Drying of fruits has been done for many years and different techniques have been developed. For preservation of fruit, drying is a good method for producing sustainable food products that avoids waste. The interest in producing sustainable food products that are nutritious and safe from bacterial growth has increased. In developing countries large amounts of food are destroyed, while many people are undernourished. Every year large amounts of pineapples are produced in Ghana. The pineapples are either being sold fresh or distributed to juice producers. To minimize the wastes and improve the economy in rural areas, drying is an interesting method. The unreliable power supply system is a problem in Ghana. Power failure is frequent. During dry season, sun drying is a suitable method for Ghana, which has a tropical climate with dry and rain seasons. A solar dryer for pineapples has been developed, constructed, modified, tested and implemented in the village Edumafa, in a rural area of Ghana. The only energy source that has been used to dry the pineapples is the sun. Before the trip to Ghana, drying tests were made in a laboratory in Sweden and a prototype of the dryer was built in the university workshop. This was done to facilitate the work in Ghana by gaining experience from drying and constructing. The prototyping also clarified which type of tools that would be needed so the tools could be transported from Sweden. The results from drying pineapple slices at 70°C in an oven in Sweden resulted in slices with hard shells and a soft, moist content (the moisture could not be removed since it became enclosed inside the slices).The conclusion was drawn that the pineapples cannot be dried in such a high temperature. Slices were in good quality when dried at 50°C. Since the citizens in the village Edumafa have never dried pineapples before, it is important for them to learn how to use the dryer and keep it in good working condition. During wet season it is important that the dryer is protected against rain. In the mid of a sunny day, when the temperature in the ambient air was 30°C, the temperature in the drying chamber could be around 50°C. Temperatures over 50°C were possible to achieve and there were no risk for getting to high temperature in the drying chamber. Therefore good drying temperatures can be achieved. To change the economy in considerable proportions for the citizens in Edumafa, a bigger dryer is necessary. The villagers need investment help to afford a bigger dryer of this type. The dryer can minimize losses of pineapples and create bigger incomes if the solar dryer is maintained in good condition and the villagers use it often to dry pineapples. / Att torka frukt har gjorts i många år och olika tekniker har utvecklats. Torkning av frukt är en bra metod för att förlänga hållbarheten och minimera spill. Att producera mat som både har en lång hållbarhet, är näringsrik och har låg mikrobiologisk tillväxt har idag blivit mer och mer aktuellt.  I utvecklingsländer förstörs stora mängder av mat samtidigt som det finns ett problem med undernärda människor. I Ghana skördas stora mängder ananas varje år och säljs antingen färska eller skickas iväg för juiceproduktion. För att minimera spill och förbättra ekonomin på landsbygden, torkning är en intressant metod. Ett problem i Ghana är det instabila elnätet. Strömavbrott är vanligt förekommande och därför är det bra om torkningen sker med metoder som inte kräver elektricitet. Klimatet är tropiskt med torr- och regnperioder, och soltorkning passar sig bara under torrperioden. En soltork för ananas har utvecklats, byggts upp, modifierats, testats och implementerats i byn Edumafa på den ghanesiska landsbygden. Den enda energikällan som används av torken är solen. Inför resan till Ghana har i Sverige torkförsök gjorts i ett laboratorium samt en prototyp av en soltork byggts upp i universitetets verkstad. Detta för att underlätta arbetet i Ghana genom att få erfarenheter från torkning och byggande. Byggandet har även klargjort vilken typ av verktyg som kan tänkas behövas så att de kan bli transporterade från Sverige. Resultatet av torkförsöken i Sverige visade att vid 70°C blir ananasen bränd på ytan (fukten kan inte transporteras ut eftersom den blir instängd inuti skivorna), vilket gör att ananasen inte går att torka vid en sådan hög temperatur. Ananasskivorna fick bra kvalité vid torkning i 50°C i laboratoriets ugn. Eftersom soltorkning av ananas är något som byborna i Edumafa aldrig har gjort tidigare, är det viktigt att de förstår hur torken fungerar samt att de kan torka ananas på egen hand.  Under regnperioden är det viktigt att torken skyddas från regn. Mitt under en solig dag då utetemperaturen är cirka 30°C kan temperaturen i torkkammaren bli cirka 50°C. Temperaturer över 50°C var möjliga att uppnå och det blev aldrig för varmt i torkkammaren. Vilket tyder på att bra torktemperaturer kan uppnås. För att kunna få till stånd en betydande förändring i ekonomin i Edumafa, är det nödvändigt att bygga en större tork. Invånarna behöver ekonomisk hjälp till investeringen för att ha råd med en större tork av denna typ. Torken kan minimera spill av ananas och generera större inkomster, om torken bevaras i ett gott skick och invånarna använder den ofta för att torka i.

