Syftet med studien är att undersöka hur tre dimensioner av hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig framträder i kursplaner för samhällsorienterade ämnen i läroplaner från 1969 till 2011. Vidare syftar studien till att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ analys. Resultatet visar att alla tre dimensioner av hållbar utveckling är framträdande i alla läroplaner men i olika omfattning. Den mest framträdande dimensionen är den sociala följt av den ekonomiska och sedan den miljömässiga. I resultatet av dimensionerna framträder utbildningsteoretiska mönster i form av tre läroplanstyper: innehållsorienterad läroplan, processorienterad läroplan och kompetensorienterad läroplan. I studien framkommer hur hållbar utveckling kan ses i relation till utbildningsfunktioner och hur dessa kan påverka undervisningens syfte.

Syftet med studien är att få kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för olika energikällors kopplingar till en hållbar utveckling. Två frågeställningar har formulerats: Vilka kritiska aspekter måste undervisningen synliggöra för att elever ska få möjlighet att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling? Hur kan undervisningen utformas för att synliggöra dessa aspekter? För att besvara dessa har en lektionsserie planerats och genomförts i två elevgrupper i årskurs 6 och variationsteorin har fungerat som teoretisk utgångspunkt. Genom förtest och eftertest, elevintervjuer, deltagande observationer och ljudinspelningar har data samlats in från totalt 30 elever och mig själv som lärare. Resultatet visar att för att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling måste elever kunna urskilja förnybara och icke förnybara energikällor, veta hur olika energikällor påverkar miljön och vad olika energikällor har för betydelse för en hållbar utveckling.

Studien syftar till att få kunskap om hur elever i Sverige respektive Skottland uppfattar klimatförändringar och vad det i sin tur har för betydelse för deras framtid. En kvalitativ undersökning genomfördes där eleverna fick uttrycka sig genom bildskapande och samtal. Inledningsvis fick 61 elever på tre olika skolor både i Sverige och Skottland skapa individuella bilder där de illustrerade sitt liv om 30 år. Därefter valdes 10 elever ut för intervjusamtal utifrån de bilder de skapat. Under dessa samtal synliggjordes elevernas uppfattningar ytterligare. Essensen av dessa uppfattningar delades in i tre teman: ett fortsatt gott liv, det löser sig för mig och en dystopisk framtid. Även elevernas uppfattningar gällande sitt ansvar och möjlighet till påverkan delades in i tre kategorier: egen påverkansmöjlighet, kollektivt ansvar och andras ansvar. Sist kunde likheter och skillnader urskiljas ur de svenska och skotska elevernas uppfattningar, dessa är: strävan efter framgång och lyx samt ansvar och möjligheter.

Fysisk planering har möjligheten att påverka hurstaden utvecklas och med det hur invånarnautvecklas med staden. För att kunna påverkautvecklingen behövs kunskapen om vilkafaktorer som styr utvecklingen i önskad riktning.För att människor ska resa mer med hållbaratransportmedel krävs förutsättningarna för det istaden. Det är planerarens jobb att ha kunskapenom vilka faktorer som påverkar valet till hållbaratransportmedel och hur de ska implementeras. I den här uppsatsen analyseras hur Kumla stadoch sex kvarter i Kumla kan omgestaltas för attfrämja hållbara transporter. Uppsatsen visar påhur en omgestaltning kan se ut i en liten svenskpendlingskommun. Förslaget på omgestaltningkan appliceras i generella drag i andra liknandekommuner.

Ungefär en tredjedel av varje svensks koldioxidutsläpp kommer från den offentliga sektorn, vilket gör att kommunala verksamheter, såsom Nässjö Affärsverk AB, har en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Syftet med arbetet var därför att undersöka vad en omställning till fossilfri energi skulle få för effekter på primärenergianvändning och utsläpp av koldioxidekvivalenter, med avseende på energibärarnas livscykler. Efter en analys av energiflödena visade sig de fossila energiflödena bestå av bensin, diesel, fordonsgas och eldningsolja. Resultatet visade att om dessa skulle ersättas med fossilfria alternativ, skulle användningen av primärenergi sjunka med 1,8% jämfört med år 2019, medan utsläppen av koldioxidekvivalenter skulle minska med 36,2%.Att NAV fortsatt skulle ha årliga utsläpp motsvarande 3 423 ton koldioxidekvivalenter beror på den fossila energi som används vid framställning av fossilfria energibärare. Fossilfrihet behöver alltså uppnås i energibärarnas hela livscykler för att NAV ska bli helt fossilfria.

Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträdande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhåller sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön ekonomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhet är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera hållbar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisationer har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisationernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organisationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.

The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to “Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.

