Den här studiens syfte är att undersöka hur förskolan arbetar med Grön flagg och om det finns likheter och skillnader med arbetssättet mellan olika förskolor. Fem pedagoger från olika förskolor intervjuades och observationer genomfördes i två av förskolorna. Resultatet som framgick var att pedagogernas arbetssätt var i enlighet med organisationen Grön flaggs uppsatta mål med teman och delmål. Förskolornas arbete fungerade bra och pedagogerna upplevde Grön flagg som ett positivt miljöutbildningsprogram. Samtliga pedagoger var överens om att hållbar utveckling är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan eftersom ett sunt hållbart förhållningssätt ligger i tiden. Barnen är vår framtid och det är de som kan göra en betydande insats och skillnad. Barns delaktighet och pedagogernas syn på barns lärande ses som grundläggande byggstenar i arbetet. Det framgick även skillnader mellan förskolorna i studien, då tiden som läggs ner på Grön flagg varierade. / This study aim to find out how preschool works with Green flag and if there are similarities and differences in approach between different preschools. Five teachers from differentpre-schools interviewed and observations were made in two of the pre-schools. The result showed that teachers' practices were in accordance with the organization Green Flagg's goals with the theme and sub-goals. Preschool work went well and the teachers experienced Green flag as a positive environmental education program. All teachers agreed that sustainable development is an important topic to work with preschool, because a healthy and sustainable approach is seen as important in today´s society. Children are our future and they are the ones who can make a significant contribution and difference. Children's participation and teachers' views on children's learning is seen as fundamental building blocks of the work. The study also showed differences between the pre-schools according time spent on Green flag, witch between the pre-schools.

I en tid där hållbar utveckling nått stor genomslagskraft världen över samtidigt som en allt större kritik växt fram mot hållbarhetsbegreppets potential har syftet med den här uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet är vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hållbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmän definition som är svår att ifrågasätta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har Norra Djurgårdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjänstemän på Stockholms stad, byggherrar och boende i området. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra Djurgårdsstaden både kunnat bekräfta och utmana kritiken mot hållbarhetsbegreppet. Resultaten visar att det inte finns en enhetlig definition av hållbarhet i Norra Djurgårdstaden men att en samsyn kunnat skapas genom en särskild organisation och ett integrerat arbetssätt mellan medverkande aktörer. Trots att arbetet hittills handlat mycket om ekologi och teknik har de boende inte helt glömts bort. Slutligen har uppsatsen även visat på flera utmaningar med att arbeta för hållbarhet inom ramarna för dagens samhällsstruktur vilket de intervjuade är medvetna om men saknar rådighet över.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön. Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering. En rådande oenighet kring hur folkhälsobegreppet definieras och används, samt bristande kunskap om begreppet är ytterligare hinder som belyses i studien. Att folkhälsoinsatser sällan ger mätbara resultat är en ännu en faktor som hindrar integreringen av folkhälsoaspekter i fysisk planering. Engagemang, arbetsbelastning och tidsbrist är andra faktorer som påverkar i vilken utsträckning folkhälsoaspekter beaktas i den kommunala samhällsplaneringen. Slutligen är målsättningar och tvärsektoriellt samarbete centralt för att skapa likvärdiga förväntningar och samförstånd mellan aktörer där folkhälsofrämjande insatser ska genomföras.

Natural and environmental issues are everyday parts in preschool but when educators shall consciously work with sustainable development they tend to stop at recycling and what is necessary to be done for achieving the Grön Flagg-certification. I have been observing various preschools and noticed that sustainable development is flawed, often because of the teachers lack of interest, knowledge and in some cases both. Out of this grew an idea of making a project that could help the teachers see how the work with the subject in a fun and educational way can become a part of the preschools everyday routine. I made a tutorial booklet with basic facts and activities relating to sustainable development and the three questions in my report were how much knowledge and interest the teachers initially have, if the tutorial booklet could help the teachers to produce new knowledge and interest for the topic and if it turned out to be easier for them to provide educational activities within the subject. There were three departments that participated in my survey and the methodology of collecting data was an anonymous survey with the teachers' own comments in response. One of the most interesting findings was that those participants who received the most knowledge and dared to try out more and a little bit different activities were the educators who initially knew almost nothing and had an insecure attitude to the sustainable development. / Natur och miljöfrågor sägs vara vardag i förskolans verksamhet men när det handlar om hur man medvetet arbetar med hållbar utveckling stannar ofta pedagogerna vid källsortering och vad som behöver göras för att uppnå Grön Flagg-certifiering. Jag har med egna ögon sett att arbetet med hållbar utveckling är bristfällig och att det ofta beror på avsaknad av intresse och kunskaper hos pedagogerna. Därmed växte idén om att få pedagogerna att se hur hållbar utveckling på ett roligt och lärorikt sätt kan bli en del utav förskolans vardag. Jag gjorde ett handledningshäfte med fakta, tips och aktiviteter som berörde ämnet och mina frågeställningar var vilka kunskaper och inställningar som fanns hos pedagogerna sedan innan, om häftet kunde bidra till att pedagogerna fick ny kunskap och intresse för hållbar utveckling och om det blev enklare för pedagogerna att erbjuda barnen pedagogisk verksamhet inom ämnet efter att de arbetat med mitt häfte. Tre 1-3 års avdelningar ställde upp i min undersökning och datainsamlingsmetoden var anonym enkätundersökning med pedagogernas egna kommentarer som svar. Ett av de mest intressanta resultaten var att de som lärde sig flest nya saker och som vågade prova på fler och lite annorlunda aktiviteter var de pedagoger som från början visste minst och hade osäker inställning till ämnet.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte. Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi. Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning. / Purpose: The aim is to study state-owned company's attitude to integrated reporting and the <IR> framework that was published in December 2013. Additional the purpose is to examine what the companies think is the basis for the need for a new way to report and gain an understanding how stateowned companies are thinking about the future for integrated reporting. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews were used to answer the purpose of the study. Empirics: The empirical data were collected through interviews with seven respondents from stateowned companies. The participated companies are PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Swedish Export Credit, Swedfund and Almi. Conclusions: The state-owned companies that have participated in the study have an overall positive attitude towards integrated reporting and to the <IR> framework. The companies states that there has been a need to present and convey a more accurate picture of organizations as a whole. The results of the study show that the <IR> framework implies some challenges and opportunities and that the companies believe in a future for integrated reporting.

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing. The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works. With the impending introduction of a Swedish national forest programme the platform to integrate the social values of the forest into Swedish forestry seems to appear. Also reviewing the legal structure concerning forest is necessary, among other things the forestry act should be repealed and the environmentally concerned codes should be in the environmental act. Codes regarding the forest sector should be in a separate act.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema. I lärande för hållbar utveckling ses lärandet som ett av de mest betydelsefulla områden som förskolor och skolor har att arbeta med. Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna lägger stor vikt vid de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna ibegreppet lärande för hållbar utveckling, medan den sociala dimensionen kommer mer i skymundan. Samtidigt visar verksamheterna upp många möjligheter för barn att ha inflytandei sitt eget lärande, möjligheter att tänka kritiskt och förskollärarna visar på ett demokratiskt förhållningssätt i barngruppen. Den slutsats som dras är att de sociala aspekterna av lärande för hållbar utveckling finns i verksamheterna men är inte medvetande gjorda hos förskollärarna själva.

No description available.

No description available.