<p>Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.</p>

<p>I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.</p>

<p>Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.</p>

<p>”Hållbar stadsplanering” är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.</p><p>Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.</p><p>Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits. Bilismen är den utveckling som har format dagens stad mest.</p><p>Vi har idag, den 150-åriga uppfinningen cykeln, som kanske är det mest miljövänliga transportmedlet. Att förbättra för cykeltrafik i staden är därför betydelsefullt.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att upptäcka brister och problemområden i cykelvägnätet, för stadsdelen Hovshaga i Växjö. Målet är att komma med förslag på åtgärder för de problemområden jag valt ut.</p><p>Mycket av de problemområden jag hittat beror på att staden planerats så mycket för bilisterna, cyklister och andra trafikanter har fått betala priset av bilismens framfart. Gatuutrymme och status är två kategorier där mycket av problemen ligger.</p>

<p>Sammanfattning - Abstract</p><p>Vårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta. Vatten är dessutom ett ämne eleverna lätt kan relatera till då detta är en självklar del i deras vardag.</p><p>Det framgick, enligt resultatet, ingen märkbar kunskapsskillnad mellan varken flickor och pojkar eller mellan år två och år tre, bland frågorna med fasta svarsalternativ. I den öppna frågan syntes det dock en skillnad mellan ovanstående grupper.</p>

<p>En hållbar utveckling är ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhället. Sveriges regering har som uttalat politiskt mål att samhällsplaneringen ska ske mot en hållbar utveckling, men det finns idag ingen allmänt känd metod för kommunerna att använda i planeringen mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hållbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ”En hållbar stad”. Deltagandebaserad backcasting är en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebär att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan även diskuterar och tar fram möjliga sätt att uppnå visionen. Fallstudien har genomförts i Borlänge/Falun där backcastingen har använts för att ta reda på styrkor och svagheter i regionen samt för att skapa idéer och om vad som skulle kunna göras för att utveckla regionen mer hållbart.</p><p>Undersökningen konstaterar att en beskrivning av vad som är viktig i en hållbar stad och hur en hållbar stad bör se ut måste klaras ut lokalt, och att det inte går att ge en generell beskrivning av detta eftersom det skiljer sig beroende på människors åsikter och synsätt. Resultatet visar att deltagande i planeringen för en hållbar stadsutveckling är av yttersta vikt, då den lokala situationen hamnar i fokus, engagemanget ökar och en spridning av kunskap sker. Deltagandebaserad backcasting är måluppfyllande och fungerar bra för att skapa visioner och framtidsbilder om en hållbar stad, vilket kan ge planerarna nya idéer att arbeta mot. Den stora nackdelen med metoden är svårigheterna att locka seminariedeltagare med olika bakgrunder och att få de deltagande att släppa sina redan förutfattade meningar. Eftersom alla metodens fördelar är beroende av att det finns ett brett deltagande kan hela processen riskeras om det inte finns ett tillräckligt intresse från omgivningen att delta.</p>

<p>The aim of this essay is to give the reader an idea of how the European agricultural policies have developed, in regard of sustainable development, since Sweden became a member in the union 1995. The main aspect that’s been investigated is the issues regarding sustainable development and how the issues regarding the ecological farming methods have been dealt with. My research questions are:</p><p>- How has the European environment- and agricultural politics changed since Sweden</p><p>joined the union in 1995?</p><p>- What consequences have the changes had for ecological farming?</p><p>The answers to the stated questions are that there have been several treaties in the field of environmental development of the agricultural policy, starting with the Maastricht treaty and ends up with the European Action Plan for Organic Food and Farming. Since there are economical aid to back up the decisions there have been some restructuring of the farming policies in the way that makes it’s possible to produce ecological products even if that’s more expensive than the regular actions.</p>

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

It is important to work with economic, social and ecological dimensions in order to reach sustainable development. Furthermore, these dimensions are supposed to work opon together. Green Flag´s aim is to process these dimensions in the thematic work in preschool, where children are involved. The aim of this study is to find out how certificated Green flag preschools work with the three dimensions in the education of sustainable development practically and how the children participate in this work. I have used a qualitative semi-structured interview to find out preschool teachers´ thoughts and opinions about how they work with sustainable development and how they make the children involved. Seven municipal preschools have the certification Green Flag in this commune, of them, six participated in the study, one pedagogue from each preschool. The result show that the majority of the preschool teachers are unaware of the dimensions and what they stand for. Anyway the dimensions are processed in the daily activities, but in the thematic work it is usually only one or a two of the dimensions which are processed. The result also shows that children are involved through the selection of themes and activities, where they also are taking part practically. Furthermore, the study shows that childrens critical thinking are not a challenge in the way science say it should be. / Det är viktigt att redan i förskolan arbeta med ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner för att nå en hållbar utveckling. Dessutom ska dessa dimensioner bearbetas tillsammans. Grön Flaggs syfte är att få in dessa dimensioner i temaarbeten i förskolan, samtidigt som barnen görs delaktiga i arbetet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur förskolor med certifieringen Grön Flagg praktiskt arbetar med de tre dimensionerna i utbildningen av hållbar utveckling, och hur barnen görs delaktiga i arbetet. Jag har använt mig av en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod för att få höra förskollärares tankar och åsikter kring hur de arbetar med hållbar utveckling samt hur de gör barnen delaktiga. I den kommun där jag genomfört min studie i har sju kommunala förskolor certifieringen Grön Flagg, utav dem har sex deltagit i studien, i form av en pedagog från varje förskola. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna inte känner till dimensionerna och vad de står för. Dimensionerna bearbetas ändå genom de vardagliga aktiviteterna, men i de tematiska arbetet är det oftast bara en eller ett par av dimensionerna som kommer till uttryck. Resultatet visar även att barnen görs delaktiga genom val av teman och aktiviteter, där de även deltar praktiskt. Däremot utmanas inte barnens kritiska tänkande i den utsträckningen som forskning visar att sig bör.

Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp. / In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.