This thesis is the result of a final project work carried out by Anna Friestedt and Kristin Sjövall during the spring semester of 2006. The purpose of this work is to investigate in what ways the Indian city Pune is working towards ecological sustainability within the fields of housing and transporting. The work contains a case study of an area in Pune called Magarpatta City. The report is split into four parts. First, laws and regulations both in Sweden and in India that concern ecologically sustainable development are presented. Second, an explanation on existing solutions within housing and transporting in Pune follows, later specified details concerning the case study in Magarpatta City is presented and finally this is analysed. Pune is in many ways working to improve their ways of ecologically sustainable development. In India, and Pune, there are several laws and regulations to regulate sustainable development. Unfortunately it has been a long time since these laws and regulations were updated and by doing so one might achieve sustainability. Pune Municipal Corporation (PMC) has many projects on the go to improve the city environmentally. PMC has brought out an Eco-housing concept which promotes a more ecological way of building. The concept makes it easier for private builders to get a bank loan if the construction is considering several eco-friendly aspects. To achieve more houses constructed in an eco-friendly way Pune and India are in the need of more pilot projects showing eco-friendly materials and construction techniques. PMC is also taking decisions in how to transform the public transportation system to a more environmentally sustainable one. Several different transportations systems are under evaluation. After our time in Pune our meaning is that the Bus Rapid Transit system is the most cost efficient one to implement in Pune. Magarpatta City is an area in Pune that is developed considering the concept ‘walk-to-work and walk-to-school’. The area has made many efforts towards ecological sustainability and is probably the best area in Pune, as well as in all of India, to do a case study at, in the aspect of ecological sustainable housing and transporting. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört av Anna Friestedt och Kristin Sjövall under vårterminen 2006. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt den indiska staden Pune arbetar med ekologisk hållbar utveckling i områdena husbyggnation och trafikplanering samt utföra en fallstudie på ett område kallat Magarpatta City beläget i Pune. Arbetet har utmynnat i fyra huvuddelar. Inledande tas upp vilka lagar och förordningar som finns i det svenska respektive indiska systemet. Sedan presenteras på vilka sätt Pune eftersträvar ekologiskt hållbar utveckling inom områdena husbyggnation och transportplanering. Därefter följer en fallstudie av området Magarpatta City där deras lösningar och system tas upp. Avslutande diskuteras det nuvarande systemen och förslag på förbättringsmöjligheter presenteras. Under vår tid i Indien har vi sett att Pune på många sätt arbetar för ekologisk hållbar utveckling. I Indien och Pune finns ett antal lagar och förordningar som styr åt vilket håll utvecklingen bör gå. Tyvärr var det länge sedan många av dessa lagar uppdaterades, så för att bli mer ekologiskt hållbara bör de revideras. Pune Municipal Corporation (PMC, motsvarar kommunen) har tagit fram ett eco-housing koncept där de främjar ett mer ekologisk byggande genom att göra det enklare för privatpersoner att få banklån om de tar hänsyn till ett antal parametrar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att främja ekologiskt byggande behöver Pune och Indien pilotprojekt som visar ekologiskt hållbara material och konstruktionslösningar. PMC arbetar även med att besluta hur de ska förändra det kommunala transportsystemet till att bli ett mer ekologiskt hållbart sådant. Flera olika system utvärderas för närvarande. Efter våra veckor i Pune har vi kommit fram till att Bus Rapid Transit troligtvis är det mest kostnadseffektiva systemet att arbeta vidare med. Visserligen krävs speciella filer för bussarna och plats på de existerande gatorna är något som Pune inte har gott om, men det behövs förutom det minimalt med investering, ingen räls eller tunnelbana. Området Magarpatta City i Pune är uppbyggt kring konceptet ’gå-till-jobbet’ och ’gå-till-skolan’. Det har i området på många sätt arbetats med ekologisk hållbarhet och är troligtvis det bästa området i Pune, såväl som i hela Indien, att utföra en fallstudie på rörande ekologiskt hållbar husbyggnation och transportplanering.