Textil- och klädtillverkning är en tungt miljöbelastande bransch. För att ändra på det och få textilindustrin i en riktning mot en hållbar utveckling behöver CO2-utsläpp avsevärt minskas, vattenförbrukningen drastiskt sjunka och risken för spridning av mikroplaster i naturen minimeras. De tre vanligaste textila fibrerna på marknaden, polyester, bomull och polyamid, orsakar stora utsläpp av CO2 och förbrukar enorma mängder vatten. Den här rapporten söker finna svar på vilka textila material som kan uppfylla kraven på hållbarhet och om det finns miljövänliga material med likvärdig slitstyrka som hos de tre största fiberslagen. Med hjälp av en litteraturstudie, ett klassificeringsverktyg och ett antal tester på fysiska prover har materialen ovan tillsammans med lyocell och PLA undersökts och studerats. Den ekologiska och den fysiska hållbarheten har jämförts och värderats. Resultatet av studierna ger inga entydiga svar på frågorna. PLA verkar lovande, men är omgiven av en osäkerhet. Under tiden studien har pågått finns inga tecken på försvagning av PLA-tyget, men kommer det hålla för hundra tvättar? Lyocell är miljömässigt hållbart och slitstarkt i teorin, men smulades tidigt sönder i nötningstestet. Lyocelltyget var gjort av tunt stapelfibergarn. Skulle det varit starkare om det varit tillverkat av filamentgarn? Återvunnen polyester kontra jungfrulig polyester ger ingen stor miljövinst. Däremot ger återvunnen polyamid och ekologisk bomull stora miljömässiga förtjänster. Lyocell, PLA, ekologisk bomull och återvunnen polyamid skulle kunna vara ekologiskt och fysiskt hållbara material. / Textiles and apparel manufacturing is a heavily polluting industry. To change that and get the textile industry in the direction of sustainable development, following must be done. Emissions of CO2 need to be considerably reduced, water consumption must drastically decline and the risk of spreading microplastics in nature have to be minimized. The three most common textile fibres on the market, polyester, cotton and polyamide, causing large emissions of CO2 and consumes huge amounts of water. This report seeks to find the textile materials that can meet the requirements of sustainability and eco-friendly materials of equivalent strength as in the three largest fibers like above. With the help of a literature review, a classification tool and a number of tests on physical samples have the materials above along with lyocell and PLA been examined and studied. The ecological sustainability and physical durability has been compared and measured. The results of the studies provides no clear-cut answers to the questions. The PLA seems promising, but are surrounded by uncertainty. In the meantime, the study has been going on, there are no signs of weakening of PLA-fabric, but will it keep for one hundred washes? Lyocell is environmentally sustainable and durable in the theory, but got an early break in the abrasion test. The lyocell fabric were made of thin yarn of staple fibers. Would it have been stronger if it had been made of filament yarn? Recycled polyester versus virgin polyester gives no great environmental benefits. However, recycled polyamide and organic cotton get large environmental gains. Lyocell, PLA, organic cotton and recycled polyamide could be environmentally and physically durable materials.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.

Som framtida verksamma lärare har det varit intressant att undersöka hur hållbar utveckling behandlas i tryckta respektive digitala läromedel för SO-, och NO-, ämnen i mellanstadiet. För att ta reda på detta genomförde vi en läromedelsanalys av relevanta läromedel för att ta reda på vad som skiljer sig innehållsmässigt i texten utifrån de tre undervisningstraditionerna för miljö,- och hållbarhetsundervisning samt se hur stor del, procentuellt, hållbar utveckling tog upp utav det totala antalet sidor i diverse läromedel. Utifrån resultatet av analysen kunde vi dra slutsatsen att de digitala jämfört med de tryckta läromedlen inte skiljde sig särskilt mycket åt mer än de finesser och funktioner som fanns på de digitala hemsidorna. I det stora hela togs ämnet hållbar utveckling upp i de flesta läromedlen som ett eget kapitel men i en del var det istället inlindat inom andra ämnen, framför allt i de samhällsorienterade läromedlen. Den slutsats som kunde dras genom denna analys var att ämnesinnehållet inte skiljde sig särskilt mycket mellan tryckta och digitala läromedel. Hållbar utveckling hade större procentuell del i de samhällsorienterade ämnena jämfört med de naturorienterade. Oftast var ämnet integrerat med andra områden och fanns inte alltid under en enskild rubrik. Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag och finns med i läroplanen för årskurs 6. Dock framgår det inte tydligt på vilket sätt ämnet ska integreras i undervisningen, varken i läromedlen eller Lgr11 trots att utbildningen har en väldigt viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling. Det ligger därför väldigt mycket ansvar hos läraren och dennes kunskaper för att undervisningen ska utformas efter detta, vilket gör att undervisningen kan skilja sig åt beroende på lärarens kunskap.