No description available.

<p>Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.</p><p><strong><p> </p></strong></p>

<p>Sustainability has become more interesting to several companies through the last years, the trend attracts lots of attention around sustainability. Sustainable development means different to different people. The most frequent definition that we have found and which we believes compare with our definition of sustainable development.</p><p>”a social change which satisfies daily needs without endanger next generation’s possibilities to satisfy their needs”.</p><p>We have in this project commence from the English word sustainability and establish our own apprehension of its meaning, in the Swedish translation we have chose to call it sustainable development.</p><p>This study is a part of an extensive project which is going on around the world and the material of the empirical study is designed after the international variation.</p><p>Our study on over fifty small and medium sized enterprises has got the conclusion about what they think of sustainable development. We have compiled their answers and then the answers have been divided in three main categories.</p><p>These main categories are:</p><p>• Environmental-</p><p>• Social-</p><p>• Economic sustainability</p><p>We have also described what kind of obstacles which can be considered as standstill’s in the work with sustainable development, we have been summery them in three main categories:</p><p>• Time</p><p>• Cost</p><p>• Knowledge</p><p>We have seen that enterprises mostly see it as an competitive advantage to work with the main categories which is included in sustainable development, but the three standstill’s makes it difficult fore them to reach right up to sustainable development.</p>

<p><em>Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende. </em></p> / <p>People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.</p>

<p>The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies.</p><p>The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from.</p><p>The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding.</p><p>I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small.</p><p>Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.</p>

<p>High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are now</p><p>threatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure that</p><p>these people will have enough food without compromising the needs of future generations</p><p>will be a demanding task for politicians and decision makers. is paper has shown that</p><p>Havanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis that</p><p>occurred aer the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed. But wrongly handled, they might create a disaster for thousands of poor people.</p>

<p><p>This paper is about how transport companies in the future will be able to adapt their activity to an environmentally sustainable development without the effect of negative company economic consequences. Today, the environmental threat is a global problem and knowledge about that effluent of carbon dioxide have a negative impact on the climate is generally known. A transport system that works well is important for Sweden, but the sector has a negative impact on the environment. Regulation and legislation for increased environmental requirements often meets resistance and fear that the work will be hampered by increased costs for environmental work that can lead to an international decrease in competitiveness. The transport companies have outside pressure from the society to do something about the environmental issue, however the companies’ customers are not ready to pay a higher price for environmental work. The transport companies stand before a dilemma, where they must find a way to combine the society's interests with their own for a long-term survival in the sector and the society's sustainable development.</p><p>The aim of this paper is through case study analyze, to evaluate big transport companies ' conditions for increased environmental work.</p><p>The survey shows that the customers evaluate the environment low and that the price is the crucial factor in their choice of transport company. The companies say that they say they work consistently on environmental issues but then tailored themselves to the customer that wants the lowest price. Also the transport companies evaluate environmental issues as a low priority. The companies are positive toward increased regulation around environment; so long it does not influence their international competitiveness.</p><p>The society, companies and customers all influence future environmental work. The result of this paper shows that there are no provisions for self initiated environmental work that form a sustainable development, when neither companies or costumers value the environment highly. The authors of this paper thereby think that a regulation of the environmental work is necessary from a sustainable environmental perspective. So that the regulations won’t have a negative impact on the companies’ probability, it is necessary that the regulations in the beginning are subsidized from State directions in order to compensate the increased costs for the transport companies.</p></p>

<p>Studien grundar sig i hållbar utveckling anpassat på ett samhälle i form av Dubai. Den behandlar den hållbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hållbart koncept. Den framhåller olika delar i ett samhälle som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa områden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tänkandet är huvudtanken i studien, där det handlar om att kritisera och söka förståelse i vad det kan finnas för brister i ett samhälle och vad dessa kan få för konsekvenser för framtiden. Det innebär att undersökningen granskar relevanta delar och avgränsar sig genom att inte djupgående undersöka de olika aspekterna i ett samhälle. Studien uppmuntrar läsaren att vara kritisk genom att beröra delar i samhället som är viktiga för att dra slutsatser om kapaciteten att tillgodose människans och naturens behov. Det vi ibland anser vara fint och bra genom att se det med ögat, kan vi få en tvistande uppfattning om när vi diskuterar dess hållbarhet.</p><p>Materialet i studien är i form av litteratur om Dubais historia, ekonomi, politik och natur. Dokumentärer, artiklar, nyhetsrapporteringar och böcker har införlivats i studien. Dessa litterära källor är enbart valda för att få en inblick i Dubai och dess kapacitet att uppfylla ett hållbart koncept. Således är litteraturen avgränsad för att inte allt för djupt undersöka de enskilda delarna i ett samhälle, utan det handlar om att se dess samspel sinsemellan.</p><p>Materialet sammanställs för att avgöra vilka delar som är relevanta, och dessa delar har kopplats till ett hållbart förhållningssätt, där de olika delarna kopplas till hållbar utveckling för att kritiskt kunna diskutera dess hållbarhet. Exempelvis diskuteras energiförbrukningen från ett hållbart perspektiv. Detta fungerar som studiens tillvägagångssätt. </p><p>Det som framgår i studien är att hållbar utveckling är i all synnerhet ett diskutabelt ämne i Dubai då det råder hög produktivitet, hög energi förbrukning, förtäring av miljö och påverkande faktorer för det sociala livet som kan leda till segregation. Allt för snabb planering kan skapa negativa konsekvenser för framtiden och Dubais koncept där moderniseringen speglar vardagen kan visa sig vara en bristande idé. Resurser uppmärksammas också som en viktig aspekt i Dubais fall där man innehar goda resurser. Det framgår också att hållbar utveckling som förhållningssätt anpassat på Dubai är mycket diskutabelt.         </p>

<p>This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large.</p><p>The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results.</p><p>The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions.</p><p>Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches. The first one focuses on the role of education in the form of democracy and values. Teachers who promote this way do not view sustainable development as a clear course in science teaching, but advocate a form of respect for nature and our shared society. The second way is more about classic education with lectures and books and testing of how much the students learned. This teaching focuses more on pure factual knowledge. The third and final way of teaching is to have "theme days" on environmental and sustainable development. It was not so common among teachers in science, but more common among teachers in social studies</p>

<p>Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.</p><p>Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.</p><p>Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.</p><p>Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.</p><p>En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.</p>