No description available.

Syftet med mitt arbete är att ge barnen och pedagogerna bakomliggande kunskaper om processen från planta till kartong, för att de ska få en innebörd och mening med deras arbete att återvinna. Valet att göra ett arbete om pappersprocessen grundar sig på att det är ett material som barnen använder dagligen på förskolorna, kanske många gånger utan att riktigt reflektera över det. Jag ville skapa ett material som kunde inkludera så många delar av förskolans läroplan som möjligt. I detta examensarbete har jag skapat en film som barnen ska kunna titta på både med och utan vuxna, och till denna film skapade jag också ett arbetsmaterial som lärarna ska kunna använda sig av om de t ex vill använda materialet som ett temarbete. För att utvärdera materialet har jag visat det för några förskollärare och sedan intervjuat dem. Enligt mina intervjuer finns det hos förskollärarna en efterfrågan på material som är lätta att arbeta med, och de tyckte att mitt material kan vara användbart i syftet att främja och gynna arbetet med hållbar utveckling. Mina intervjuer visar att samarbeten med det omgivande samhället är nästan obefintliga på de här förskolorna. Samtidigt verkar en efterfrågan finnas hos förskollärarna på bra material, och det borde vara av samhällsintresse att inkludera förskolorna i arbetet att främja hållbar utveckling. Det är viktigt att förskolorna involveras i arbetet för att skapa en hållbar utveckling, och återvinning av material är en viktig del för att ta hänsyn till miljön och skapa en hållbar utveckling.

Abstract Title: The environmental responsibility of CSR in different companies Date: 2016-05-26 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                 1993-03-23         1992-06-24                  1991-06-12 Examiner: Jimmy Röndell Tutor: Magnus Linderström Keywords: CSR, corporate social responsibility, sustainable development, environmental responsibility Pages: 36 Research question: How does these companies differ in their responsibility and work regarding the environmental aspect of CSR?  Purpose: The purpose with this study is to examine how the audited companies are working to maintain a sustainable environment, and what similarities and differences there are between them. Method: The study is based on a qualitative method with a deductive approach, to transparently create an ambiguous empirical basis of the respondents’ perspective. The theory is based on what is considered relevant information for this research. The study’s empirical work is based on four semi-structured interviews with a total of five respondents from three different companies, selected through a goal-oriented selection. The study achieved a reliability through the use of credible sources and databases. All parts are taken in consideration for the preparation of the analysis and the conclusion which are completing this study. Conclusion: It is possible to discern that service companies focus on reducing their environmental footprint by minimizing their business traveling, which means that they have a relatively small environmental impact. The manufacturing company is unlike the other companies in this study, because they are bound to environmental laws and have more established environmental strategies within the company because of its big environmental impact. / Sammanfattning Titel: Miljöansvaret inom CSR hos olika företag Seminariedatum: 2016-05-26 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                    1993-03-23          1992-06-24                 1991-06-12 Examinator: Jimmy Röndell Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling, miljöansvar Sidantal: 36 Frågeställning: Hur skiljer sig företagens ansvarstagande och arbete kring miljöaspekten inom CSR? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de granskade företagen arbetar för att upprätthålla en hållbar utveckling inom miljö, samt vilka skillnader och likheter det finns mellan dessa. Metod: Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, för att med öppenhet skapa en mångtydig empiri utifrån respondenternas perspektiv. Teorin grundas i vad som ansetts vara relevant information inom forskningsområdet. Studiens empiri är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter från tre olika företag, som valts ut genom ett målstyrt urval. Studien har uppnått en tillförlitlighet genom användandet av trovärdiga källor och databaser. Samtliga delar tas i beaktning under framställandet av analys och slutsats som avslutar studien. Slutsats: Det går att urskilja att tjänsteföretagen arbetar mer med att minska sin miljöpåverkan av sina tjänsteresor vilket innebär att de har en relativt liten miljöpåverkan. Företaget som är ett tillverkningsföretag har till skillnad från de andra företagen lagförda miljödirektiv vilket etablerar tydligare och mer strukturerade strategier inom företaget på grund av dess stora miljöpåverkan.

No description available.

<p>Målet med mitt examensarbete har varit att modernisera dagens bikupor både vad det gäller den estetiska formen men också utifrån ett hållbart perspektiv.  Genom att öka medvetenheten om honungsbiets essentiella pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna i vårt samhälle. Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö.</p><p>Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning inom biodling och dess effekt på vårt mänskliga samhälle har jag försökt att med hjälp av design utveckla nya frågeställningar och perspektiv på biodling. Jag har arbeta mig fram till en bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och framför allt att öka antalet biodlare.</p><p>Designprocessen har öppnat ett helt nytt perspektiv och förhållningssätt att se biodling på. Ett stort skissunderlag och ett flertal modeller på varianter av förslag på en ny bikupa har visats för både Sveriges Biodlares Riksförbund och andra hobbybiodlare. Genom detta arbete har jag med hjälp av design lyckats att få fram en form som både förbättrar och förenklar arbetet vid bikupan men också ökar flexibiliteten av nya alternativa platser för bikupans placering.</p><p>Resultatet kan förhoppningsvis öka nyttjandet av bikupor och på det viset öka pollineringen av vår natur men framförallt skapa en diskussion och uppmärksamhet av problemet kring de stora förlusterna av bin. Designarbetet kan användas på många sätt och är väldigt personlig, men har en stor kraft att förändra och skapa nya förutsättningar i vår miljö.</p>

No description available.

