Denna uppsats har som avsikt att med argumentation för barnets bästa i centrum, kritiskt granska utbildningskraven för hållbar utveckling, implementeringen av demokratiska värderingar samt de mänskliga rättigheterna inom förskolan, i relation till politiska policydokument utgivna av myndigheter som har en direkt påverkan på barndom. De utvalda dokumenten har genomgått en kritisk diskursanalys med socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt och med en barndomssociologisk ansats och den forskningsfråga som ämnas besvaras lyder: Hur påverkar nyckeltexternas riktlinjer utbildningen för hållbar utveckling och den moderna barndomen? Resultatet visar att det finns en diskursiv barndom med högre krav på det enskilda barnet än vad som vid första anblick är synligt, på grund av granskade policy dokument. För att barndomen ska vara socialt hållbar är vår slutsats att vi måste respektera den inverkan som den hållbara utvecklingen har på den, med en aktiv medvetenhet om alla de fallgropar som lärare, samhälle och andra formgivningsagenter riskerar att falla i och som därmed ger negativa effekter på barn och deras barndom.

No description available.

No description available.

Byggbranschen är en industri med en signifikant påverkan på miljön och det är därför viktigt att hitta nya, innovativa hållbara lösningar som både värnar om miljö och klimat, människors välmående samt hållbar ekonomisk tillväxt. Uppsatsens syfte är att undersöka hur man kan införa mer hållbara arbetssätt i byggbranschen genom att göra en fallstudie på det nya företaget Alive som har ett nyskapande hållbarhetskoncept för bostads- och byggbranschen. Analysverktygen som har använts är teori om hållbarhet och byggbranschen samt en modell som presenterar sätt att arbeta med ekologisk, social samt ekonomisk hållbarhet. Med hjälp av teorin och analysmodellen, samt insamlad data från intervjuer med aktörer som samarbetar med byggprojektet kan ett antal slutsatser dras. Inom hållbarhet är det den sociala aspekten som hamnat i skymundan och där en entydig definition inte finns i dagsläget. Detta kan medföra att det blir problematiskt när arbetssätt och arbetsmetoder inom denna aspekt ska konkretiseras, då man inte vet hur man ska arbeta med aspekten. Vidare tar dock den sociala aspekten en allt större plats, vilket kan komma att förändra arbetssätten i byggbranschen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att den unika affärsmodellen och det nytänkande koncept som företaget har medför många hållbara sätt att arbeta på. Lyckas företaget etablera sitt koncept finns stora möjligheter till att förändra en trög och konservativ bransch.

