I banksektorn är ekonomiska frågor betydligt mer institutionaliserade än miljöfrågor som bara varit aktuella i tiotalet år. Det leder till en viss osäkerhet att hantera miljöfrågor. Banksektorn försöker via legitimitetssökande standarder, ofta med start i bankkontorens direkta miljöpåverkan, att hantera miljöfrågorna. Bankers överlägset största miljöpåverkan ligger dock i den indirekta miljöpåverkan via kreditgivning och investeringar till kunder. Banker kan inte ta hela ansvaret utan det måste delas med kunderna som måste ställa krav på bankerna att erbjuda miljöansvarstagande tjänster. Bankernas ansvar ligger i att erbjuda miljöansvarstagande tjänster och aktivt presentera och förklara dem för kunderna. Enligt omvärldsanalysen har Marginalen goda förutsättningar för att initiera ett aktivt miljöarbete. Det är stor vikt att Marginalen inte bara hanterar den direkta miljöpåverkan utan även den mer miljöbelastande indirekta påverkan. / The world´s economic development during the past 100 years has led to improvements for millions of people. But it has also led to enormous environmental problems like global warming, species extinction and loss of biodiversity. Every human being and every sector in society are responsible to solve these grave environmental problems. One of those sectors is the banking sector. At first glance, the banking sector may look like an environmentally clean sector, especially when you compare the banking sector´s direct environmental impact with for example manufacturing industries. But when you look at the banking sector´s indirect environmental impact through loans and investments, you can envision the sectors potential to steer the society towards a sustainable development. This thesis has shown this a complex matter though, since banks and their customers share responsibility to elevate environmental issues. Customers need to understand that banks indirect environmental impact is big and then put pressure on banks to provide environmental responsible services and products. Banks, on the other hand, offer quite complex services and products which mean that banks have a responsibility to explain services and products different environmental effects. Banks have handled environmental risks for a long time in credit grants, but banks are now starting to feel that customers demand for environmental products and services is on a rise. The thesis has also found out that different types of environmental standards are very important for a credible environmental work in the banking sector.

During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India. Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area. Observations has also ben used in the studie. The result did´t show any big difference between the schools enviromental education. All schools that have ben studied is working with enviromental questions, in the lower classes they mix it in with other. Everyone in the studie thinks that it´s very important to work with enviroment in the school to rase responsebible citizens. / Ämnet miljö har under de senaste åren blivit högaktuellt och i slutändan lämnar det ingen oberörd. För att fostra barn till att bli miljömedvetna samhällsmedborgare måste undervisning ske från skolans start. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man i den Indiska byn Dharamsala arbetar med miljöfrågor, främst inom skola men även i det övriga samhället. Intervjuer har genomförts med två lärare från olika skolor, samt en lärarstuderande. Jag har också intervjuat en tibetansk munk som i många år själv arbetat inom skolans värld. Ett samhällsorgan som har nära samarbete med skolorna vad gäller miljö har också undersökts. Observationer har också använts. Jag kan efter resultatet konstatera att inga stora skillnader mellan de olika skolornas miljöarbete finns. Samtliga arbetar med miljö, inom de lägre åldrarna sker det ämnesintegrerat. De alla anser att det är mycket viktigt att jobba med miljö för att fostra ansvarskännande individer.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen.

Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs. Förhoppningen med arbetet är att det ska kunna ge en större kunskap och insikt om ekologisk textil och om företagen och deras resonemang kring dessa textilier.

This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large. The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results. The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions. Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches. The first one focuses on the role of education in the form of democracy and values. Teachers who promote this way do not view sustainable development as a clear course in science teaching, but advocate a form of respect for nature and our shared society. The second way is more about classic education with lectures and books and testing of how much the students learned. This teaching focuses more on pure factual knowledge. The third and final way of teaching is to have "theme days" on environmental and sustainable development. It was not so common among teachers in science, but more common among teachers in social studies

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln “Beach” avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum. / In this project the house Röken, up on the Småland highlands is analyzed, a place with a lot of history. From the 17th century when a fragile peace is the reson the house is built to when the house is modernized in the middle of the 20th centur and gets decorated with many furniture from AB Svenska möbelfabrikerna, that had its factory just a few miles away.This leads into a research about the family that owns the house today and to Jan Strand, my father, who is the only one living in the house. The project has produced the furniture “Beach”, which is meant for use by Jan when he is flipping through his Jazz collection.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.

