Bakgrund: Obesitas är ett medicinskt tillstånd med överdriven fettansamling i kroppen vilket ökar risken för hälsoproblem. Body Mass Index (BMI) används för att ställa diagnos. Orsakerna till obesitas inkluderar genetiska faktorer och beteendemönster. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan hindra personer att söka vård. Syfte: Syftet var att undersöka individers erfarenheter av att leva med obesitas. Metod: Litteraturstudie används för att sammanställa kvalitativ forskning om individer med obesitas. Engelskspråkiga peer-reviewed artiklar mellan 2015 och 2023 fokuserade på erfarenheter av obesitas. 11 utvalda artiklar analyserades. Detta resulterade i övergripande insikter om livet med obesitas. Resultat: Det framkommer tre teman i resultatet: ”Beteendemässiga hinder och strategier i vardagen”, ”Att möta fördomar men att få personcentrerad vård” och ”Strävan efter inre harmoni”. Litteraturstudien visar på starka känslor av skam och utanförskap hos individer med obesitas på grund av samhällets stigmatisering. De möter negativt bemötande både i vardagen och inom vården vilket försämrar deras välbefinnande. Konklusion: Sjuksköterskor har en viktig funktion i att förebygga ohälsosamma matvanor genom stöd. Ett samarbete mellan yrkesgrupper är av betydelse för att stödja individer med obesitas. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan negativt påverka individer med obesitas. Ett stöd från hälso- och sjukvården kan öka motivationen för livsstilsförändringar och självacceptans. / Background: Obesity is a medical condition characterized by excessive fat accumulation in the body, increasing the risk of health problems. Body Mass Index (BMI) is used for diagnosis. The causes of obesity include genetic factors and behavioral patterns. Negative biases from healthcare professionals can prevent individuals from seeking medical care. Aim: The purpose of the study was to investigate individuals experiences of living with obesity. Method: Literature review is used to compile qualitative research on individuals with obesity. English-language peer-reviewed articles between 2015 and 2023 focusing on experiences of obesity. 11 selected articles were analyzed, resulting in overarching insights into life with obesity. Findings: The result reveals three main themes: “Behavioral barriers and strategies in everyday life”, “Facing prejudices but receiving person-centered care” and “Striving for inner harmony”. The literature study reveals strong feelings of shame and exclusion among obese individuals due to societal stigmatization. They encounter negative treatment both in everyday life and within healthcare which worsens their well-being. Conclusion: Nurses play a crucial role in preventing unhealthy eating habits through support. A collaboration between professions is important to support individuals with obesity. Negative biases from healthcare professionals can adversely affect individuals with obesity. A support from healthcare providers can enhance motivation for lifestyle changes and self-acceptance

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer, vilket innebär att sjuksköterskor någongång under sin karriär kommer att stöta på patienter med cancer. Sjuksköterskor har en storroll gällande smärtlindring hos patienter med cancer, däremot beskrivs en bristande kunskapgällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en allmän litteraturöversikt baserat påvetenskapliga artiklar som beskriver grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av attsmärtlindra patienter med cancer inom hälso-och sjukvården kan det belysa eventuella hindereller svårigheter som i sin tur kan skapa förbättringar för den smärtlindring somsjuksköterskor ger. Syfte: Syftet var att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindrapatienter med cancer inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklaroch en artikel med mixad metod där det kvalitativa resultatet användes. Artiklarnakvalitetsgranskades enligt SBU:s bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik ochanalysen genomfördes enligt Fribergs dataanalys. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenteras är otillräcklig kunskap, svårt att göra rättoch utmaningar vid kommunikation. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna ett dåligtsjälvförtroende av att inte ha tillräcklig kunskap om smärtlindring av patienter med cancer, enovisshet om den tillämpade smärtlindringen är evidensbaserad, svårt att ge tillräckligsmärtlindring, rädsla att skapa ett opioidberoende hos patienten, utmaningar vidkommunikation mellan sjuksköterska och patient och utmaningar vid kommunikation mellanvårdpersonal. Slutsats: Otillräcklig kunskap, svårt att göra rätt och utmaningar vid kommunikation bidrartill att god smärtlindring med god kvalitet riskeras att utebli. Utbildning inom ämnet kanbidra till att minska hindren och öka möjligheterna för god och effektiv smärtlindring förpatienter med cancer.

Since the new Swedish law was implemented in 2018, where hazard gambling was included in treating people with addiction, we wanted to investigate how the Swedish municipality and region collaborated to treat people with the syndrome. The purpose was to get a deeper understanding of how the municipality and region collaborate to reach consensus with people experiencing hazard gambling. The methods used to collect data was by qualitative semi-structured interviews through zoom- and team meetings. The results shows prerequisites for collaboration, aspects of power structures in the collaboration and organizational factors for reaching consensus. The conclusion is that the collaboration depends on co-morbidity, the effect of the hierarchy in- and between the organizations, the difference of the law and guidelines between the organizations to make the collaboration effective and that it is a lot of work to be done for reaching full potential in the collaborative process.

Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

Patients with mental illness experience dissatisfaction with their care due to lack of understanding and ignorance from the nurses. The nurses’ approach might influence these patients' experience of their care. The purpose of the literature review was to describe nurses' approach in care of patients with mental illness. The literature review is based on an inductive approach and the result is based on 14 scientific papers, of which eight used a qualitative design and sex used a quantitative design. A simpler form of content analysis was used, which resulted in four themes: the importance of knowledge, preconceived perceptions, neglect and feelings of responsibility. Nurses' attitudes to mental illness are both positive and negative. Positive approaches include feelings of responsibility for patient care. Negative approaches include neglect and negative feelings such as distrust and fear. The result of the literature review indicates a need for more education about mental illness in order to reduce stigma and knowledge gaps among registered nurses in public health services. As many results articles were related to abuse problems the area seems limited, therefore more research directed toward other mental illnesses, is recommended. / Patienter med psykisk ohälsa upplever missnöje med sin omvårdnad på grund av brist på förståelse och negligering från sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna kan påverka dessa patienters upplevelser av omvårdnaden genom sitt förhållningssätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Litteraturstudien grundas på en induktiv ansats och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar, varav åtta artiklar är kvalitativa och sex artiklar är kvantitativa. En enklare form av innehållsanalys användes, vilket resulterade i fyra teman: kunskapens betydelse, förutfattade uppfattningar, negligering samt känslor av ansvar. Sjuksköterskors förhållningssätt till psykisk ohälsa är både positiv och negativ. Positiva förhållningssätt inkluderar känslor av ansvar för patienternas omvårdnad. Negativa förhållningssätt inbegriper bland annat negligering samt negativa känslor som misstro och rädsla. Litteraturstudiens resultat påvisar ett behov av mer utbildning om psykisk ohälsa för att reducera stigmatisering och kunskapsluckor hos legitimerade sjuksköterskor i den allmänna hälso- och sjukvården. Området upplevdes begränsat då många funna resultatartiklar berör missbruksproblematik, därför rekommenderas mer forskning riktad mot andra psykiska sjukdomar.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälsoproblem. Våldet innefattar inte enbart fysiskt våld mot kvinnans kropp utan även att kvinnan skadas psykiskt genom exempelvis kränkningar, isolering och skuldbeläggning. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Både forskning och rapporter visar att vårdpersonal ofta upplever svårigheter eller osäkerhet i detta möte. Ökad kunskap hos vårdpersonalen gällande våld i nära relation kan i sin tur bidra till ett bättre bemötande. Studien grundar sig på en litteraturstudie enligt Fribergs analysmodell med grund i kvalitativ forskning. Nio artiklar har analyserats för att beskriva kvinnans upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Resultatet delades upp i tre huvudteman: “Vårdpersonal skapar känslor”, “Att samtala om våldet” samt “Vårdpersonalens vårdande” med tillhörande tio underteman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnor upplever olika känslor i mötet med vårdpersonal. Det kan vara känslan av att bli bekräftad, känslan av att känna sig trygg. Det kan även vara negativa känslor som att känna sig förminskad och ifrågasatt vilket förstärker kvinnans lidande. Många kvinnor önskar att bli tillfrågade om våld i nära relation då det ofta upplevs genant att ta första steget och berätta om sin utsatthet. Resultatet visar också att kvinnorna upplever att sjuksköterskans fokus låg på att vårda de fysiska skadorna medan de psykiska skadorna försummades. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården upplever att det är svårt att tala om våld i nära relation med en patient, vilket gör att vårdpersonalen ofta undviker att ställa frågan om våld. Av den orsaken kan det vara av stor betydelse att vårdpersonal får utbildning i ämnet för att utsatta kvinnor ska få ett så bra bemötande som möjligt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt ifrån mindre allvarliga psykiska besvär till allt mer allvarligare tillstånd. Personer som lever med en allvarlig psykisk sjukdom har en förkortad livslängd med 10–25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa upplever ett bristande bemötande och känner sig maktlösa, misstrodda och diskriminerad i vården. Vårdandet av denna patientgrupp kräver ett professionellt förhållningssätt från sjuksköterskan så att patientens delaktighet ökar.  Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar kvalitétsgranskades och analyseradesmed hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Kategorierna är;hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, sjuksköterskans förvärvade erfarenheter ochpatient-sjuksköterskerelationen.  Slutsats: Saknad kompetens inom ämnet psykisk ohälsa och vårdmiljön skapar hinder och svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt sjuksköterskans förvärvade erfarenheter spelar en viktig roll i vårdandet vilket påverkar patient-sjuksköterskerelationen.

