Detta arbete handlar om organisationskultur och förändring på SJ. SJ är en organisation som har varit med om både stora och små förändringar under dess långa levnadstid. Det som belyses i detta arbete är de anställdas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förändring. Arbetet handlar även om produktionens påverkan på organisationskulturen. Syftet var att titta på vilka kulturella faktorer som det är viktigt att beakta för att åstadkomma ett lyckat utvecklingsarbete. Jag har valt den tolkande hermeneutiska kunskapsansatsen eftersom det är en helhet som jag skall studera tillsammans med olika smådelar. Jag har genom metoden introspektion berättat utifrån mina egna tankar och erfarenheter olika händelser inom SJ. Med hjälp av teoretisk litteratur har jag plockat ut valda delar som utgör min referensram. Det mest väsentligaste inom referensramen är ledarskapets betydelse, hur man skall se på produktionen och huruvida de anställda har format sin egen kultur inom gruppen. Jag har även relaterat till en avhandling om SJ av Maria Tullberg som bland annat tar upp de olika krafterna i organisationen SJ och vad de kan resultera i då förändringar genomförs. Jag har sedan kommit fram till att med hjälp av ledarskapet bör man låta den kulturella förändringens utgångspunkt ske underifrån för att den skall bli hållbar och utvecklande. Ur produktionshänseende är det en fördel att ta med sig vad som har format organisationen historiskt. Dessa faktorer bör vara avgörande för att kunna hålla ångesten, vilken är ett samlingsbegrepp för osäkerhet och spänning i en organisation, på acceptabel nivå som också underlättar utvecklingsarbetet. Slutligen finns det också då en chans att de grundläggande antagandena och värderingarna blir mer anpassade för en kombination av dåtid och nutid.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs. Genom min studie har det visat sig att gymnasielärare och gymnasieelever har olika syn på vad hållbar utveckling är vilket framträder genom olika diskurser samt att det finns en dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om begreppet hållbar utveckling. Utifrån mitt resultat drar jag slutsatsen om att förväntningarna på eleverna från lärarnas sida skulle kunna påverka elevernas resonemang gällande hållbar utveckling i undervisningen. Detta eftersom att lärarna tror att eleverna har ett annat sätt att uppfatta och tala om begreppet hållbar utveckling än vad eleverna faktiskt har. / The aim of this study is, through qualitative interviews and focus group interviews to examine how the notion sustainable development is construed by teachers and pupils in upper secondary schools. What environmental policy discourses can be discerned in the different interpretations of the concept of sustainable development? and Is there a dissonance between teachers and pupils way to talk about and understand the notion sustainable development? These are the questions that are asked in this study. To answer the questions, the critical discourse analysis has been used as a method and the notion sustainable development as a theoretical framework. Sustainable development refers not to any accomplishment, still less to a precise set of structures and measurements to achieve collectively desirable outcomes. Rather, it’s a discourse. The results showed that upper secondary school teachers and pupils have diverse ideas about sustainable development which appears through different environmental discourses. Based on my results, I conclude that expectations of pupils from the teacher´s side could affect the pupil´s reasoning regarding sustainable development during education. This is because the teachers believe that the pupils have other way to perceive and talk about the notion sustainable development then what the students actually have.

Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa gruppintervjuer med 36 barn i åldrarna fem till tio år. Intervjuerna genomfördes gruppvis då vi anser att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vara gynnsamt i samtal om ett så stort och komplext ämne som miljö och hållbar utveckling är. Vi använde frågor, bilder och konkret material som underlag när vi genomförde intervjuerna. Generellt anser de flesta barn att det är viktigt med en bra miljö, även om kunskaperna om hur vi åstadkommer detta är varierande. Skillnaden på kunskapen mellan förskolan och grundskolan visade sig vara större än vad vi förväntat oss. Vi kunde inte se att miljöundervisning har gett det resultat och haft den centrala roll som riksdag, regering och världsorganisationer som bland andra FN och OECD föreskrivit.