Sammanfattning Titel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald’s miljöarbete i Sverige. Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Robin Enmark & Adam Pettersson Bergström Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012-06 Syfte: Syftet är att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald’s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina konsumenter, hur konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds också. Metod: Data har samlats in både via en kvantitativ enkätundersökning med konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hållbarhetschef. Resultat & slutsats: Max och McDonald’s arbetar på olika sätt för att möta konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som går ut på att vara ledande inom miljöarbete men det är samtidigt en riskfylld strategi då den ställer höga krav att upprätthålla. McDonald’s har valt en tryggare strategi där de fokuserar på det grundläggande miljöarbetet som därmed inte ställer lika höga krav på dem i relation till konsumenterna. Båda strategierna har sina för- och nackdelar. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se ny studie om ett par år som involverar alla stora hamburgerkedjor i Sverige och undersöker hur arbetet har utvecklats. Det vore intressant att se om miljömedvetenheten i samhället har ökat hos konsumenter. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att belysa problematiken kring konsumenters ökande miljömässiga krav på hamburgerkedjor. Arbetet kan vara av intresse för de berörda företagen samt företag inom samma bransch. Nyckelord: CSR, hållbar utveckling, marknadsföring, konsumenter, hamburgerkedjor / Abstract Title: How do hamburger chains work to meet consumers demand for environmental responsibility? - A CSR-study around the environmental work of Max and McDonald’s in Sweden. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Robin Enmark & Adam Pettersson Bergström Supervisor: Agneta Sundström Date: 2012-06 Aim: The aim is to study and analyze how the environmental work that Max and McDonald’s manage in Sweden is performed. How they transmit this to their consumers, how the consumers register this and how the consumers reward it is also analyzed. Method: Data has been collected using both a quantitative survey with consumers and through a quantitative interview with the sustainability manager of Max. Result & Conclusions: Max and McDonald’s work in different ways to meet consumers demand for environmental responsibility-taking. Max has chosen a strategy that aims to be leading in environmental work but it is at the same time a risky strategy as is places high demands to maintain. McDonald’s has chosen a safer strategy where they focus on the basic environmental work and thereby do not place as high demands on themselves relative to consumers. Both strategies have their advantages and disadvantages. Suggestions for future research: It would be interesting to see a new study in a couple of years that involves all major hamburger chains in Sweden that examined how their work has evolved. It would be interesting to see if the environmental awareness in society has increased among consumers. Contribution of the thesis: The study contributes to highlight the problems regarding consumers increasing environmental demands on hamburger chains. The study can be of interest for the concerned companies as well as for companies within the same business. Key words: CSR, sustainable development, marketing, consumers, hamburger chains

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem. Samtidigt visar analysen att det finns utrymme för företag att agera på annat sätt än vad ekologisk modernisering innebär och ur det hänseendet har företagets tradition och grundläggande värderingar visat sig vara avgörande. Analysen tyder på att företags förhållningssätt gentemot marknaden kan upplevas som ett fall av pragmatiskt accepterande, då marknaden verkar betraktas som en för företag extern faktor som är svår att påverka.   Att som företag arbeta med hållbar utveckling innebär, enligt analysens resultat, både möjligheter och begränsningar. Arbetet kan resultera i marknadsfördelar genom ekonomisk vinst och konkurrensfördelar. Enligt analysen kan dock inte företag uppnå en fullständigt jämn fördelning mellan sin sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling då de är beroende av att generera ekonomisk vinst, vilket gör att den ekonomiska utvecklingen prioriteras högst. Detta tyder på att ett företag inte har möjlighet att uppnå en helt hållbar produktion, därför kan begreppet upplevas som en utopi i företags sammanhang. Samtidigt visar analysen att en strävan mot en så hållbar produktion som möjligt, där en jämn balans mellan ekologisk social och ekonomisk utveckling eftersträvas, kan vara gynnsam för företags varumärke, produktion och profilering.