Staden och den byggda miljön har blivit en källa till omfattande miljöproblem. Byggsektorn i Sverige står för en stor andel av både utsläpp och avfallsproduktion. Begreppet hållbarhet används ofta inom stadsbyggnad och innefattar socialt, ekologiskt och ekonomiskt hänsynstagande. Dock har det visat sig svår att implementera hänsyn till hållbarhet i realiteten. Lagen om offentlig upphandling tillämpas då offentliga aktörer köper varor eller tjänster av privata leverantörer. Inom stadsbyggnad är det vanligt att kommuner och statliga myndigheter köper upp produkter, entreprenader och tjänster från privata bolag. Lagen syftar till att öka konkurrensen, skapa transparens och motverkas risken för att vissa leverantörer särbehandlas i en upphandlingsprocess. I en upphandling har den upphandlande enheten möjlighet att ställa krav på de leverantörer som är lämpliga. Kraven kan bland annat röra hänsyn till miljö och sociala aspekter. Denna uppsats belyser möjligheterna att hållbarhetskrav integreras i offentliga upphandlingar som rör stadsbyggnad. Genom intervjuer med ett antal olika aktörer inom bygg- och planeringssektorn har åsikter och erfarenhet samlats in och analyserats. Analysen av dessa intervjuer och tidigare forskning visar på att det finns en tydlig kunskapsbrist kring hur krav som rör hållbarhet ska formuleras samt hur dessa skall värderas i en upphandling. Studien visar även att det efterfrågas tydligare direktiv och en ökad samverkan mellan aktörer beträffande upphandlingar och möjligheten att integrerar hållbarhetskrav. Studiens resultat tyder på att Lagen om offentlig upphandling reglerar en stor köpkraft och kan, om kunskap och kompetens finns, användas för att ställa krav på miljö och sociala hänsyn inom bygg- och planeringssektorn och därmed bidra till en mer hållbar stadsutveckling.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar.   Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat. För det första ger en certifiering en möjlighet att markandsföra både själva området som planeras men också kommunen i stort för att kunna konkurera med andra kommuner om att locka till sig företag och innvånare. För det andra utgör certifieringssystemet en slags checklista för vad som ska behandlas när i planprocessen vilket ger stöd till den enskilda planeraren som känner att man gör rätt sak vid rätt tidpunkt. Checklistan ger dessutom stöd i argumentationen om att hållbarhetsaspekter som tidigare inte beaktats borde göra det. Detta leder sedan till det tredje mervärdet då fler aspekter blir beaktade gör att stadsdelen blir mer hållbar enligt den definition av hållbarhet som BREEAM Communities ställer upp. Hur stora merkostnader som detta innebär är oklart men de flesta som samtal förts med och också workshoparna pekade på att de flesta utredningar som krävs görs ändå och storleken på merkostnaderna därför handlar mycket om hur svenskanpassningen genomförs. En annan oro kring merkostnaderna var också hur mycket extra arbete som dokumentationen av processen skulle kräva.   För att främja hållbar stadsplanering gäller det att BREEAM Communities i framtiden hamnar på en bra balans mellan dessa mervärden och merkostnader. Som diskusteras i slutet på denna uppsats behöver processen i sig alltså checklistan bli det intressanta mervärdet. Detta då det ger en situation där certifieringsysstemets innehåll kan ifrågasättas på ett annat sätt än om marknadsföringsvärdet med certifieringsystemet anses vara det stora mervärdet. Samtidigt måste också certifieringsystemet innebära lite merkostnader för att driva utvecklingen så att det krävs något mer än det som redan görs idag för att följa systemets krav. / In over 20 years there have existed assessment methods promote sustainable buildings. In recent years this has developed into several assessment methods of communities, which leads to bigger and more holistic perspectives on urban planning. One of these assessment methods is BREEAM Communities which is developed by English researchers for an English context. Now however, Sweden Green Buidling Council, is adapting BREEAM Communities to the Swedish context. As a part of the adapting process, just over 20 workshops have been held where the differences between Swedish planning practice and the English assessment method were discussed. With the purpose of understanding why municipalities should use BREEAM Communities when planning urban communities this thesis presents the results of interviews with participants and also analyses of the documentation from these workshops.   In this thesis, three different types of potential added value are identified for municipalities when using BREEAM Communities. Firstly, certifying the planning of an area gives opportunities for the marketing of the area as well as the municipality as a whole. Secondly, the assessment method is also a checklist stating what should be done when in the planning process. This gives the planers confident in what they are doing and helps them arguing for important sustainability aspects which had not been considered otherwhise. This leads to the third added value which is that the community which the planning considers will be a more sustainable one, using the definition of sustainability which BREEAM Communities implies. However, there are also added costs connected to using BREEAM Communities. These costs are related to the investigations, documentation of the process and so on which the assessment method demands. How big these costs are have been difficult to quantify and is quite dependent on the result of the ongoing adaptaion.   The important point which is discussed in the end of this thesis is what these added values and cost means potential of BREEAM Communities to drive the change of sustainable urban planning in Sweden. In this discussion it is clear that the added values for the process and the checklist have to become more interesting than the opportunities for marketing since such situation makes a discussion possible about what should be considered and not in Swedish urban planning. At the same time the BREEAM Communities also has to demand more from the planning process than what is usually done in order to drive the development of more sutainable urban planning.

