Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena. Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen. Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena. Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.

Titel: Hållbar utveckling – med framtiden som intressent Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp Författare: Björn Martinsson  och Mattias Robertsson Handledare: Mikael Johnson Syfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling. Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter. Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till. Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning. Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats. Slutsats: Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten. För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt. Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hållbarhetskommunikation. Vi vill även visa på betydelsen av trovärdighetsfrågan i relation till kommersiella intressen och hur den påverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och Saltå Kvarns avsändarperspektiv med avsikt att jämföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hållbarhetskommunikation med begreppen trovärdighet, transparens och tonalitet. METOD: Jämförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på företagen. SLUTSATSER: Max och Saltå Kvarns olika utgångslägen är den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hållbarhetskommunikation och påverkar både drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning. Max som miljöanpassad snabbmatsaktör och Saltå Kvarn som drivs av ekologisk och biodynamisk framställning uttalar visionära miljö- och hållbarhetsmål. Båda företagen strävar efter dialogorienterad miljö- och hållbarhetskommunikation och undviker marknadsföring i form av köpt medialt utrymme. Istället används informella kanaler i olika utsträckning. Saltå Kvarn möter sina intressenter genom sociala medier som ett ”cocktailparty” medan Max främst vill berätta sin ”story” i restaurangerna och i anslutning till politiska sammanhang. Gemensamt för både Max och Saltå Kvarn är att deras miljö- och hållbarhetskommunikation kan ses som legitimitetsåtgärder som möjliggör företagens expansionsfaser.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling. Med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur som berörde ämnet, kunde vi analysera det resultat vi kom fram till. Resultatet visar delvis det vi trodde, det vill säga, att det finns en osäkerhet bland intervjupersonerna om innebörden av hållbar utveckling samt hur de olika aspekterna kan integreras i arbetet med barnen.

The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies. The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from. The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding. I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small. Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.

Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development. The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively. To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used. In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive. / Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas. För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts. Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.

Sammanfattning Miljökraven på varor och tjänster har idag slagit igenom på allvar, vilket har påverkat handeln på många sätt. Det har lett till att krav på märkning och information om varorna och tjänsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fått större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod. I vår studie ville vi därför undersöka om certifiering är det rätta verktyget för att företag ska bidra till en hållbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvändighet för att överleva på marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansågs som lyckade företag vad gällde hållbar utveckling. Cheferna på dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanställningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebär att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier. Det vi noterade vid sammanställningen var att certifiering är ett helt centralt tema för företagen när hållbarhetsfrågor diskuteras. Från dessa huvudkategorier utformades sedan påståenden som knöts till befintlig teori. De indikationer vi kunde se var att företagen har en vilja att värna om miljön men den största anledningen till certifieringen var främst kravet från kunderna. De anser inte att de skulle ha överlevt på marknaden om inte en certifiering gjorts. Det blir som ”Katten på råttan, råttan på repet”. Logiskt sett borde det också innebära att företagets marknadsvärde ökat jämfört med om certifiering inte gjorts. Trots kravet från kunder och leverantörer på att företagen ska certifiera sig är kunderna inte beredda att betala för certifieringen. Certifieringen blir därför en självklarhet som företagen inte kan ta betalt för, i slutändan är det ändå priset som styr. Certifiering blir därmed mera ett konkurrensmedel än att företagen vill värna om miljön. Dock tror vi att miljön kommer att få en allt större roll i framtiden när företagen väljer att certifiera sig. / Summary Today the environmental goods and services are in demand. This affects trade and the way to do business. The demands of environmentally branded products have therefore increased. The standards, line systems and control systems have been taken a significant position. At this point the certification has been created. In our study we wanted to investigate if certification is the right tool to use for a company to promote sustainability or if certification is necessary for a company to survive on the market. This led us to contact a number of successful companies in sustainability. We interviewed the managers of the companies or sent questions via mail. We have been inspired of a methodology called Grounded Theory. This methodology focuses on significant meanings found in the empirical material. The key meanings will then be categorized in main categories, under categories and sub categories. We found that “certification” was the main category in the companies when sustainability was discussed. After that we created statements to existing theory. Companies in the study have a will to protect the environment but the major reason to certify was because of customer demands. Some claimed that the companies wouldn’t be able to survive on the market if certification wasn’t done. In a sense the situation resembles “the cat on the rat, the rat on the rope”. This indicates that company’s market value increases when they certify their businesses. Despite the demands of certification from customers and suppliers, companies are not willing to pay for the certification. The certification will therefore be the main issue and the company will not be compensated for it. Therefore the certification will be more like a tool of competition than an environmental protection for the company. Yet, we believe that the environmental will play a greater part in the future when the companies choose to certify themselves.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling? Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete. I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.

High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are now threatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure that these people will have enough food without compromising the needs of future generations will be a demanding task for politicians and decision makers. is paper has shown that Havanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis that occurred aer the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed. But wrongly handled, they might create a disaster for thousands of poor people.