Sammanfattning - Abstract Vårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta. Vatten är dessutom ett ämne eleverna lätt kan relatera till då detta är en självklar del i deras vardag. Det framgick, enligt resultatet, ingen märkbar kunskapsskillnad mellan varken flickor och pojkar eller mellan år två och år tre, bland frågorna med fasta svarsalternativ. I den öppna frågan syntes det dock en skillnad mellan ovanstående grupper.

En hållbar utveckling är ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhället. Sveriges regering har som uttalat politiskt mål att samhällsplaneringen ska ske mot en hållbar utveckling, men det finns idag ingen allmänt känd metod för kommunerna att använda i planeringen mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hållbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ”En hållbar stad”. Deltagandebaserad backcasting är en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebär att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan även diskuterar och tar fram möjliga sätt att uppnå visionen. Fallstudien har genomförts i Borlänge/Falun där backcastingen har använts för att ta reda på styrkor och svagheter i regionen samt för att skapa idéer och om vad som skulle kunna göras för att utveckla regionen mer hållbart. Undersökningen konstaterar att en beskrivning av vad som är viktig i en hållbar stad och hur en hållbar stad bör se ut måste klaras ut lokalt, och att det inte går att ge en generell beskrivning av detta eftersom det skiljer sig beroende på människors åsikter och synsätt. Resultatet visar att deltagande i planeringen för en hållbar stadsutveckling är av yttersta vikt, då den lokala situationen hamnar i fokus, engagemanget ökar och en spridning av kunskap sker. Deltagandebaserad backcasting är måluppfyllande och fungerar bra för att skapa visioner och framtidsbilder om en hållbar stad, vilket kan ge planerarna nya idéer att arbeta mot. Den stora nackdelen med metoden är svårigheterna att locka seminariedeltagare med olika bakgrunder och att få de deltagande att släppa sina redan förutfattade meningar. Eftersom alla metodens fördelar är beroende av att det finns ett brett deltagande kan hela processen riskeras om det inte finns ett tillräckligt intresse från omgivningen att delta.

Sammanfattning Examensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011 Författare: Christopher Dahl och Benita Johansson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Titel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie   Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning.   Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter. Det empiriska materialet till denna studie har erhållits genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget samt genom observation av företagets verksamhet.   Analys och diskussion: Resultatet av denna studie visar de faktorer som ligger bakom vår rekommendation för vilka indikatorer som Polyplank AB bör rapportera i en eventuell hållbarhetsredovisning. Exempelvis har intressenternas synpunkter och önskemål en stor del i vilken information som bör tas med i en redovisning, men det förekommer även andra krav som bör beaktas.   Slutsats: Avslutningsvis rekommenderas Polyplank AB tillämpa GRI:s redovisningsnivå C, vilket vi menar att företaget har goda förutsättningar för att göra. Vi tror att upprättandet av en hållbarhetsredovisning skulle kunna leda till positiva konsekvenser för företaget, utan att vara för resurskrävande.   Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbarhetsredovisning, Corporate Social Responsibility (CSR), Global Reporting Initiative (GRI), Polyplank AB.