Bakgrund och problem: Införandet av New Public Management har lett till förändringar inom hälso- och sjukvården. Förändringar som ska minska sjukvårdens kostnader samtidigt som den ska upprätthålla kvaliteten. Den offentliga sektorn har utmaningar som består av höga sjuktal, önskemål om högre lön och bättre arbetsmiljö. Inom hälso- och sjukvården finns det flera institutionella logiker som formar olika beteenden hos medarbetaren inom organisationen. När dessa möts kan det uppstå motstånd som resulterar i konflikter. Hur stor påverkan institutionella logiker har på medarbetarens dagliga arbete behöver studeras närmare för att på så vis öka kunskapen kring utmaningarna.Syfte: Syftet är att undersöka hur institutionella logiker kan visa sig i organisationen samt hur logiker kan påverka medarbetaren i det dagliga arbetet. Studien avser att ge organisationer inom hälso- och sjukvården en djupare bild över de två idealtyperna managementlogiken och professionslogiken och vilka effekter de kan få på medarbetaren.Metod: Eftersom studiens syfte är att få en insyn i hur medarbetaren påverkas av institutionella logiker baseras studien på kvalitativ metod. För att skapa en djupare bild kring medarbetares uppfattning av sin sociala kontext valdes en fallstudie att genomföras. Studien är baserad på nio stycken kvalitativa intervjuer med informanter som innehar olika professioner inom hälso- och sjukvården.Slutsats: Studien visar att de två idealtyperna av logiker, managementlogiken och professionslogiken existerar i verksamheten där professionslogiken är mest dominant. Den visar även att institutionella logiker påverkar medarbetaren i sitt dagliga arbete. Hur mycket beror på vilken logik medarbetaren identifierar sig med. Det gick även att urskilja att det existerar flera professionslogiker i verksamheten, vilket leder till spänningar mellan olika professionsgrupper. / Background and problem: The introduction of New Public Management has led to changes in healthcare. Changes in purpose to reduce healthcare costs while maintaining quality. However, on the contrary, this has resulted in challenges that consist of high rates of illness, a desire for higher wages and a better working environment. Within the healthcare organization, there are several institutional logics that shape different behaviors of employees within the organization. When they meet, resistance can result in conflicts. How much the impact of institutional logics has on the employee's daily work needs to be studied more closely in order to increase knowledge about the challenges.Purpose: The purpose is to investigate how institutional logics can manifest themselves in the organization as well as influence the employee in daily work. The study intends to give healthcare organizations a deeper picture of the two ideal types, management logic and professional logic and what effects they can have on the employee.Method: Since the purpose of the study is to gain an insight into how the employee is affected by institutional logic, the study is based on a qualitative method. In order to create a deeper understanding of employees' perceptions of their social context, a case study was chosen to be conducted. The study is based on nine qualitative interviews with informants who hold various healthcare professions.Conclusion: The study shows that the two ideal types of logics, management logic and professional logic exist in the business where professional logic is most dominant. It also shows that institutional logics influence the employee in their daily work. How much depends on which logic the employee identifies with. It was also possible to distinguish that there are several professional logics in the business, which leads to tensions between different professional groups.

Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att utreda om network coopetition, samarbete mellan konkurrerande aktörer, kan öka värdeskapandet inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården är network coopetition ett ämne som fått liten uppmärksamhet i tidigare studier. För att besvara syftet utvecklades en modell för network coopetition inom hälso- och sjukvården. Modellen applicerades sedan på en del av vårdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vård. Resultaten från avhandlingen visar att: (1) Förutsättningarna för network coopetition i vårdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vård är uppfyllda. (2) Det finns exempel på horisontell network coopetition i den studerade vårdkedjan. (3) Det existerar en diskrepans mellan hur aktörerna  ser  på  sitt  eget  och  de  andra  aktörernas  värdeskapande. (4)  Värdeskapandet bör utvärderas som ett gemensamt system där hänsyn tas till alla aktörer och utvärderas på process- nivå där hänsyn tas till alla intressenter. Dessa resultat leder fram till den övergripande slutsatsen är att network coopetition bör kunna öka värdeskapandet för högspecialiserade vårdkedjor med en stor andel inomlänspatienter. / The overall purpose of this thesis was to investigate whether network coopetition, cooperation between competitive actors, can increase the value creation within the health care system. Within health care, network coopetition is a subject granted little attention in previous research. To fulfil the purpose a model for network coopetition within the health care system was developed. The model was the applied to one part of the chain of care for patients in need of neurosurgery. The results from this thesis show: (1) The conditions for network coopetition in the chain of care for patients in need of neurosurgery are fulfilled. (2) Examples of horizontal network coopetition have been found in the studied chain of care. (3) There is an existing discrepancy between how each actor recognizes its own and the other actors’ value creation. (4) The value creation ought to be evaluated as a common system where all actors are taken into account and at a process level where all stakeholders are considered. These results supports the final conclusion that network coopetition ought to be able to increase the value creation for highly specialized chain of cares with a large share of within-county patients.

Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.