Present development path is based on the Western ideas, with focus on market, competition, capitalism and individualism. It has shown to create unsustainable patterns in terms of a growing ecological footprint, decreased wellbeing and growing inequities. This calls for new, alternative development paths. The traditional African values are based on a holistic and humanistic ideology which focuses on health and safety of common citizens; meeting all peoples basic needs, sharing, social connectedness, living in harmony with other species and nature, a healthy environment, to experience satisfaction when your basic needs are met, not wanting more than you need (luxurious cravings), and the concern for health of future generations. In this sense, traditional values are sustainability bearing, and are also suggested to influence human wellbeing in a positive way.   This study have explored to what extent sustainability-bearing values from the traditional African lifestyle are considered to be important for the wellbeing of young, black individuals, and analyzed whether the values of means to achieve wellbeing differs or corresponds between people living a traditionally influenced lifestyle and a Western influenced lifestyle. Generally, the respondents found all these values more important for their wellbeing than luxurious consumption.     This suggests that values that are sustainability bearing are important for peoples wellbeing, and is thereby important to include in the development debate. / Dagens utveckling är baserad på den Västerlänska livsstilen med fokus på marknad, konkurrens, kapitalism och individualism. Detta har visat sig orsaka ohållbara mönster i form av ett allt större ekologiskt fotavtryck, sänkt välbefinnande och växande sociala klyftor, vilket visar behovet av nya, alternativa utvecklings vägar.                                                          Traditionella Afrikanska värderingar baseras på en holistisk och humanistisk ideologi där man fokuserar på hälsa och säkerhet för framtida generationer, tillfredsställa allas grundläggande behov, att dela med sig, social samhörighet, att leva i harmoni med andra arter och naturen, en frisk miljö, att uppleva tillfredsställelse när grundbehoven är tillfredsställda, att inte kräva mer än man behöver samt omsorg om hälsan för framtida generationer. På detta sätt är traditionella värderingar hållbarhets skapande och anses även inverka positivt på mänskligt välbefinnande.                                                                                                                                 Denna studie har utforskat I vilken utsträckning hållbarhetsskapande värderingar från den traditionella Afrikanska livsstilen anses viktiga för välbefinnandet hos unga, svarta personer, samt analyserat om det som anses viktigt för människors välbefinnande är likvärdiga eller särskiljer sig, mellan människor som lever en traditionellt influerad livsstil, och de som lever en Västerländskt influerad livsstil. Generellt ansåg respondenterna att dessa värderingar var mer viktiga för deras välbefinnande än lyxkonsumtion. Detta antyder att värderinga som är hållbarhets skapande är viktiga för människors välbefinnande, och de är därmed viktiga att inkludera i utvecklings debatten.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers. The three farmers in this study got many positive remarks regarding sustainability. There are still things to improve but on the whole many positive things were observed, e.g. use of natural grazing areas, maintenance of biodiversity, minor use of fertilizers and pesticides, use of land (pasture/leys) that otherwise would not be used for production of human food for direct consumption (e.g. grain) since the land is not suitable for that. To sum up the results from the consumer group, what can be seen is that the municipality is trying to improve their consumption patterns and that they have good intentions. They try for example to decrease their portions of meat and reduce their waste, they further try to implement days with only vegetarian food. On the other hand are the emissions from each pupil still too large if IPPC’s climate goal of a total of 1-2 ton CO2e emissions per person per year is to be reached. The