Sustainable destination development has in recent years become an increasingly important concept for tourism destinations. A destination must take into account the environment if it wants to continue being a successful tourism destination in the future. This essay investigates what needs to be developed on theislandofSandhamnfor that the destination can be more attractive in the off season and how the players on Sandhamn integrate to develop Sandhamn in a sustainable manner. One market research and interviews with five different players were made. Through these interviews grew an understanding for how the cooperation between the municipal and the private party looks like and how the history of Sandhamn is the foundation for the islands tourism development. In the paper the authors use a qualitative research method with a quantitative approach. The thesis theoretical conceptual framework is based on scientific articles and books on sustainable tourism development. The authors have through the interviews and the market research found that Sandhamn with the help of its natural attraction for centuries has attracted visitors. Seglarhotellet has played a crucial role in Sandhamns sustainable development. Within the tourism industry, it is important that the destination development is executed in a way that does not give any negative impact on the environment. The players of Sandhamn seem to have understood this since they have a great respect both to nature and to the residents. The conclusion is that the responsible players work together efficiently to develop Sandhamn to a year round destination. Unfortunately they have not developed cooperation on sustainability issues, this is something that needs to be improved by focusing on common objectives to achieve sustainable development. Operators must also consider having more open during the winter so that tourists will have more to do in Sandhamn. The municipality must become more engaged since they play a major role in Sandhamns development. For an attractive destination requires careful planning and cooperation between players. / Hållbar destinationsutveckling har på senare år blivit ett allt viktigare begrepp för turismdestinationer. En destination måste ta hänsyn till att utveckla möjligheter i omgivningen samt bevara miljön om den vill fortsätta vara en framgångsrik turismdestination i framtiden. Denna uppsats undersöker vad som behöver utvecklas på ön Sandhamn för att destinationen ska bli mer attraktiv under lågsäsongen samt hur aktörerna på Sandhamn integrerar för att utveckla ön på ett hållbart sätt. Under uppsatsens gång gjordes en marknadsundersökning samt  intervjuer med fem olika aktörer. Genom dessa intervjuer skapades förståelse för hur samarbetet mellan de kommunala och privata intressenterna ser ut och hur Sandhamns historia är grunden till öns turismutveckling. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod med en kvantitativ ansats. Uppsatsens teoretiska föreställningsram utgår från vetenskapliga artiklar samt böcker inom hållbar destinationsutveckling. Författarna har genom intervjuerna och marknadsundersökningen kommit fram till att Sandhamn med hjälp av sin naturliga attraktionskraft i flera århundraden lockat besökare. Seglarhotellet har spelat en avgörande roll för Sandhamns hållbara utvecklingsprocess. Inom turismbranschen är det viktigt att destinationsutveckling utförs på ett sätt att den inte ger någon negativ påverkan på miljön. Detta verkar aktörerna på Sandhamn ha förstått då de har en stor respekt för såväl natur som till invånare. Slutsatsen är att de ansvariga aktörerna samarbetar effektivt för att utveckla Sandhamn till en åretrunt- destination. Dessvärre har de inte ett utvecklat samarbete gällande hållbarhetsfrågor, detta är något som behöver förbättras genom att satsa på gemensamma mål för att uppnå hållbar utveckling. Aktörerna måste även överväga att ha mer öppet under vintern för att besökarna ska ha mer att göra i Sandhamn. Kommunen måste bli mer engagerad då de spelar en avgörande roll för Sandhamns utveckling. För att en destination ska vara attraktiv krävs noggrann planering och ett samarbete mellan aktörer.

