Inledning Detta är en kvalitativ studie om det handlings kompetenta barnet inom ekologisk hållbar utveckling. Detta för att ekologisk hållbarhet är väldigt aktuellt i dagens samhälle på grund av att vi överkonsumerar jordens resurser. Hållbar utveckling är även ett mål som kommer skrivas fram tydligare i den ny reviderade läroplan för förskolan som kommer år 2018. Vårt intresse till att undersöka om barns inkludering i dokumentation och uppföljning kring ekologisk hållbar utveckling härrör från personliga intressen samt forskning. Vi har under vår studietid kommit i kontakt med forskning som visar på att barn ofta blir passiva deltagare inom ekologisk hållbar utveckling, därmed vill vi undersöka hur barnen kan bli handlingskompetenta deltagare. Syfte Syftet är att undersöka hur barn inkluderas i förskolors pedagogiska arbete för att främja ekologisk hållbar utveckling. Metod Materialet till studien samlades in via intervjuer som hölls med fem pedagoger från tre olika förskolor i samma kommun. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ analys med Bronnfenbrenners utvecklings ekologiska teori som grund. Resultat Resultatet visar att samtliga av pedagogerna vi intervjuade använder sig av ekologisk hållbar utveckling i förskolan samt att de både dokumenterade och följde upp arbetet tillsammans med barnen. Däremot framkom det att det inte alltid blev en uppföljning kring det vardagliga arbetet. Mycket av det de gjorde verkade ske utifrån rutin och pedagogerna upplevde själva att det inte reflekterade tillsammans med barnen kring varför det gjordes.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat. Framförallt, och i fokus för denna uppsats, har intensiteten i arbetet med att engagera kommuninvånarna minskat. Flera forskare har beskrivit denna utveckling men det finns även en mer demokratiteoretisk diskussion i vad mån det är medborgare eller experter i betydelsen av forskare, politiker och tjänstemän som ska ha företräde i beslutsprocessen. I en tid med växande oro för konsekvenserna av allvarliga miljöproblem och krav på effektiva åtgärder för att komma till rätta med dem finns det inga enkla svar i debatten. Tidigare studier har visat på hur ens uppfattning i frågan ytterst är beroende av hur man ser på förhållandet mellan demokratiska beslutsprocesser och ekologiska imperativ och uppsatsens syfte är därför att bidra till ökad förståelse denna relation och hur den påverkar involverandet av allmänheten i hållbarhetsarbetet. Detta görs genom att tränga djupare in i ett konkret kommunalt arbete för hållbar utveckling och resultatet tyder dels på att den kommunala praktiken inte är mogen för den starkare form av demokrati som ofta lyfts fram i teorin men också på att de lokala aktörerna har olika uppfattningar om vad ett deltagande faktiskt innebär och att detta innebär stora svårigheter för ett mer varaktigt samarbete med allmänheten i det kommunala arbetet med hållbar utveckling.

This qualitative study examines how profit-driven organizations handle the growing demands on acting in a sustainable way and how they take responsibility for a society that has severe sustainability problems. Through text analysis, three cases of sustainability reports and commercial campaigns are studied. The questions answered are how the organizations describe their view on sustainable development and their role on the market, and how that translates into marketing messages. The theoretical frame of the study consists of a strong view on sustainability, where human actions have to take place inside of nature’s boundaries, and the perspective on marketing as a relation-building and meaning-shaping activity, which plays an important role in forming society’s culture and norms. The results show that in two of three cases the organizations describe a strong view on sustainability and their role on the market as proactive in a sense that they, independent of external demands, try to change the market in a more sustainable way. This also shows in the commercials where these organizations take an educating position and try to replace unsustainable needs with facts and values that stimulate a sustainable development. The cases can be used as examples of how modern organizations can combine profit and sustainability, and how they through their role on the market and via their marketing both can increase and decrease a sustainable development. Although, the results need to be completed with closer studies of the organizations ideas and studies of more cases to be fully valid.

I denna litteraturstudie behandlas ämnesområdet hållbar utveckling, främst utifrån den ekologiska aspekten av begreppet. Av eget intresse fanns en nyfikenhet på hur lärare runt om i världen undervisar ämnesövergripande om ämnesområdet samt vilka kompetenser som krävs för att möjliggöra en lärorik undervisning. Vid litteratursökningen upptäcktes brister av forskning kring ämnet i årskurs 4–6, vilket gjorde oss ännu mer intresserade. Syftet med studien är klarlägga hur undervisning om hållbar utveckling i årskurs 4–6 behandlas i internationell och svensk forskning inom de naturorienterande ämnena samt teknik. De forskningsfrågor som används är: hur arbetar lärare med hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena och teknik samt vilka förutsättningar för ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen finns? Dessutom undersöks vilket ämnesinnehåll som kan lyftas samt vilka kompetenser en lärare behöver för att möjliggöra en lärorik undervisning.   Det sociokulturella perspektivet återspeglas i läroplanen, Lgr11, och därmed finns det representerat i vår studie. För att finna relevant litteratur användes flera olika databaser i informationssökningen. Därefter kategoriserades materialet utifrån analyskriterier och sammanfattades i dokumentet Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Detta var till stor hjälp vid författandet av denna uppsats. Resultatet visar hur undervisning bedrivs enskilt i de naturorienterande ämnena och teknik samt ämnesövergripande mellan dessa ämnen. Ett flertal konkreta exempel behandlas gällande undervisning inomhus såväl som utomhus. Slutsatsen är att undervisning kring hållbar utveckling kan ske på många olika sätt och att det är av stor betydelse vad och hur läraren undervisar.

