems, which can make the work for the staff more difficult. It has also been seen that there is a lack of knowledge within the staff regarding the benefits of the quality system, this in turn can lead to the business unnecessarily abolishing the system.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem och i Sverige utsätts ungefär var fjärde kvinna för våld i nära relation. Våldet som utövas skadar kvinnans hälsa både psykiskt och fysiskt därmed bär hälso-och sjukvården ett stort ansvar i att stödja och identifiera pågående våld. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor i våldsnära relation upplevt vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod ​​En strukturerad litteraturöversikt gjordes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl complete. Tio vetenskapliga granskade artiklar sammanfattades och analyserades med inspiration från Fribergs mall därefter tematiserades resultaten. Resultat ​​Tre huvudteman anträffades; Att bli sedd och bli tagen på allvar, vårdrelationens betydelse och hälso-och sjukvårdens tillgänglighet samt två tillhörande subkategorier. Fynden visade bland annat på att kvinnor vill bli tillfrågade om våld, i en ostörd miljö där vårdpersonalen visar på empati, engagemang och kunskap. En brist på kunskap om våld i nära relation föreligger ofta hos vårdpersonal vilket bidrar till att kvinnorna inte uppmärksammas och bemöts på ett lämpligt sätt. Slutsats ​​Att uppleva våld innefattar flera dimensioner av känslor. Att bli tillfrågad och få stöd från vårdpersonal i denna situation kan bidra till en känsla av hoppfullhet och trygghet i att våga lämna relationen. Stödet och bemötandet av vårdpersonal är grundläggande för att kvinnor i våldsutsatta relationer ska våga öppna upp och söka hjälp för sin situation.​ / Background Domestic violence is a global problem and in Sweden about one in four women are subjected to domestic violence. This violence damages a woman's health both mentally and physically, so the healthcare system has a significant responsibility to support and recognize ongoing violence. Aim ​​The aim was to describe how women in a violent relationship experienced the behavior of healthcare professionals in the healthcare system.​ Method A structured literature review was conducted with searches in the databases Pubmed and Cinahl complete. Ten peer-reviewed articles were summarised and analysed using Friberg's template, and the results were then thematised. Results ​​Three main themes were found: being seen and taken seriously, the importance of the care relationship and the accessibility of health care, as well as two associated subcategories. The findings showed, among other things, that women want to be asked about violence, in an undisturbed environment where healthcare staff show empathy, commitment and knowledge. There is often a lack of knowledge about domestic violence among health professionals, which contributes to women not being recognized and treated appropriately. Conclusions Experiencing violence involves multiple dimensions of emotion. Being asked and receiving support from healthcare professionals in this situation can contribute to a sense of hope and security in daring to leave the relationship. The support and response of healthcare professionals is fundamental for women in abusive relationships to have the courage to seek help for their situation.

Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som orsakar ohälsa hos de personer som är eller varit utsatt för våld. Det kan vara svårt för den våldsutsatta att förstå situationen den befinner sig i och att söka hjälp från samhället. I vissa former av relationer, som exempelvis relationer där den våldsutsatta är beroende av våldsutövaren kan det vara extra svårt att söka stöd och hjälp från samhället. Socialtjänsten ansvarar för det lokala arbetet mot våld i nära relationer. Studiens syfte var att studera socialtjänstpersonalens erfarenheter från att arbeta med personer som utsatts för våld i nära relationer. Urvalet för studien var socialtjänstpersonal som arbetar med stödsamtal i Mellansverige. Datainsamlingen bestod av semi-strukturerade intervjuer som har analyserats enligt Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultatet visar att stödsamtalen är individanpassade till personer som söker stöd, men det finns svårigheter att bemöta vissa grupper av våldsutsatthet. Exempelvis funktionsnedsatta, barn, missbrukare och hedersrelaterat våld. Socialtjänstpersonalen upplevs vara i behov av en tvärsektoriell samverkan med bredare kunskap om våld i nära relationer för att tillsammans kunna stödja våldsutsatta grupper i samhället. / Violence in close relationships is a major public health problem that causes ill-health in people who are or have been subjected to violence. It can be difficult for a victim of violence to understand the situation in which it is located and to seek help from society. In some forms of relationships, such as relationships where the victims of violence depend on the violent practitioner, it may be particularly difficult to seek support and help from society. The social service is responsible for the local work against violence in close relationships. The aim of the current study was to investigate social services workers experience from working with people who have been exposed in violence in close relationships. The sample for the study was social services workers working on counselling in central Sweden. The data collection consisted of semi-structured interviews that have been analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis. The results show that counselling is individualized for people seeking support, but there is difficulty in responding to certain groups of violent vulnerability. For example, disabled, children, addicts and honor related violence. The present study found that social services workers are perceived to be in need of cross-sectoral cooperation with increased knowledge of close-relationships violence, in order to reach all violent exposed groups in society.