Financing is necessary for investments in new production processes, in new production equipment, in new innovative products, and for expansion in new markets. Firms operating under cash constraints may not be able to order or produce optimally. Especially for fast-growing firms in emerging countries, money acts as a catalyst if potential demand is high but financial constraints leave them no choice but to order less. In this setting, implications for supply chain can be detrimental where lack of financial resources at one level can plague the performance of the whole supply chain, at least temporarily until restored. In this study for supply chain finance we focused on supply side of the exporting firms and especially length of Accounts Receivables (A/R) and Cash Conversion Cycle (CCC) because it’s directly related to the supply chain used by the exporting companies and this can squeeze or prolong the time of A/R. It is obvious that the period of the receivables will be squeezed and the working capital will be required for a shorter period of time and it can save cost of interest. As the period of CCC shortened exporting firms can get benefits from that. We took one exporting firm each from China and India as a case study to know how these firms use logistics for exporting because logistics is the largest single expenditure in the cost of products sold and is a major critical success facto impacting on productivity, profitability, shareholder volume and competitive advantage. It is important to note the key role and impact of logistics in the exporting companies, on the sustainability, competitiveness and profitability as well as in the economy of the country.

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas – i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till. Vi har observerat hur de olika hållbarhetsinriktade materialiteter och diskursiva föreställningar som barnen sammanflätades med i olika intraaktioner gjorde det möjligt för barnen att bli delaktiga i miljörörelsen på förskolan. Eftersom det inte endast är undervisning och diskussioner om hållbar utveckling som avgör vilken delaktighet barnen får i miljörörelsen, utan även miljö och material, är vår slutsats att den pedagogiska miljön måste utformas på ett medvetet sätt där barn ges möjlighet att intraagera med materialen.

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort. Många orter och städer runt om i världen har idag avgiftsfri kollektivtrafik, men många har också återgått till vanlig taxa. Främsta orsaken har varit svårigheten att finansiera systemet. Kommuner och städer har olika geografiska, strukturella, ekonomiska och politiska förutsättningar, vilket är anledningen till varför resultaten blivit så varierande. Bland framgångsfaktorerna som har identifierats utmärker sig möjligheterna att samordna olika trafikslag, ett bra samarbete mellan ansvariga myndigheter och ett politiskt engagemang. Orter där en betydande andel av befolkningen reste rabatterat tidigare har haft lättare att finansiera ett helt avgiftsfritt system. De ökade kostnaderna i kombination med förlorade biljettintäkter har för många varit en svår ekvation att lösa.

