En ökad ekonomisk tillväxt står ständigt på en kommuns agenda och likaså strävan efter attraktivitet. En trend sedan många år tillbaka är att bygga vattennära bostäder vilket återspeglas i städers bostadsplanering, även i fallet Karlstad. Den höga efterfrågan på vattennära bostadsområden har resulterat i ett av många verktyg som städer använder sig av för att uppnå tillväxt och för att marknadsföra sig som attraktiv. Den hårda konkurrensen som idag finns på marknaden har bidragit till att det gäller att utmärka sig genom att lyfta fram stadens specifika kvalitéer för att nå ut till alla målgrupper, för att öka attraktiviteten ytterligare. Bostadsplaneringen är en fråga som innehåller ett flertal perspektiv och dimensioner vilket leder till att den får en helt avgörande roll i konkurrensen mellan kommunerna i landet. Denna diskussion orsakade uppkomsten av frågor som vi avser kunna besvara genom att undersöka vad olika parter verksamma inom Karlstads kommun har för huvudfokus i sin bostadsplanering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod med informanter som har anknytning till kommunens bostadsplanering.   Hur framställs attraktivitet ur en bostadsplaneringskontext i Karlstad? Vilken roll har bostadsplaneringen för strukturell segregering? Vilket fokus har hållbar utveckling vid exploatering av nya bostäder? Vilka teoretiska faktorer förklarar sambandet mellan attraktivitet och platsmarknadsföring?     Vad som framkommit under uppsatsens gång är att i stadens bostadsplanering har attraktivitet en betydande roll för att växa och generera tillväxt. Det mest centrala är att Karlstad vill visa en bredare helhetsbild av staden för att inkludera alla målgrupper. Dock visar resultatet att det finns en orättvis fördelning på bostadsmarknaden, vilket leder till att man inte ser till helheten och planerar för alla målgrupper i ett samhälle. Utifrån uppsatsens resultat bör bostadsplanering och platsmarknadsföring samspela för att en stad eller en plats ska kunna växa och vara attraktiv för alla.

Övervikt har ökat bland unga de senaste åren. Övervikt och fetma orsakas av en energiobalans. Mycket av barnens tid idag tillbringas i skola och förskola vilket innebär ett förändrat aktivitetsmönster. Redan tidigt i livet grundläggs vanor som kan innebära hälsorisker samt ha betydelse för hälsan senare i livet. Att redan i tidig ålder ha övervikt medför en försämring av den framtida folkhälsan. Forskning visar goda effekter av fysisk aktivitet på hälsan samt minskad risk för förtida död. Verktyg i sjuksköterskans arbete kan vara Familjecentrerad vård med Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept.  Att  motverka  övervikt  bidrar  till  hållbar  utveckling.  Det  finns  en  brist  på kunskap och förståelse om hur överviktiga barn och ungdomar upplever fysisk aktivitet. Med en ökad medvetenhet kan vården utvecklas positivt. Syftet med studien är att belysa överviktiga barn och ungdomars upplevelser av fysisk aktivitet. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa samt en kvantitativ artikel för att utöka kunskapen inom området. Två teman identifierades utifrån artiklarna, Upplevda hinder för fysisk aktivitet och Upplevda nycklar för fysisk aktivitet. Resultatets huvudfynd var barnens upplevelser om bristen på och känslan av gemenskap och sammanhang, vilket kan vara till hjälp i behandling och förebyggande hälsoarbete. Barnens självbild och självkänsla framkom tydligt som otillfredsställande och upplevdes hindra den fysiska aktiviteten. Gemenskap och att ha vänner var positivt och upplevdes motiverande. För att motverka övervikt hos barn måste rätt verktyg samt förståelse för bakomliggande mekanismer göras tydliga. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om barnets upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem och familjen i hur de på bästa sätt kan förändra och förbättra sin hälsa.

Tourism in Sweden is growing rapidly and the tourism industry is facing many challenges. Global tourism is getting less sustainable due to the rapid growth of the tourist industry and it is of great importance that actors within the industry starts working preventively to reduce negative environmental impact. There are great challenges then as growth in traveling must be combined with sustainable development. Included in tourist industry are meetings industry. Business traveling generates a large part of the total tourism revenue and this sector.  This essay touches on the meetings industry and the ecological sustainability with focus on meetings facilities and their work regarding sustainable development. Explored is how chosen facilities work with these issues, how they experience the work and the challenges surrounding the implementation of environmental issues. Furthermore, the authors touches on subjects relating to rules and regulations which actors in the tourist industry should take into consideration. / Turismen i Sverige ökar kraftigt och turismindustrin står inför många utmaningar. Den globala turismen blir mindre hållbar på grund av turismindustrins snabba tillväxt och det är av stor vikt att aktörer inom turismindustrin börjar arbeta i förebyggande syfte för att minska den negativa påverkan på miljön. Det finns stora utmaningar då det gäller att kombinera det ökande resandet med en hållbar utveckling. Inkluderat i turismindustrin är mötesindustrin och affärsresandet som genererar en stor del av den totala turismomsättningen. Denna uppsats berör mötesindustrin och den ekologiska hållbarheten med fokus på mötesanläggningar och deras arbete kring hållbar utveckling. Syftet är att undersöka hur anläggningar arbetar samt hur de upplever arbetet och svårigheter kring implementering av miljöfrågor. Vidare tar föreliggande studie upp ämnen som rör ramar och regelverk som aktörer inom turismindustrin bör ta i beaktning.