Den här studien undersöker hur undervisningen i hållbar utveckling ser ut i geografi i årskurs 7–9. Syftet var att undersöka hur lärare arbetar mot och tolkar hållbar utveckling gentemot läroplanen och kursplanen i geografi för skolans årskurs 7–9. För att ta reda på syftet och besvara frågeställningarna utfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom SO-ämnena i Eskilstuna. Resultatet visar att lärare till viss del tolkar begreppet hållbar utveckling olika, något som kan tyda på bristande information och en avsaknad av tydliga riktlinjer. Begreppet definieras i hög grad utifrån ett ekologiskt perspektiv, medan andra aspekter av begreppet såsom sociala och ekonomiska nämns mer implicit. Undervisningen inom hållbar utveckling kan se mycket olika ut, men många arbetar med fältstudier och temaarbeten. Samtliga respondenter ansåg att det är både möjligt och fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande inom hållbar utveckling. I resultatet belyses eventuella brister i lärares kunskaper inom ämnet, vilka också efterfrågar fortbildningar kring ämnet. Detta förhindras dock av en brist på både tid och pengar inom skolan.

Förtätning är idag en aktuell stadsplaneringsmetod när dagens städer behöver byggas med hänsyn till den snabba urbaniseringen som sker. De utmaningar många städer står inför med kraftigt ökat antal invånare kräver hållbara planeringslösningar där förtätning anses utgöra en del av denna hållbara inriktning. Den ekologiska hållbarheten har dock dominerat debatten om huruvida förtätning främjar hållbarhet. I denna studie har istället förtätning studerats utifrån social hållbarhet. Syftet är att undersöka hur den sociala hållbarheten påverkas av stadsplaneringsmetoden förtätning i Uppsala. Då staden har en snabb befolkningstillväxt är förtätning en central strategi i Uppsalas framtida utveckling vilket gör staden relevant för denna studie. I genomförandet av studien har kvalitativ metod använts, främst genom intervjuer men även genom att analysera dokument från Uppsala kommun samt fotografering av den fysiska miljön i områdena Sala backe och Kvarngärdet. Denna studie har påvisat att förtätningens inverkan på den sociala hållbarheten är komplex då det både finns möjligheter och utmaningar med denna metod. Uppsala kommun förtätar staden samtidigt som de arbetar för att skapa mervärden, bland annat genom att koppla samman stadens funktioner och skapa blandning.

Syftet med studien är att undersöka textillärares och elevers reflektioner kring textilt återbruk i vardagen och i textilslöjden. Textilt återbruk är ett begrepp som används i samband med att begagnade kläder och textilier återanvänds till nya produkter. Förekommer det textilt återbruk i textilslöjden och hur arbetar lärare med textilt återbruk? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med en textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Vidare har en enkät använts och besvarats av 173 antal elever i årskurs 8 och 9, samt 14 antal lärare i textil slöjd. Från inspirationsböcker har produkter valts ut och dessa produkter syddes upp av begagnade kläder som var till underlag för intervjuerna med eleverna och textilläraren. Med dessa produkter ville jag få insikt i vad eleverna har för åsikt om produkterna och om de anser att de kan sy någon av dessa produkter i textilslöjden samt vad som inte intresserar eleverna att sy. Resultatet av intervjuerna, visar att eleverna inte var lika positiva till textilt återbruk som textillärarna. Enkätundersökningen visar att textillärarna är positiva till textilt återbruk och att alla arbetar med textilt återbruk mer eller mindre. Det fram kom i enkätundersökningen att vissa av lärarna introducerar arbete med textilt återbruk i klasserna med att visa film, tv-program och litteratur om hur det går till att framställa tyger och kläder i värden. Därefter får eleverna själva skapa något med textilt återbruk. De elever som svarade på enkäten var mer positiva till att arbeta med textilt återbruk än de elever som intervjuades. Mitt viktigaste resultat i undersökningen var att alla lärare arbetade med textilt återbruk och på det sättet sprids kunskapen vidare om hur viktigt det är med ett miljötänk och att eleverna får vetskap om hur textiler tillverkas och hur det påverkar miljön.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling.  Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete.    Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv.     I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn.      Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.