I mötet mellan händer och lera har en serie skålar i stengods tagit form som är riktade till den som yrkar ensamätandet. Arbetet är en strävan efter att ta fram emotionellt hållbara produkter där funktion kombinerats med interaktion för att utmana ätandet och ge en annorlunda matupplevelse.   Skålarna med sin runda botten kan behöva lite hjälp att hålla balansen vilket medför att du måste ta hand om skålen och maten du äter.  Tanken är att användaren enkelt med en hand ska kunna hålla skålen och om du vill ställa ifrån dig får du göra det försiktigt. Min önskan är att skålarna ska vara så pass tilldragande att användaren knyter an till skålen och gör den till sin egen. / Hold me is a project that aspires to bring out emotionally sustainable products were function has been combined with interaction for an altered experience of eating. The meeting between clay and hands has resulted in a series of bowls which are designed for people who eat alone.   The bowls with their round bottom may need some help to keep their balance which means you care for the bowl and the food you eat. The idea is that you easily, with one hand can hold your bowl and if you want to set it aside, you do it gently. My wish is that the bowl will be so appealing that the user connects to it and makes it their own.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska. Dessa variabler består i sin tur av flera variabler som bygger upp deras helhet. Variablerna har olika tröskelvärden, det vill säga hur mycket en variabler klara av olika former av påfrestning innan systemet delvis förändras eller förstörs. Kulturmiljön är en av variablerna som bygger upp samhället. I uppsatsen undersöks vad som händer med kulturmiljöer när de definieras som variabler inom resiliensteorin, vilken roll de är tänkt att fylla på en beslutsmässig nivå; från internationell nivå till regional nivå. Frågeställningarna är: Varför ser dagens kulturarbete kring natur- och kulturmiljön ut som den gör idag? Vilka aktörer finns och förvänts finnas i anknytning till kulturmiljön? Vilka är resonemangen kring värdefulla kulturmiljöer? Vägs alla resiliensteoretiska aspekter i kulturmiljön lika tungt i beslutsprocesser och användningen av den? Källmaterialet i uppsatsen är från forskning kring kulturlandskapet och resiliens-forskning, med olika undersökningar och publikationer som grund. För undersökning kring de beslutsfattande leden har olika propositioner, motioner, FOU-publikationer från staten samt publikationer från Länsstyrelsen i Värmlands län undersökts. Undersökningsmetoden har varit text- och diskursanalys. Undersökningen visar hur kultur- och naturmiljön skapats utefter en rad vetenskapliga och politiska diskurser. Den rådande diskursen, formad av resiliensteorin, har nu gjort det möjligt att legitimera ett sökande efter nya värden i kulturmiljön annat än det traditionella bevarandet. Vilket öppnat upp för nya värden, värderingar och bruk av kulturmiljön och potentiellt förändra rollen av kulturarv i samhället. I en rådande majoritet av framtidsplanerna kring kulturmiljöer i Värmlands län är detta bruk ekonomiskt och besöksnärings bejakande.

Hållbar utveckling delas upp i tre områden, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg är ett verktyg som är till stor hjälp för pedagoger på olika nivåer inom förskolan och skolan för att öka barnens förståelse för sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle i framtiden. Målet med min undersökning var att ta reda på hur förskolorna arbetar med Grön Flagg. Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjälper barn i förskoleåldern förstå naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstå sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle. / Sustainable development is divided into three areas, ecological, social and economic sustainability. These three are complementing and supporting each other. The ”Green Flag” method is a tool which is very helpful for teachers at different levels of pre-school and school, to enhance children's understanding of the relationship between nature and a sustainable society in the future. The goal of my research was to find out how preschools work with the ”Green Flag method. This report deals with how experienced educators are helping preschool children to understand nature's opportunities through play and exercises. As well as understanding the connection between nature and a sustainable society and its importance to gain a sustainable society for all.

The purpose of this study was to find out what thoughts and knowledge five- year old children have about recycling and whether they can sort garbage.  In the survey qualitive interviews and a sorting exercise were used, and a total of eight five-year olds in two different preschools participated.    The result shows that children know that recycling means that a material can become a new one and garbage should be disposed of in the correct place. The children had good knowledge of what the material was made of and could even sort the garbage correctly. The children also had knowledge of where recycling locations are availble and that nature and the environment would suffer if we do not recycle. The conclusion is that the children were aware and had knowledge of recycling and waste seperation based on their experiences. Another conclusion is that the pre-school teachers and parents involve children so they can recycle and dispose of garbage in a correct way. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad femåringar har för tankar och kunskap om källsortering. I undersökningen har kvalitativa intervjuer samt en sorteringsövning med sammanlagt åtta stycken femåringar på två olika förskolor undersökts. Resultatet visar att barnen vet att återvinning innebär att ett material kan bli ett nytt och att sopor ska slängas på rätt plats. Barnen hade goda kunskaper om vad ett material var gjort utav och kunde även källsortera. Barnen hade även kunskap om var återvinningsplatser finns och att natur och miljö drabbas om vi inte återvinner. Slutsatsen är att barnen var medvetna och hade kunskaper om återvinning och källsortering utifrån deras erfarenheter. En annan slutsats är att förskolan och föräldrar involverar barnen så att de kan återvinna och källsortera på rätt sätt.