Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare definierar handlingskompetenssamt hur lärare arbetar för att utveckla elevers handlingskompetens för hållbar utveckling i NOundervisningen.Det erhållna resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuermed verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar bland annat att lärarna var obekantamed begreppet handlingskompetens för hållbar utveckling samt att detta påverkar derastolkningar av styrdokumenten och antalet olika arbetssätt lärarna använder i NOundervisningen.Resultatet visar även att lärare arbetar med ämnesintegration i NOundervisningenför att synliggöra ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. Samtliga lärareberättar att de använder sig av ett praktiskt arbetssätt för att få elever att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling och hälften av lärarna beskriver att de arbetar meddiskussioner, ställningstaganden och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar även att lärarna istudien inkluderar arbetssätt i NO-undervisningen som kan ge elever möjlighet att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling trots att lärarna var obekanta med begreppet. Enslutsats är att lärare kan behöva utveckla sin förståelse för begreppet handlingskompetens förhållbar utveckling, exempelvis genom att erbjudas fortbildning, för att öka möjligheten attutveckla sin förståelse för innehållet i undervisningen samt kunna belysa fler aspekter avhandlingskompetens i NO-undervisningen. / <p>NO-teknik</p>

Antalet äldre i Sverige över 65 år ökar i stadig takt. Med tilltagande ålder och ohälsa följer ofta ökad läkemedelsanvändning. Av populationen över 80 år hämtade nästan hälften ut tio eller fler läkemedel på recept förra året. Detta medför både positiva och negativa effekter på deras mående. Av vikt för att läkemedelsbehandlingen ska få avsedd effekt är att läkemedlen tas enligt ordination. Studier indikerar att detta av varierande orsaker kan vara en utmaning för den äldre patienten. Läkemedels negativa effekter, såväl som bristen på följsamhet, är något som påverkar den ekonomiska hållbarheten i samhället negativt och även leder till lidande för den enskilde. Distriktssköterskan med sin breda kunskap om sjukdomar och sjukdomars behandlingar kan verka för att minska symtombörda och öka följsamhet för en bättre hälsa. Syftet är att beskriva faktorer som har betydelse för äldre personers upplevelse av följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats, där tolv personer mellan 69 och 90 år intervjuades. Genom innehållsanalys framträdde faktorer som främjade och utmanade följsamhet. De faktorer som främjade följsamhet var stödjande resurser, en tillgänglig och engagerad hälso- och sjukvård, kunskap och delaktighet samt positiva hälsoeffekter. Faktorer som utmanade följsamhet var bristande patientperspektiv, en svårtillgänglig hälso- och sjukvård samt kunskapsbrist. Distriktssköterskans kompetens samt verksamhetsområde i vården utgör bra förutsättningar för att hjälpa äldre personer att motverka de faktorer som utmanar följsamheten och understödja de faktorer som främjar följsamheten. Genom detta kan distriktssköterskan hjälpa den äldre patienten till en bättre hälsa samt bidra till en hållbar utveckling i samhället.

Stress och utmattningssyndrom är en sjukdom som drabbar människan väldigt hårt. Den orsakar sjukskrivning med lång rehabiliteringstid och svårigheter att komma tillbaka till arbetet. Sjukdomen påverkar inte bara individens hälsa utan kan ge stora kostnader för samhället och arbetsgivaren. Det finns väldigt lite forskning om allmänsjuksköterskor som befinner sig i riskzonen för att få ett utmattningssyndrom i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor, som arbetar inom somatisk vård på ett sjukhus i södra Sverige, befinner sig i riskzonen för utmattningssyndrom. För att ta reda på detta så gjordes en empirisk kvantitativ forskningsstudie, där ett validerat skattningsinstrument användes. Studien visar att en tredjedel av sjuksköterskorna som deltog i studien visade sig ha en ökad risk för ett utmattningssyndrom. Ungefär hälften av deltagarna var medvetna om sitt hälsotillstånd. För att en sjuksköterska ska kunna ge en god vård behöver dennes hälsa ses som en resurs. Det är viktigt att uppmärksamma och öka medvetenheten runt utmattningssyndrom för att förebygga eller kunna förändra situationen innan någon insjuknar.

Ekologisk hållbarhet är en av de tre dimensionerna som är kopplade till det omtalade begreppet hållbar utveckling som har fått mycket uppmärksamhet i dagens samhälle. Båda begreppen hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet kan man finna i skolans läroplan för grundskolan. I ämnet biologi kan man läsa om hur svenska skolväsendet ska undervisa om och för en ekologisk hållbarhet. Undervisningen i skolan ska ge eleverna möjligheten att utveckla djupare förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma natur och miljö.    I denna studie är syftet att lyfta lärares uppfattningar om ekologisk hållbarhet och hur lärarna arbetar med miljöundervisning i ämnet biologi. En kvalitativ undersökning med semistruktur har använts för att intervjua sex lärare från två olika kommuner i Sverige. I studiens resultat framgår det att det finns en variation av lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare anser att det är viktigt med miljöundervisning och att undervisningen förmedlar vikten av att ta ansvar för vår gemensamma natur och miljö. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande

Mänskliga handlingar förstör dagligen planeten vi bor på, men trots att vi numera är medvetna om problematiken görs det ändå inte tillräckligt för att förändra detta beteende. Undervisningen i den svenska skolan syftar bland annat till att främja elevernas respekt för miljön och visa dem ett hållbart levnadssätt. Syftet med denna uppsats är att utvärdera potentialen hos ett arbetssätt som kombinerar svenskämnets läsning av skönlitteratur med miljöfrågor. Med hjälp av begreppen ekocentrism och antropocentrism gör vi en ekokritisk läsning av Michelle Pavers Vargbröder. Utdrag ur boken används också som grund för att diskutera hållbar utveckling med en klass elever i årskurs 6, för att se vilka värderingar som framträder. Resultatet visar att det finns stor potential att öka elevers ekolitteracitet med hjälp av gruppdiskussioner och ekokritiska resonemang utifrån en skönlitterär bok, men att arbetssättet kräver mycket tid och vidare forskning. Eleverna visar ett stort intresse för läsningen och för frågorna, och även om deras konkreta kunskaper brister en del, visar de att de tycker att det är viktigt att människan tar hand om vår planet.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska kommuners arbete med cirkulär ekonomi bedrivs och deras åsikter och perspektiv gällande cirkulär ekonomi. Studien undersöker vilka drivkrafter och hinder som finns gällande en implementering av cirkulär ekonomi. Vilka instanser i samhället som har ansvar och bör fokusera på cirkulära modeller synliggörs. Hur respondenterna ser på cirkulär ekonomi i förhållande till hållbar utveckling undersöks. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att politik och ekonomi är betydande drivkrafter för implementeringen av cirkulär ekonomi på kommunal nivå och respondenterna uppfattar det linjära systemet som det största hindret för en implementering. Kommunerna anser att störst ansvar för att implementera cirkulära modeller bör ligga hos industrin och att cirkulär ekonomi kan vara ett verktyg för att bidra till en hållbar utveckling. Resultatet har analyserats i relation till teorier kring ekologisk modernisering och en tydlig ekologisk modernisering finns inom kommunerna.

Detta examensarbete utgår från en undersökning om begreppen kulturarvet och social gemenskap utifrån ett hållbart och pedagogiskt perspektiv. Studien kommer att behandla olika aspekter som kan förstärka kulturvärdet och öka den sociala dialogen på kulturhistoriska lekplatsen Mary Anderssons park. Parken är den nya omgestaltningen på Arilds plan grönområde i Östra Sorgenfri, Malmö, som de senaste åren har genomgått en imponerande positiv utveckling särskilt inom trygghet. Jag kommer att studera några faktorer som påverkar hur lekplatsen, som en mötesplats, kan skapa en miljö där besökaren får möjlighet att interagera genom kommunikation med andra och närmiljön. Vidare avser studien att ge förslag på att förstärka förbindelsen mellan den historiska lekplatsen och de andra små grannskapen runt området. Parken kommer att bli en attraktiv mötesplats och därmed öka områdets social attraktionen. Utifrån det pedagogiska perspektivets så kommer den också att bli en utökad resurs för förskolor, grundskolor och fritidsskolor i närheten. Denna studie är intressant för mig eftersom det innebär en intressant utmaning att designa och bygga ett gestaltningsförslag som kommer att vara en tillägg till MKBs omgestaltning av Mary Anderssons park. Mitt förslag kommer att utöka barns möjlighet att utveckla sin föreställningsförmåga genom att kunna samspela och känna tillhörighet både till föräldrar och närmiljö. Jag har använt mig av den information jag samlat in för att utforma ett förslaget på en design i form av en paviljong. Bilder och muralmålningar i paviljongen kommer att erbjuda barn en möjlighet att utveckla deras fantasiförmåga samt fördjupa deras förståelse av den gamla livsstilen, kulturen och samhället. Designförslaget (med den historiska lekplats, bilder och muralmålningar) syftar också till förstärka barnens förståelse genom en lek upplevelse och därmed skapa ett komplement till det digitala lärandet. / This thesis is based on study about the cultural heritage and social community from a pedagogical perspective. The study will explore different aspects that can strengthen the cultural values and increase the social dialogue at the cultural historical playground named Mary Anderssons park. The park is the new transfiguration of the Arilds plan green area in Östra Sorgenfri, Malmö. The past few years, this area has gone through an impressive transformation, especially in regards to safety. I will be studying a few factors that influence how the playground, as a meeting place, can create an environment where the visitor has the opportunity to interact through communication with others and the local environment. In addition, the study also aims towards providing suggestions that will strengthen the connection between the historical playground and the small neighbourhood. The park will become an attractive meeting place and therewith increase the area’s social appeal. From a pedagogical perspective, it will also become an additional resource for preschools, primary schools and after care centres in the vicinity. This study interests me because it entails an interesting challenge in regards to designing and building a proposal that will broaden children’s opportunities. It aims towards developing their imaginative abilities through interaction with and belonging to both their parents and local environment. I have used the information I have compiled to draft a proposal for the design of a pavilion. Pictures and murals, in the pavilion, will offer children an opportunity to develop their imagination as well as deepen their understanding of the historical lifestyle, culture and society. This design proposal (with its historical playground, pictures and murals) also aims towards increasing the children’s understanding through play and hence create a complement to digital learning.