Föreliggande studie syftade till att synliggöra hur pedagoger inom förskolan beskriver sitt arbete med hållbar utveckling och hur resonemangen utvecklas över tid. Som teoretisk ut- gångspunkt i studien användes socialkonstruktionismen som sätter fokus på dialog och sam- spel, vilka var faktorer som användes i analysen. Den representerade urvalsgruppen var ett arbetslag med tre pedagoger i en mindre kommun i Norrbotten. Som metod användes kvalita- tiva gruppintervjuer som genomfördes vid tre separata tillfällen. I studiens slutskede fick pe- dagogerna möjlighet att opponera på resultat och resultatdiskussion så att de tolkningar som utförts stämmer överens med pedagogernas tankar. I studien har en avgränsning inom området hållbar utveckling gjorts genom att fokusera på vatten som naturresurs. Studiens resultat visar på att dialog och samspel är centralt i det praktiska arbetet med hållbar utveckling. Dessutom förändras pedagogernas utsagor över tid så att perspektivet på hållbar utveckling i större ut- sträckning relateras till hela verksamheten. / Ex jobb i samverkan

Antropogena utsläpp av klimatpåverkande gaser är enligt IPCC med 95 % sannolikhet anledningen till de klimatförändringar vi nu står inför. För att klimatförändringarna inte ska bli för omfattande finns det nu ett mål att försöka hålla den globala medeltemperaturökningen under 2 °C. Detta mål kräver bidrag ifrån flera sektorer och ett gemensamt ansvar för att lyckas, eftersom klimatpåverkan är ett globalt problem. Inom byggindustrin fanns tidigare en uppskattning att större delen av en byggnads miljöpåverkan uppkommer under driftskedet, till följd av energianvändning för uppvärmning.  Tack vare nya standarder på klimatskal för byggnader bidrar numera byggprocessen till den större miljöpåverkande delen i en byggnads livscykel. För att ytterligare minska byggsektorns miljöpåverkan behöver miljövänligare byggnadsmaterial användas. En byggmetod som på senare tid blivit intressant är konstruktion med korslimmat trä, så kallat KL-trä. KL-trä är ett byggmaterial av trä med god bärighet och styvhet, vilket gör att det lämpar sig som bärande och stabiliserande material i byggnader. Det vanligaste bärande och stabiliserande materialet i byggnader idag är betong, men KL-trä har visat sig vara ett konkurrerande alternativ. När miljöbedömningar genomförts över byggnaders livscykler har det visat sig att byggnader med en högre andel biobaserade material resulterar i lägre miljöpåverkan jämfört med byggnader med lägre andel biobaserat material. Syftet med arbetet är att undersöka skillnaden i miljöpåverkan och energianvändning mellan två flerbostadshus genom att göra en miljöbedömning. Flerbostadshusen kallas i studien för Klippan och Klippan-KL. Byggnaderna är likvärdiga utifrån funktion och användningsyta men konstruerade med betong respektive KL-trä som bärande och stabiliserande material. Miljöbedömningen redovisas i form av klimatpåverkan, försurnings- och övergödningspotential samt energianvändning.  Resultatet från miljöbedömningen visar skillnad i miljöpåverkan beroende på om man väljer byggnation med KL-trä eller betong. Miljöbedömningen visar också skillnad i energianvändning mellan de två flerbostadshusen, om deras klimatskal utformas enligt studien. Baserat på de undersökningar som gjordes i studien så är den samlade bedömningen att flerbostadshuset som undersöktes ska utformas med KL-trä och inte betong, för att minska på miljöpåverkan från byggprocessen. / Anthropogenic emissions of greenhouse gases are according to IPCC with 95 % probability the reason to the climate changes we now are facing. For climate change to not be too extensive, there is now a goal to try to keep the global average temperature increase below 2 ° C. This goal requires contributions from several sectors and a shared responsibility for success, since climate change is a global problem. In the construction industry, there was earlier an estimate that most of a building's environmental impact arises during the operational process, due to energy use for heating. Thanks to new standards on building envelope, the construction process now contributes to the major environmental impact of a building's life cycle. To further reduce the environmental impact from the construction sector, environmentally friendly building materials need to be used.  A building method which has recently become interesting is the construction with cross laminated timber, so-called CLT. CLT is a building material made of wood with good bearing and stiffness, which makes it suitable as the load-bearing and stabilizing material in buildings. The most common load-bearing and stabilizing material in buildings today is concrete, but CLT has proven to be a competing alternative. When environmental assessments have been carried out over building life cycles, buildings with a higher proportion of bio based materials have resulted in lower environmental impact compared to buildings with a lower proportion of bio based materials. The purpose of the study is to investigate the difference in environmental impact and energy use between two multi-family houses by making an environmental assessment. The multi-family houses in the study are called Klippan and Klippan-KL. The buildings are equal in function and usable space but are constructed with concrete or CLT, as load-bearing and stabilizing material. The environmental assessment is presented in terms of climate impact, acidification and eutrophication potential and energy usage. The result of the environmental assessment shows a difference in environmental impact, depending on whether a building is chosen with CLT or concrete. The environmental assessment also shows a difference in energy usage between the two multi-family houses, if their building envelope is designed according to the study. Based on the studies conducted, the overall assessment is that the multi-family house surveyed should be designed with CLT and not concrete, in order to reduce environmental impact from the construction process.

Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

Bä, bä vita lamm har du någon ull?- Ja, ja kära barn har, jag har säcken full! Denna text ur den kända barnvisan känner de flesta av oss igen, dock beskriver den ett stort problem vi har i Sverige idag.Nämligen att det kastas, bränns upp eller grävs ned mer än 600 ton ull per år.Man tar inte längre vara på ullen som man gjorde förr i tiden och ett naturligt material som finns tillgängligt går till spillo. I Sverige används ull främst till kläder, hemtextil eller möbler, vilket ställer krav på att ullen är av bra kvalitet. Med bra kvalitet menas det att ullen inte innehåller växtrester, färgmärkning, är tovig, har för korta fibrer och klippt vid rätt årstid.För att dessa kriterier ska uppfyllas krävs det att man tar hand om ullen och sköter om den redan när den sitter på fåret tills att ullen är klippt och sorterad för att säljas.Det är där problematiken uppstår, i Sverige är majoriteten av alla fårproducenter inriktad på köttproduktion för att det ger mer avkastning än ullproduktion.Man tar då inte hand om ullen när den sitter på fåret, vid och efter klippning vilket leder till att den får sämre kvalitet och minskar i värdet.Ullen blir bara en biprodukt och ses mest som ett problem då den måste klippas 1-2 gånger per år. Kan man då hitta lämpligt användningsområde för ullen oavsett skick och kvalitet för att öka ullens materialvärde? Det var frågeställningen som i inledningen av detta examensarbete jag ville undersöka vidare.Jag använde mig av en materialdriven designprocess där jag aktivt undersökte och testade materialet för att undersöka vilka möjligheter, begränsningar och unika kvaliteter det har.  I en materialdriven designprocess handlar det om att se materialet i sin helhet, därför tog jag även reda på hur människor upplever materialet, vilken sammanhang det ska ingå i och vilken betydelse det ska ha för samhälle och människor. Mitt arbete resulterade i flera intressanta upptäckter som jag även hoppas ska väcka intresse hos läsarna. Jag vill också att det ska skapa samtal kring förnyelsebara material och visa att man genom design kan vara med och arbeta mot ett mer hållbart samhälle.

The purpose of this survey is to find out how the field of sustainable development is understood in the pre-school activities and how children are involved in that work. The study has a phenomenographical approach and I have therefore used qualitative interviews. During the course of my work, I have learned from four educators different perceptions of the concept of sustainable development, their interpretation of the goals in the pre-school curriculum and their views on children's participation. Four description categories were crystallized during the analysis of the material, it was environment, society / future, knowledge and participation. The result shows that the educators had difficulty defining the concept of sustainable development. They also had difficulty explaining how they worked with sustainable development based on the curriculum. When it comes to children's participation, the children participated primarily in adult-oriented activities. Sustainable development is a concept that you need to problematize more precisely in preschool.

