Miljömålet God bebyggd miljö ingår i de 16 miljömål som Sveriges miljöarbete ska utgå ifrån för en ekologisk hållbar samhällsutveckling. Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö och menar att fysisk planering med fokus på översiktsplanen utgör det främsta medlet för att arbeta med miljömålet. Boverket bedömer även att målet inte kommer uppnås till år 2020 med befintliga styrmedel (Boverket 2018j). Med bakgrund i detta undersöker denna studie översiktsplaners hantering av miljömålet God bebyggd miljö samt problematik kopplat till implementering av mål.  Denna studie analyserar hur fyra stycken olika kommuner behandlar miljömålet God bebyggd miljögenom dess preciseringar i deras respektive översiktsplaner. Genom en kvalitativ innehållsanalys har översiktsplanerna undersökts för att utreda om kommunerna implementerar miljömålet genom visionära eller applicerbara ställningstaganden samt hur omfattande implementeringen är. Det kan utifrån detta resultat utläsas att de krav som implementeringsforskning ställer på målformulering inte tycks uppnås. Dessa krav är att ett mål måste förståssamt kunnaoch viljagenomföras för att leda till implementering. Utifrån studiens resultat ses framförallt en problematik kopplat till att förståmålet. Översiktsplanerna uppvisar en övervägande visionär utformning av ställningstaganden kopplat till de olika preciseringarna, vilka inte uppvisar den tydlighet som krävs för att de ska kunna implementeras. Detta antas kunna härledas från en svårighet att förstå miljömålet God bebyggd miljöoch dess preciseringar. Dessa visionära ställningstaganden fyller dock en funktion politiskt då de legitimerar planeringen och föreslagen utveckling. Undersökningen visar att kommunerna prioriterar fyra av de nio preciseringar som undersökt högre än övriga. En vilja att arbeta med miljömålets innehåll tycks finnas men utifrån denna studie kan det ifrågasättas i vilken utsträckning samt vad kommunernas motiv till detta är. Det finns en antydan till att miljömålet används som helhet i form av ett retoriskt begrepp för att dra nytta av den obestridliga positiva hållbara utveckling som det innebär trots att endast vissa delar ges faktisk styrning. Detta skulle innebära en möjlig förklaring till varför miljömålet inte uppnås.

Hur det går att arbeta för en hållbar utveckling är något som ligger högt på agendan både i samhället i stort och på verksamhetsnivå, i detta fall förskoleverksamhet. Hållbar utveckling benämns för första gången som begrepp i den kommande reviderade läroplanen för förskola som träder i kraft i juni 2019. I och med det följer även en förväntan om att förskollärare tillsammans med barngruppen ska arbeta med hållbar utveckling. Examensarbetet innefattar skapandet av ett didaktiskt lärandematerial i form av en inbunden bilderbok, Den magiska resan i jorden, med tillhörande lärarhandledning. Produkten syftar till att stötta förskollärare i det kommande lärandeuppdraget inom hållbar utveckling i den svenska läroplanen för förskolan. Bilderboken fokuserar på nedbrytningsprocesser av organiskt material och lärarhandledningen omfattar två olika delar som kopplas till boken, Samtal och Aktiviteter. Produkten utmanar och erbjuder bland annat socialt samspel, begreppsbildning och ämneskunskap inom biologi och mer specifikt nedbrytare och nedbrytning. Detta didaktiska material bygger på litteracitet samt nuvarande forskning.

Hållbar utveckling är ett begrepp som flitigt används i läroplanen, utan att närmare definieras. Syftet med denna studie var att ta reda på om det finns någon skillnad på förståelsen av och inställningen till begreppet hållbar utveckling mellan de två grupperna bestående av etablerade och nyexaminerade lärare. Dessa grupper valde jag att studera då jag ville se om förståelsen för begreppet skiljer sig beroende på när i tiden lärarna studerade eller om arbetserfarenheten har betydelse för förståelsen. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ intervjustudie där respondentens egna tankar om begreppet kommer fram på ett tydligt sätt. Materialet har sedan analyserats via en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka om det finns återkommande teman i de inhämtade materialet. I studien framgår att miljöperspektivet i begreppet hållbar utveckling främst lyfts fram både när det kommer till förståelsen samt prioriteringen av begreppet. Det ekonomiska perspektivet i begreppet är det perspektiv som i störst grad är osynligt och då främst hos de etablerade lärarna. Lärarens egna förståelse är av stor vikt för hur undervisningen av nästkommande generation bedrivs.

Miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som ett planerat projekt kan medföra. Enligt miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som tas fram i miljöbedömningsprocessen och ska beskriva den identifierade påverkan samt göra en samlad bedömning av dess konsekvens. Metoden idag för att genomföra en samlad bedömning bygger på en kvalitativ jämförelsematris där konsekvensen är ett utfall av kombinationen av värdet på miljöaspekten samt påverkan ett projekt har på miljöaspekten. Konsekvensen redovisas sedan som en färg.    En litteraturstudie genomfördes med syfte att granska den nuvarande metodiken och dess brister samt alternativ till dagens metodik. De huvudsakliga bristerna ansågs vara avsaknad av transparens, tydliga riktlinjer samt att fler nyanser i bedömningen var önskvärt. En kvantitativ metod, där siffror används istället för färger, ansågs vara ett alternativ som skulle kunna vara en del av lösningen.    En studie genomfördes för att undersöka hur denna kvantitativa metod skulle kunna utformas matematiskt. Konsekvensen är en kombination av värdet och påverkan, där det undersöktes om det ska beskrivas som en summa eller en produkt. En enkät skickades ut till MKB-utövare i branschen, där bedömningar av ett fiktivt MKB-scenario samlades in och analyserades utifrån tre olika matematiska modeller. Detta resulterade i att för en kvantitativ beskrivning av konsekvensen, z, som en kombination av påverkan, x, och värdet, y, var det matematiska uttrycket <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" /> lämpligast att använda. / Environmental assessment is used to get an overall view of the environmental impact a planned project can lead to. According to the Swedish Environmental Code, the purpose of an environmental assessment is to integrate environmental aspects into planning and decision making as to promote sustainable development. An Environmental Impact Assessment (EIA) is a document produced in the environmental assessment process and describes the identified impact and makes a comprehensive assessment of its impact. The basis for an overall assessment is based on a qualitative comparative matrix where the consequence is an outcome of the combination of the value and the impact for one aspect, the consequence presents as a color.   A literature study about the review of the current methodology and its shortcomings as well as alternatives to today's methodology was conducted. The main shortcomings were lack of transparency, clear guidelines and more variety in the assessment were desirable. A quantitative method, using numbers instead of colors, was considered an option that could be part of the solution.   A study was conducted to investigate how a quantitative method could be designed. In order to quantify the consequence instead of using a color, an examination how this expression would look like mathematically was performed. The consequence is a combination of the value and impact, where it was examined whter it should be described as a sum or a product. A survey was sent to EIA practitioners, assessing a fictitious EIA scenario was collected and analyzed based on three different mathematical models. The thesis resulted in, for a quantitative description of the consequence, z, as a combination of influence, x, and the value, y, the mathematical expression <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" />  was most suitable to use.

Through research and questionnaires, the paper reviews meeting and conference facilities from a broader perspective to deeper analyze its approach to become a more sustainable organization. The study reveals an examination to determine the consumers perspective and their demand for a greater sustainable improvement on three chosen meeting facilities in Stockholm. In order to answer the framing of the questions presented for the consumers, it was relevant to use both a quantitative and qualitative method. To further distinguish and analyze the different meeting facilities and their openness for sustainable development, three semistructured interviews were held with representatives from the selected examination objects. The writers completed another three interviews with informants who had visited any of the three meeting facilities, these interviews contributed to a broader consumer perspective on the sustainable growth increase for the facilities. The interviews where complemented with a survey that was formed to investigate the demand on a sustainable conference facility. The theories that have been used are based on how organizations reveal themselves in a sustainable work environment. The empirical material was set against the theory and deeply analyzed. Lastly the conclusion could be presented. The final result from the surveys showed that consumers are asking for greater efficiency and more sustainable aware meeting facilities. However, according to the surveys made by the consumers, it showed that the inquiry for a sustainable facility was not prioritized while in the process of election. In the study, one can conclude that all of the mentioning facilities has a sustainable development approach - including policies and guidelines to promote sustainability. However, challenges and difficulties could be identified, primarily the economic aspects, since certified products contribute to a higher cost for the businesses. Also, there was a lack of knowledge and commitment regarding the advantages of a sustainable business approach, which may be due to lack of organizational structure.

Vi möts idag ofta av nyheter om klimatförändringar, plast i haven och överkonsumtion. Därför är det mycket angeläget att undervisa om hållbar utveckling för att ge eleverna bästa möjliga förutsättning att hantera all information och skapa sig en handlingskompetens. Därför är syftet med den här studien att ta reda på hur lärare upplever att undervisning om hållbar utveckling fungerar i skolorna och vad de skulle vilja utveckla inom detta område. Detta har jag undersökt med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysmodellen som analysmetod. Resultatet visade att lärarna såg både svårigheter och möjligheter i att undervisa om hållbar utveckling. De ansåg att det var av stor vikt att eleverna fick tillräckligt med kunskaper för att kunna skapa sig en handlingskompetens så att eleverna känner att de kan göra skillnad. Lärarna ansåg även att man behövde se till att få in mer vardagsnära och praktiskt arbete inom undervisning om hållbar utveckling för att eleverna skulle känna att deras egen insats var betydelsefull. Resultatet visade även att lärarna ansåg att ämnesövergripande arbete var mycket viktigt i undervisningen om hållbar utveckling men att det var en svårighet att få till sådan undervisning rent schematiskt, men att det var ett utvecklingsområde som skulle behöva förbättras. Slutligen visade resultatet att lärarna ansåg att pedagogens eget intresse påverkade hur mycket man undervisade om hållbar utveckling i klassrummen. / We often meet news today in media about climate change, plastic in the sea and overconsumption. Therefore, it is very relevant to teach sustainable development in the Swedish schools to give students the best possible prerequisite to manage all the information available and creating action competence. Therefore, the purpose of this study is to find out how teachers perceive on education for sustainable development in schools and what they would like to develop in this area. I have studied this with semistructured interviews, which were then analyzed using the thematic analytical method. The result showed that the teachers saw both difficulties and opportunities in teaching sustainable development. They considered it important that the students gained sufficient knowledge in order to be able to create action competence so that the students feel they can make a difference. Teachers also felt that they needed to ensure that more inclusive and practical work in the field of sustainable development was taught so that the students would feel that their own initiative was important. The result also showed that the teachers felt that interdisciplinary work was very important in the teaching of sustainable development, but that it was a difficulty to get such teaching to fit inside the schedule, but that it is a development area that would need to be improved. Finally, the result showed that the teachers felt that the teacher's own interest influenced how much they were teaching about sustainable development.

