• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1640
  • 128
  • Tagged with
  • 1768
  • 1768
  • 645
  • 633
  • 438
  • 384
  • 235
  • 222
  • 219
  • 186
  • 180
  • 171
  • 159
  • 153
  • 140
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
711

Miljöundervisning i Dharamsala / Enviromental education in Dharamsala

Österberg, Maria January 2008 (has links)
<p>During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India.</p><p>Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area. Observations has also ben used in the studie. The result did´t show any big difference between the schools enviromental education.</p><p>All schools that have ben studied is working with enviromental questions, in the lower classes they mix it in with other. Everyone in the studie thinks that it´s very important to work with enviroment in the school to rase responsebible citizens.</p> / <p>Ämnet miljö har under de senaste åren blivit högaktuellt och i slutändan lämnar det ingen oberörd. För att fostra barn till att bli miljömedvetna samhällsmedborgare måste undervisning ske från skolans start. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man i den Indiska byn Dharamsala arbetar med miljöfrågor, främst inom skola men även i det övriga samhället. Intervjuer har genomförts med två lärare från olika skolor, samt en lärarstuderande. Jag har också intervjuat en tibetansk munk som i många år själv arbetat inom skolans värld. Ett samhällsorgan som har nära samarbete med skolorna vad gäller miljö har också undersökts. Observationer har också använts. Jag kan efter resultatet konstatera att inga stora skillnader mellan de olika skolornas miljöarbete finns.</p><p>Samtliga arbetar med miljö, inom de lägre åldrarna sker det ämnesintegrerat. De alla anser att det är mycket viktigt att jobba med miljö för att fostra ansvarskännande individer.</p>
712

Skola för en hållbar framtid : En kvalitativ undersökning om lärare och elevers tankar om hållbar utveckling

Håkman, Emelie January 2008 (has links)
<p>The purpose of this study is to find out teachers and students thoughts about sustainable development. Research shows that sustainable development should be a part of all education. When this is the case, the student´s will develop a competence to act in this matter. This is important so student´s encourages to act and make decisions based on knowledge about sustainable development.</p><p> </p><p>This field investigation is based on four interviews with teachers and eleven interviews with student´s. The result shows that the teachers has learned a lot about the concept, and in different ways realizated this in their teaching. The interviewed pupils had different experiences about environmental issues, but all the interviewed pupils are interested and concerned with questions about the future of the earth. It is important for the teacher that the student´s gets a positive feeling about their environment and that we together can change the world.</p><p> </p><p>Keywords: Students, sustainable development, teachers, teaching</p><p> </p>
713

Hållbar utveckling med början i förskolan?

Karlsson , Eva-Lena, Frenander Lake, Karin January 2009 (has links)
<p>Abstract</p><p> </p><p>The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?</p><p>We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.</p><p>The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general. The teachers wished they had a concrete environmental mission and they did what they could with the available resources.</p><p>With our essay we aim to show teachers in the primary school that their choices are important and that it is possible to influence, even on a small scale.</p>
714

En helhetssyn med barnens tankar som utgångspunkt : En studie om hur pedagoger arbetar med lärande för hållbar utveckling i förskolan

Nilsson, Maria January 2010 (has links)
<p>Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.</p><p>Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.</p><p>Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena.</p><p>Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.</p>
715

Hållbar utveckling - med framtiden som intressent : En studie om hållbar utveckling och ansvarstagande / : A study on Sustainable Development and Corporate Responsibility

Robertsson, Mattias, Martinsson, Björn January 2010 (has links)
<p><strong>Titel:</strong> Hållbar utveckling – med framtiden som intressent</p><p><strong>Ämne:</strong> Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong> Björn Martinsson  och Mattias Robertsson</p><p><strong>Handledare:</strong> Mikael Johnson</p><p><strong>Syfte:</strong> Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.</p><p><strong>Metod:</strong> I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.</p><p><strong>Teori:</strong> I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.</p><p><strong>Empiri:</strong> I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.</p><p><strong>Analys:</strong> Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten.</p><p>För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt.</p><p>Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.</p>
716