<p>This thesis is the result of a final project work carried out by Anna Friestedt and Kristin Sjövall during the spring semester of 2006. The purpose of this work is to investigate in what ways the Indian city Pune is working towards ecological sustainability within the fields of housing and transporting. The work contains a case study of an area in Pune called Magarpatta City.</p><p>The report is split into four parts. First, laws and regulations both in Sweden and in India that concern ecologically sustainable development are presented. Second, an explanation on existing solutions within housing and transporting in Pune follows, later specified details concerning the case study in Magarpatta City is presented and finally this is analysed.</p><p>Pune is in many ways working to improve their ways of ecologically sustainable development. In India, and Pune, there are several laws and regulations to regulate sustainable development. Unfortunately it has been a long time since these laws and regulations were updated and by doing so one might achieve sustainability.</p><p>Pune Municipal Corporation (PMC) has many projects on the go to improve the city environmentally. PMC has brought out an Eco-housing concept which promotes a more ecological way of building. The concept makes it easier for private builders to get a bank loan if the construction is considering several eco-friendly aspects. To achieve more houses constructed in an eco-friendly way Pune and India are in the need of more pilot projects showing eco-friendly materials and construction techniques. PMC is also taking decisions in how to transform the public transportation system to a more environmentally sustainable one. Several different transportations systems are under evaluation. After our time in Pune our meaning is that the Bus Rapid Transit system is the most cost efficient one to implement in Pune.</p><p>Magarpatta City is an area in Pune that is developed considering the concept ‘walk-to-work and walk-to-school’. The area has made many efforts towards ecological sustainability and is probably the best area in Pune, as well as in all of India, to do a case study at, in the aspect of ecological sustainable housing and transporting.</p> / <p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört av Anna Friestedt och Kristin Sjövall under vårterminen 2006. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt den indiska staden Pune arbetar med ekologisk hållbar utveckling i områdena husbyggnation och trafikplanering samt utföra en fallstudie på ett område kallat Magarpatta City beläget i Pune.</p><p>Arbetet har utmynnat i fyra huvuddelar. Inledande tas upp vilka lagar och förordningar som finns i det svenska respektive indiska systemet. Sedan presenteras på vilka sätt Pune eftersträvar ekologiskt hållbar utveckling inom områdena husbyggnation och transportplanering. Därefter följer en fallstudie av området Magarpatta City där deras lösningar och system tas upp. Avslutande diskuteras det nuvarande systemen och förslag på förbättringsmöjligheter presenteras.</p><p>Under vår tid i Indien har vi sett att Pune på många sätt arbetar för ekologisk hållbar utveckling. I Indien och Pune finns ett antal lagar och förordningar som styr åt vilket håll utvecklingen bör gå. Tyvärr var det länge sedan många av dessa lagar uppdaterades, så för att bli mer ekologiskt hållbara bör de revideras.</p><p>Pune Municipal Corporation (PMC, motsvarar kommunen) har tagit fram ett eco-housing koncept där de främjar ett mer ekologisk byggande genom att göra det enklare för privatpersoner att få banklån om de tar hänsyn till ett antal parametrar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att främja ekologiskt byggande behöver Pune och Indien pilotprojekt som visar ekologiskt hållbara material och konstruktionslösningar. PMC arbetar även med att besluta hur de ska förändra det kommunala transportsystemet till att bli ett mer ekologiskt hållbart sådant. Flera olika system utvärderas för närvarande. Efter våra veckor i Pune har vi kommit fram till att Bus Rapid Transit troligtvis är det mest kostnadseffektiva systemet att arbeta vidare med. Visserligen krävs speciella filer för bussarna och plats på de existerande gatorna är något som Pune inte har gott om, men det behövs förutom det minimalt med investering, ingen räls eller tunnelbana.</p><p>Området Magarpatta City i Pune är uppbyggt kring konceptet ’gå-till-jobbet’ och ’gå-till-skolan’. Det har i området på många sätt arbetats med ekologisk hållbarhet och är troligtvis det bästa området i Pune, såväl som i hela Indien, att utföra en fallstudie på rörande ekologiskt hållbar husbyggnation och transportplanering.</p>