Den här studien syftar till att öka kunskapen om kuratorer inom hälso- och sjukvården och deras upplevelser av att jobba i en medicinsk kontext samt de eventuella utmaningar och möjligheter det innebär. Socialt arbete bedrivs i stor omfattning inom hälso- och sjukvården. Att bemöta patienter utifrån psykosociala faktorer på en medicinsk arena ställer krav på både en individuell och professionell förmåga hos kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Med sin socionomutbildning bidrar kuratorerna inom hälso- och sjukvården med kunskap som sträcker sig långt över det rent medicinska perspektivet på patientens situation. Den 1 juli 2019 infördes legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator som ett steg mot en ökad kvalitet och rättssäkerhet för patienter genom krav på lämplighet och kompetens hos kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien syftar därför också till att undersöka om legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator eller annan relevant vidareutbildning påverkar kuratorernas upplevelser av att jobba ien medicinsk kontext. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken kuratorer på ett somatiskt sjukhus i Stockholmsområdet. Studiens resultatet visar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en välutbildad yrkesgrupp med ett stort handlingsutrymme att utforma det egna arbetet. Det stora handlingsutrymmet tycks också bidra till att yrkesrollen är svår att avgränsa och definiera. Enligt resultaten för denna studie är rutinerna för samverkan över professionsgränserna på ett somatiskt sjukhus långt ifrån tydliga. Att nå samverkan med andra professioner i patientarbetet tenderar att många gånger bli kuratorernas ansvar. Slutsatserna är att yrkesrollen som kurator inom hälso- och sjukvården behöver bli stärkt och definierad, i synnerhet i en medicinsk kontext. Hälso- och sjukvården är en solid organisation som präglas av hierarkier och olika legitimitet att utföra arbetsuppgifter. Kuratorns psykosociala bidrag riskerar att hamna i skymundan trots det viktiga arbete hen erbjuder för patientens välmående. Legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator tycks hittills inte ha stärkt professionen i någon större utsträckning. Enligt denna studie är det istället annan vidareutbildning som genererat de viktigaste bidragen för yrkesprofessionen. / The aim of this study is to increase the knowledge about social workers in medical health care and their own experiences and challenges of working in a medical environment. Social workers offer important contributions to the medical settings. Their social and behavioral perspective broadens the possibilities to help the patients in more complex ways than the medical focus can offer. In 2014, as many as 10 percent of all social workers in Sweden were hired as medical and health care counselors. Despite the fact that social work in medical health care can be compared to other social work, there are important differences between the two. The work environment of social workers/counselors in medical health care is primarily focused on physical diseases. Also, the social workers in medical health care are bound to other jurisdiction than just social law. My study also aims to examine if the decision to certify the profession of counselors in medical health care, starting in July 1 2019, or other relevant further education in any ways affect the counselors’ experiences of working in medical health care. Both practically and for the professional identity, personally and as social workers as a group. This study shows that counselors in medical health care are well educated as a professional group having agency to form their own working practices. At the same time, agency seems to contribute to difficulties when defining their professional roles. When dealing with medical patients, the responsibility to create cooperation with other professions often seems to lie on the counselors. According to the results of this study the routines regarding cooperation between professions in a medical hospital are far from distinct. In conclusion, the profession of counselor needs strengthening and defining, perhaps particularly so within the medical context. Swedish medical health care shows a strong organization characterized both by hierarchies and a variety of legitimacies in performing different tasks. The psychosocial contributions of the counselor often seem sidelined despite the important implications for the patient’s well-being. At this point, the medical health care certificate for counselors doesn’t seem to have strengthened the profession to any significant degree. According to this study, it is rather another form of further education which has made the greater contributions to the profession.

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.

Digitaliseringens framväxt har utvecklat digitala arbetsmiljöer inom verksamheter där informationsteknologi tillämpas för att förbättra medarbetarnas produktivitet. Användningen av digital teknologi har ökat säkerhetsbehovet, med ett större fokus på cyber- och informationssäkerhet för att skydda mot digitala hot. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig verksamhet främjar IT-säkerhetsmedvetenhet i en digital arbetsmiljö, med fokus på hur en region inom hälso- och sjukvården arbetar med cyber- och informationssäkerhet. Forskningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där intervjuer har genomförts med medarbetare på säkerhetsavdelningen samt från sjukvården i den utvalda regionen. Resultatet visar att regionens arbete med att främja säkerhetsmedvetenhet i den digitala arbetsmiljön i flera avseenden anses vara bristfällig. Således belyser studien att en säkerhetsmedvetenhet kan främjas genom olika perspektiv såsom en tydlig kommunikation från verksamhetsledningen ut i organisationen samt att medarbetaren beaktar cyber- och informationssäkerhet som en del av det givna ansvarsområdet, oavsett arbetsuppgifter. Det är även väsentligt att anpassa den digitala arbetsmiljön där tekniken samspelar med människan. Ett förslag har utvecklats till regionen för att främja säkerhetsmedvetenhet och upprätthålla funktionsförmågan i en tidspressad arbetsmiljö, samtidigt som säkerheten prioriteras. / The rise of digitalization has developed digital work environments within organizations where information technology is applied to enhance employee productivity. The use of digital technology has increased security needs, with a greater focus on cyber and information security to protect against digital threats. This study aims to investigate how a public organization promotes IT security awareness in a digital work environment, focusing on a healthcare sector region's cyber and information security practices. The research, based on a qualitative case study where interviews have been conducted with employees of the security department and healthcare workers, indicates that the region's efforts to promote security awareness in the digital work environment are deficient in several respects. Thus, the study highlights that security awareness can be enhanced through various perspectives, such as clear communication from management throughout the organization and employees considering cyber and information security as part of their responsibilities, regardless of their work tasks. It is also essential to adapt the digital work environment where technology interacts with human elements. A proposal has been developed for the region to foster security awareness and maintain functionality in a time-sensitive work environment while prioritizing security.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet. / Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.