The UN has decided that between the years 2005-2014 education for sustainable development should be a priority and that efforts to integrate sustainable development into education at all levels should be strengthened. Textbooks have a very strong position in schooling and in 1991 the state’s intuition for review of textbooks was closed down. Today, the responsibility to review teaching materials lays on the teachers. The purpose of this study is to examine the teaching materials for the grades 1-3 in the subject society orientated subjects. We want to examine if the three dimensions of sustainable development (social, ecologic and economic) interact with each other. Through teaching materials analysis and based on theories of sustainable development the similarities and differences between the textbooks was compared. The following questions are answered: - How are the textbooks and the workbooks treating the concept of sustainable development through the three dimensions of sustainable development? - To what extent does the teaching materials correspond with the curriculum for geography in grades 1–3 within the sustainable development? The result of the analysis shows that all teaching materials are dealing with all three dimensions of sustainable development, but in different amounts. Boken om SO, SO-boken and Samhällskunskap deals with the most concepts selected within the dimensions. While Geografi – Vårt land almost only deals with the ecological dimension. The results have also shown that the Boken om So, and SO-boken covers almost all the key content in tre curricula that has been selected. Even Samhällskunskap treats many of them while Geografi – Vårt land only treats two. In only one of the textbooks, Boken om So, all the dimensions of sustainable development interact together. Our conclusion is that none of the books should be used by itself in education for sustainable development. A combination of learning materials is needed to get an overall perspective of sustainable development and to deal with all the core content.

Bakgrund: På global nivå har det vuxit fram en debatt avseende hållbar utveckling. Företag började aktivt arbeta för att främja denna utveckling, vilket gjorde att hållbarhetsredovisning som frivillig rapportering kom att utvecklas Syfte: Studien syftar till att undersöka varför noterade fastighetsbolag hållbarhetsredovisar, hur innehållet i deras hållbarhetsredovisningar ser ut samt vilka incitament de har för att upprätta hållbarhetsredovisningar. Vidare syftar den till att jämföra dessa incitament med dem för bolag i andra branscher som studerats. Den syftar även till att utröna hur bolagen ställer sig till lagstiftning om hållbarhetsredovisning fr.o.m. 2017. Slutligen syftar den till att utröna huruvida bolagen idag använder sig av frivilliga redovisningsnormer, särskilt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod och baseras dels på studier av bolagens hållbarhetsredovisningar för 2015, dels en enkät till elva fastighetsbolag, noterade på Nasdaq Stockholm OMX. Enkäten besvarades av sju av bolagen och innefattade huvudsakligen frågor om vilka incitament bolagen har för att avge hållbarhetsredovisningar, samt deras inställning till den kommande lagstiftningen. Resultat: Sex av sju respondenter har angivit att efterfrågan från ägare, samt bidrag till långsiktig lönsamhet utgör viktiga incitament för hållbarhetsredovisning. Dessa incitament angavs också i studierna av livsmedelsbranschen, telekombranschen samt klädbranschen. Fastighetsbranschen särskiljer sig dock från de tre andra branscherna genom att fyra av sju bolag uppger ansvarstagande för samhälle och miljö som incitament, vilket också återspeglades i hållbarhetsredovisningarna. Nio av elva bolag hållbarhetsredovisar enligt GRI:s riktlinjer, då de är de mest vedertagna inom branschen. Synen på den kommande lagstiftningen avseende hållbarhetsredovisningen, som fyra bolag gav är att den ligger i tiden samt sätter fokus på hållbarhetsfrågan ur ett affärsmässigt perspektiv. / Background: At the global level, a debate on sustainable development has emerged. Companies started to actively promote this trend, which enabled the development of voluntary sustainability reporting. Aim: The study aims to examine why listed real estate companies publish sustainability reports, what information is included in these reports and what incentives the companies have to issue sustainability reports. Furthermore, it aims to compare these incentives with those of companies in certain other industries. It also aims to determine the companies´ positions on the legislation concerning sustainability reports, coming into effect in 2017. Finally, it aims to establish whether the companies currently use voluntary reporting standards, particularly the GRI guidelines for sustainability reporting. Method: The thesis uses a qualitative method and is based on studies of each company's sustainability report for 2015 and a questionnaire sent to eleven real estate companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The questionnaire was answered by seven of the eleven companies and included questions concerning what incentives companies have to issue sustainability reports, as well as their attitude towards the future legislation. Results: The two incentives for establishing sustainability reports that were stated by most, six of the seven, of the respondents, were the demand from owners and the contribution to long-term profitability. These incentives were also reported regarding companies in the food industry, the telecommunications industry and the clothing industry. The real estate companies are distinguished from the other three industries due to the fact that four of the seven respondents named society and the environment as incentives. Ten of the eleven companies published sustainability reports that declared what actions the company had taken in order to build a sustainable society. All eleven companies published sustainability reports that declared what actions that had been taken in order to decrease the companies’ environmental effects. Nine of the eleven companies publish sustainability reports following the directions outlined in GRI guidelines. The companies use these guidelines, as they are the most recognized in the industry. Four of the eleven companies gave their views on the upcoming Swedish act regarding sustainability reports. Their view is that the act reflects the global discussions and that it shows that sustainability issues are important from a business perspective.