consumers in Dalarna have the possibility, looking at things from a sustainable point of view, to choose a fine beef meat product (depending on how it is produced) from the neighbourhood. This is due to the fact that the producers in the study got many positive remarks regarding the sustainable indicators. It can therefore be considered positive if the municipality would support this production a thereby procure beef meat from the neighbourhood. The municipality must however change their consumer patterns and buy an amount of beef meat that can be considered sustainable. / Dagens utsläpp av växthusgaser plus all övrig miljöpåverkan människor ger upphov till kan orsaka bestående förändringar på vår jord. Insikten om att vårt handlande kan komma att få ödesdigra konsekvenser har lett fram till att begreppet hållbar utveckling har skapats. Det är ett begrepp som innehåller de tre stödpelarna ekonomi, social och miljö och med det menas att alla tre aspekter måste tas hänsyn till och fungera för att någonting ska anses hållbart. Kött är en produkt som har stor påverkan på miljön, både i from av höga växthusgasutsläpp, men även i form av övergödning, försurning och stor markanvändning. Nötkött har extra hög klimatpåverkan på grund av att nötboskap, som är idisslande djur, släpper ut stora mängder metan då de bearbetar sin föda. På grund av den här vetskapen har diskussionen om hur mycket och vad för sorts kött som ska konsumeras blivit högaktuell. Vad som är viktigt då frågan angående kött diskuteras är att skilja på produktion och konsumtion av kött. Produktion är det lantbrukaren arbetar med och konsumtion är vad vi konsumenter utför. En stor konsument i Sverige är den offentliga sektorn. Kommuner som en del av den offentliga sektorn har möjligheter att ta en ledande roll och vara ett föredöme för hur konsumtionen av kött borde se ut. Det övergripande syftet med den här studien är att studera hållbar köttproduktion och den offentliga sektorns köttkonsumtion i Dalarnas län i Sverige. Indikatorer för att bedöma hållbarheten i köttproduktion respektive köttkonsumtion togs fram. Dessa indikatorer applicerades sedan på några få utvalda fall, belägna i Siljansbygden i Dalarnas län. Då Dalarna är en region som i huvudsak lämpar sig för vallodling valdes tre lantbrukare med nötköttsgårdar ut för att representera producentledet. Konsumenten representerades av en kommun i Dalarna. Deras upphandlingar av kött plus vad de serverar i kommunens skolor utvärderades. Tio sammanfattande indikatorer för köttproduktion och sju för köttkonsumtion togs fram och gårdarna och kommunen utvärderades genom att intervjuer genomfördes med de tre lantbrukarna samt kostchef och upphandlingsansvarig på kommunen. Köttproduktionen (de tre fallgårdarna) fick utifrån de framtagna indikatorerna många positiva anmärkningar gällande hållbarhet även om förbättringar fortfarande är önskvärda. Positiva aspekter som observerades var exempelvis användningen av naturbeten, vilket i sin tur leder till bevarande av biologisk mångfald, liten användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel, användning av marker (betesmarker/vallar) som annars inte skulle användas för produktion av humanföda för direkt konsumtion (ex. spannmål) då markerna inte lämpar sig för det etc. Konsumenten, den offentliga sektorn, arbetade också för att bli mer hållbara, de försökte införa vegetariska dagar, liksom at minska portionsstorlekarna av kött. De arbetade även aktivt med att minska sitt svinn. Trots det var utsläppen av växthusgaser per elev högre än vad som krävs för att nå IPCC:s uppsatta klimatmål om 1-2 ton CO2e per person och år. Att minska köttintaget är önskvärt liksom att de väljer de kött de konsumerar med omsorg. Vad som kan konstateras är att konsumenterna i Dalarna har möjlighet att välja ett bra nötköttsalternativ ifrån närområdet sett ur hållbarhetssynpunkt (beroende på hur köttet är producerat). Detta baseras på fallgårdarnas positiva resultat avseende hållbarhet i studien. Det kan därför anses positivt om kommunen stödjer den här produktionsformen och därmed upphandlar nötkött ifrån närområdet. Kommunen har möjlighet att öka hållbarheten i sin köttkonsumtion genom att ändra sina matvanor och begränsa sina köttinköp till en hållbar mängd.