Frågan om en hållbarare framtid berör hela mänskligheten, både globalt och lokalt och att förändra människors konsumtionsvanor är ett viktigt steg mot en ökad hållbarhet visar FN:s Globala målen för hållbar utveckling.    I mitt examensarbete utforskar jag konsumtionsbeteenden i mindre livsmedelsbutiker genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och användartester. Jag har använt en metod som kallas “nudging” som är ett beteendevetenskapligt verktyg för att påverka människors beteenden genom att arrangera en valsituation utan direkt belöning eller bestraffning. Jag vill främja beteenden som kan vara till nytta för naturen och samhället. Med mitt designförslag vill jag få konsumenter att stanna upp och tänka igenom sina rutinmässiga val.   Jag har formgivit en kundkorg i trä för livsmedel med en valfri avdelare som framhäver klimatsmarta livsmedel. Märkning på matbutikens hyllor, i form av en symbol, är kopplad till avdelaren vars uppgift är att bidra till att konsumenter gör mer hållbara vardagsval. Träkorgen är ett förslag som skulle kunna komplettera befintliga standardkorgar. Den ska känneteckna den medvetna konsumenten i mataffären och förhoppningsvis inspirera andra till att handla mer klimatsmart.

Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.

Problem: Sustainability and sustainable development has gained more attention in recent years. As a result, companies are more committed to taking responsibility and demonstrating that it contributes to a sustainable society by publishing a sustainability report. An industry that has proved to be a major problem, and which has become increasingly demanding in the sustainability issue, is the construction industry. However, previous research has shown that sustainability reports have shortcomings in its quality. Purpose: The purpose of this paper is to describe and enhance understanding of the concept of quality and quality in sustainability reports. The study aims at investigating and determining the quality of Swedish companies' sustainability reports between 2014 and 2016 and investigating whether there has been a development regarding the quality of the reports. Methodology: Based on the purpose of the study, a comparative cross-sectional design is used and a combination of quantitative and qualitative research strategy. A content analysis is done by companies' sustainability reports and its quality is assessed based on a predetermined coding scheme. Results and conclusions: The results show that the quality of corporate sustainability reports has increased between 2014 and 2016, but there is still room for improvement. The relevance of sustainability reporting exceeded its credibility. / Problem: Ämnet hållbarhet och hållbar utveckling har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. I takt med det har företagen får större krav på sig att ta ansvar och visa på att det bidrar till ett hållbart samhälle genom att upprätta en hållbarhetsrapport. En bransch som visat sig vara ett stort problem och som fått allt större krav på sig i hållbarhetsfrågan är byggbranschen. Tidigare forskning har dock visat att hållbarhetsrapporter har haft stora brister i kvaliteten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och öka förståelsen för begreppet kvalitet och kvalitet i hållbarhetsredovisningar. Studien syftar till att undersöka och fastställa kvaliteten i svenska företags hållbarhetsredovisningar mellan år 2014 och 2016 och undersöka om en utveckling har skett avseende rapporternas kvalitet. Metod: Utifrån studiens syfte används en komparativ tvärsnittsdesign och en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi används. En innehållsanalys görs av företagens hållbarhetsredovisningar och dess kvalitet bedöms utifrån ett förutbestämt kodningsschema. Resultat och slutsats: Resultatet visar att kvaliteten i företagens hållbarhetsrapporter har ökat mellan åren 2014 och 2016 men att det fortfarande finns utrymme för förbättring. Hållbarhetsredovisningens relevans översteg dess trovärdighet.

Ankarstiftelsen, a non-profit organization with the mission of assuring the access to basic necessities in developing countries, presented a brief for a sustainable water desalination system, to obtain acceptable drinking water, in the region of La Guajira, Colombia.  The main objective of the project is the creation of an initial proposal for a sustainable desalination system using solar energy with a minimal cost of construction.    This project required large amounts of research regarding the principles of desalination and water purification systems. As well as the living conditions, weather, and water situation in La Guajira. Empirical studies helped verify initial information and provided a better understanding of desalination systems and their principles. Methodologies such as user personas, interviews, and Function analysis were used to determine key constraints and aspects to be considered in the project development.  In addition, simple functionality tests were conducted to evaluate the concepts generated. The resulting design proposal is a collection of technical functionality aspects and user identity that aims to create a meaningful and coherent product to be implemented in its designated context.