Lärande för hållbarhet : En aktionsstudie kring arbetet med en hållbar stad

Häggblad, Kristina January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.</p>
717

Förutsättningar för skolans miljöarbete : En studie av förändringar i grundskola och gymnasieskola

Fahlén, Malin, Hallberg, Håkan January 2004 (has links)
<p>Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet. Vi har även i undersökningen sett att vilja, kompetens och attityd är tätt sammankopplade med handlingskraft. Arbete mot organisationer eller myndigheter tycks också vara en viktig faktor för skolans möjligheter att bedriva miljöarbete/-undervisning. Litteraturen pekar på tre undervisningstraditioner där den senaste är undervisning om hållbar utveckling. Vi har dock sett tecken på ett förestående paradigmskifte i skolan. Undervisning om hållbar utveckling har tagit nästa steg till undervisning för hållbar utveckling.</p>
718

Förutsättningar för skolans miljöarbete : En studie av förändringar i grundskola och gymnasieskola

Fahlén, Malin, Hallberg, Håkan January 2004 (has links)
Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet. Vi har även i undersökningen sett att vilja, kompetens och attityd är tätt sammankopplade med handlingskraft. Arbete mot organisationer eller myndigheter tycks också vara en viktig faktor för skolans möjligheter att bedriva miljöarbete/-undervisning. Litteraturen pekar på tre undervisningstraditioner där den senaste är undervisning om hållbar utveckling. Vi har dock sett tecken på ett förestående paradigmskifte i skolan. Undervisning om hållbar utveckling har tagit nästa steg till undervisning för hållbar utveckling.
719

Nya krav på miljöbedömningar av planer och program : En väg mot effektivare samhällsplanering och hållbar utveckling?

Alm, Eva January 2005 (has links)
Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.
720

Att styra hållbar utveckling : Om miljöledning och dess översättningar i statsförvaltningen

Tilling, Karina January 2008 (has links)
The implementation of environmental management systems is a way for the Swedish government to manage the work for sustainable development via central government agencies. Environmental management systems (EMS) were originally developed as a tool for continual improvement of environmental performance in industrial companies, following the circle of “Plan, Do, Check, Act”. The aim of using EMS was to facilitate integration of environmental considerations in all agency activities, both internal and external. The purpose of the thesis is to study translation processes of environmental issues related to the EMS project in central government agencies. In order to study the construction of environmental issues in EMS work in agencies, and the consequences of these constructions in relation to ecological sustainable development, four studies have been conducted; first, a study of documents related to the EMS project; second, a study of the Swedish Road Administration and their work with EMS; third, a study of translations in the network for EMS implementation; and fourth, a focus group study of management groups in five agencies.The analysis shows how the external references have been a central part of the translation processes taking place in the EMS project. This is explained as a result of the use of the international EMS standard, ISO 14001, which has become a frequent reference in the project. The influence of ISO 14001 is explained in the thesis as a consequence of the perceived lack of interest at management and government levels in the implementation of EMS projects in agencies. Related to the common adoption are also the external, certified environmental auditors and consultants auditing the results of the EMS implementation and thereby influencing the translation processes taking place in the project. As a result the activities for sustainable development by state agencies have become an issue for the audit and judgement by private actors.Another consequence is the focus of the measurable and non-conflict environmental aspects matching the EMS rationale. Contested environmental issues however do not match the model and may therefore attain less attention of environmental management. Under the influence of the EMS rationale the translation of ecological sustainable development becomes restricted to environmental issues constructed as EMS issues. Related to this is the learning that remains restricted to the EMS rationale. A vital implication is the need for dialogue on the role of state administration for sustainable development beyond EMS activities.

Page generated in 0.1227 seconds