I den här uppsatsen studeras utvalda delar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, utifrån kunskapsmålet att elever i utgången av årskurs 3 ska samtala om människan och naturen i skönlitteratur, myter och konst. Tolkningen av begreppen människa och natur är betydelsefulla för att samtalens innehåll ska harmonisera med läroplanens värdegrund och syfte. Forskningen inom det specifika området är begränsat och riktar sig främst  mot undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för arbetat vilar i den ekokritiska litteraturteorin. Med stöd i en kritisk diskursanalytisk metod visar den här undersökningen att det finns fler olika positioner för läraren att inta till begreppen människa och natur. Vidare diskuteras vad det skulle kunna innebära i en transformering av läroplanens begreppsliga innehåll i syfte att lyfta fram en didaktisk relevans för uppsatsen.

For decades Sweden has been at the forefront of issues regarding environmental politics, and Swedish municipalities have a key role in sustainable development, but differ greatly in their commitment for environmental politics. But what are the underlying reasons for this disparity? Previous research has identified societal factors that may hinder or push municipalities to drive more ambitious environmental politics. However, there is a need for more empirical evidence on what factors that may better explain the differences between municipalities’ environmental commitment. This thesis aims to identify possible causes for the difference between Swedish municipalities in the extent to which they implement local environmental politics. Four variables are selected, based on theories about what may explain municipal commitment to environmental politics: Presence of the Green party within the municipal executive board; quantity of municipal officers who work with environmental issues; whether the municipality is dependent on industry that is harmful to the environment; and local support for The Swedish environmental protection association (Naturskyddsföreningen) among the municipal population. Four hypotheses are tested and three of them find support in the empirical data. Only the hypothesis about the effect from the environmental organization is found to lack support. The results indicate that the number of municipal officers who work with environmental issues is the variable that best explains the variation between municipalities in environmental commitment. At the same time, the effect of the Green party on municipal commitment for environmental politics is less than anticipated. The results suggest that other variables need to be examined to better understand what may cause the difference between Swedish municipalities in commitment for environmental politics.

Jordens klimat blir allt varmare. Fortsatta utsläpp innebär fortsatt stigande temperatur. I takt med att vårt klimat blir allt varmare, får även miljöfrågorna alltmer uppmärksamhet i vårt samhälle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vårt agerande har och fokusen ligger på hur vi skall stoppa denna utveckling och vända trenden mot ett mer hållbart samhälle. De största frågorna handlar om att ta vara på restprodukter och att återanvända dessa och på så vis spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete är återvinning och hållbar utveckling. Hållbar marknadsföring verkar som kommunikation utav hållbar utveckling. I dagens samhälle där vi lever och konsumerar mer än någonsin, är det viktigt att kunna kommunicera ut olika alternativ. Denna studie undersöker hur hållbar marknadsföring kan använda olika visuella medel för att kommunicera ut en mer hållbar framtid.

Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

Flera undersökningar de senaste åren tyder på att den ekologiska trenden är här för att stanna. Konsumenter har blivit alltmer kräsna i valet av produkter och vill få information om produkternas innehåll och tillverkning. Samtidigt väljer många företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete tyst eller ibland inte alls.   Uppsatsens undersökning har utformats för att om möjligt överkomma detta kommunikationsglapp mellan konsument och företag genom att studera hur ett mer miljövänligt textilt material kommuniceras idag. Syftet med studien har alltså varit att undersöka hur konfektionsföretag kan kommunicera återvunnen polyester så att det gröna budskapet når konsumenten och skapar kunskap/kännedom.   I den inledande delen av studien undersöks konsumenternas kunskap/kännedom och attityd till återvunnen polyester genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det råder osäkerhet kring återvunnen polyester och hur miljövänligt materialet är. Ändå uppgav 75 procent av de tillfrågade respondenterna att de ibland eller alltid tänker på hur miljön påverkas vid tillverkning och konsumtion av kläder.   För att kartlägga hur företagens kommunikation kan förbättras genomfördes intervjuer via mail med tre svenska konfektionsföretag. Företagen uppgav att miljöengagemanget hos deras konsumenter varierar och att de var osäkra kring konsumenters kunskapsnivå om återvunnen polyester. Företagen var överens om att ingående information är bra.   Svaren från enkäten och konfektionsföretagen pekar på att kommunikationen på hängetiketter och hemsidornas produktsidor behöver vara mer ingående, tydlig och transparent. För att möjliggöra att fler kundgrupper nås av budskapet kan kommunikationen av återvunnen polyester på hängetiketter framställas i tre steg så att konsumenten 1. förstår varför den ska göra något, 2. kollektivet belönar agerandet och 3. ser de personliga fördelarna.   Avslutningsvis indikerar studien på att kunskap leder till ökat intresse och agerande vilket skulle kunna innebära en stärkt ekotrend. Kommunicera mera!