A Sustainable growth of Umeå city : with regards to the housing market All municipalities in Sweden have their own planning sector and are in charge of controlling and deciding how they want to develop the city. A crucial part of the municipality planning is involving ecologic, social and economic sustainable components to it. In the best of both worlds, all of them would balance each other and a sustainable municipality would be reached. This is extremely hard to reach in real life though, the planners must take in accountability the guidelines from the laws and political documents that is above their own opinions. One common factor a lot of scientist and planners have in common when it comes to achieving a sustainable city is through urban densification. The aim of this study is to examine Umeå municipality’s vision of sustainable growth of the Umeå city in comparison to the housing supply and the current housing market. How Umeå municipality is working against segregation in their urban planning will also be examined. The study will be answered through literature studying of scientific articles, government- and Umeå municipality documents. Statistics from SCB, Boverket and Umeå municipality will complement the data and show patterns in the urban structure of Umeå, which some of it will be compared to statistics about Sweden in general. The study shows differences between some districts in the municipality regarding socioeconomic and sociodemographic factors. The statistic shows that Umeå municipality has some work to do when it comes to segregation and cramped accommodation. But their vision of the city in regards of sustainable growth is showing through the statistics, for example in which districts they are building the most to achieve an urban densification and the mixed supply of tenure. The result implies that Umeå municipality is working and doing a good job achieving a sustainable growth of the city and are at the same time aware of some problems they want and need to fix.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut. Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104). Befälsnivån skall ansvarfullt inse att den ekologiska bärkraften är viktigast för allt liv och därmed också inse att om exempelvis ekonomisk tillväxt är baserad på en produktion som är mindre miljöanpassad än tidigare alternativ så är utvecklingen inte hållbar. För att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling har alla tre dimensioner sina egna drivkrafter som skall uppmärksammas före beslut om förändring. Det ekologiska är givet, då vi är beroende av vår miljö, det sociala kan vara allt från påtryckningar från ledningen till krav från arbetskamrater och kunder. De ekonomiska drivkrafterna kan i sin tur också vara många där styrmedel är det mest framträdande. Det har dock visat sig att exempelvis miljöåtgärder som innebär ekonomisk vinning inte behöver formell styrning. Denna självreglering leder till att verksamheten själv önskar att initiera åtgärder till förmån för hållbar utveckling. I denna studie framhävs därmed också betydelsen av utbildningen och betydelsen av utbildningens innehåll ur en pedagogisk synvinkel. I rapporten påpekas också vikten av att ledningen är den som skall se till att de anställda har rätta verktygen för att genomföra förändringar och utvecklas. Det bör dock noteras att i samband med färskvattenförbrukningens minskning har inte hänsyn tagits till kundernas beteende. En tydligare kartläggning av de olika kundsegmentens vattenförbrukning är en bra framtida studiemöjlighet. För att upprätthålla arbetet mot en mer hållbar utveckling är det av ytterst vikt att en processmodell där utvärdering anses spela en viktig roll finns att tillgå. För minskning av färskvattenförbrukning presenteras en åtgärdsplan samt andra förslag som utbyte av exempelvis duschmunstycken som på längre sikt kan leda till en större minskning av färskvattenförbrukningen. / This study’s main goal is to help the ship management to work towards a more sustainable development by introducing the concept in, for the shipping business, concrete concept. It is also of importance to remember that the goal with this educational training is not to create a perfect person, but to increase the ship management’s awareness to minimize the risk of bad decisions based on lack of knowledge. It is of importance that the ship management increases their knowledge of the significance of the three dimensions ecology, economics and social aspects. The ship management tools for working towards a more sustainable development is hoped to increase by giving them better understanding for the fact that an improvement of one of the dimensions may lead to an improvement of the others (SOU 2004:104). The ship management is meant to realize that the ecological capacity being the most important for life a development cannot be sustainable if the economic growth is less environmentally adjusted than necessary. In working towards a sustainable development it is of great importance that all the dimensions´ driving forces are given attention before making a decision. The ecological dimension is given, us being depended of the environment, the social aspect is anything between the managements demands and customers inquiry. The economical aspects are many, but the different governments’ mean of control may be the most important, although it has been shown that environmental improvements also giving an economical profit are done without external control. This regulation made by the company indicates that the company is willing to make measures towards are more sustainable development. This study will also highlight the pedagogical aspects when teaching about sustainable development. In conclusion the importance of the managements´ devotion to make sure that the employees have the tools to work towards solutions based on sustainable development is found. The importance of making sustainable development concrete by using freshwater consumption as an example is also stated. Finally, to be able to work towards more sustainable development and to uphold the quality it is of great importance that there is a project plan where follow-up and feedback are essential. This study also introduces a package of measure for the freshwater reduction onboard the ships among other recommended measures such as changing the showers mouthpieces. It is of great importance that the measures made will lead to the long-term sustainable development that will be required.

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011. Syftet med examensarbetet har varit att använda Loudden som fallstudie och analysera hur hållbar utveckling påverkar planeringen av en ny hamnstruktur för Stockholms oljeförsörjning utifrån två frågeställningar: • Hur kan visionen om hållbar utveckling påverka planeringen av en ny oljehamnstruktur? • Går DPSIR-modellen att tillämpa för att ta fram indikatorer som beskriver hur visionen om hållbar utveckling kan påverka planeringen av en ny oljehamnstruktur? DPSIR-modellen används för att ta fram och beskriva indikatorer för hållbar utveckling. Modellen tillämpades för att förenkla och beskriva sambanden i en komplex oljehamnsstruktur: Drivkraft (D) • Energi konsumtion och befolkningsutveckling • Depåer och transporter Tillstånd (S) • Risker och olyckor • Skyddsvärda områden Åtgärder (R) • Transportpolitiska mål • Regional planering • Kommunal planering • Aktörers medverkan Påverkan (P) • Utsläpp till luft • Utsläpp till vatten • Avfall Konsekvenser (I) • Miljökonsekvenser • Ekonomiska konsekvenser För att på ett effektivare sätt kunna tillämpa indikatorerna utformades fyra stycken förenklade kriterier, för att förtydliga vad en hållbar oljehamnstruktur är, till varje kriterium kopplades ett par indikatorer. Kriterierna betonade en trygg oljeförsörjning som håller hög kvalitet, positiv regional utveckling, säkerhet och miljö samt aktörers möjlighet att delta och medverka i planeringen av oljehamnstrukturen. En enkätundersökning genomfördes bland handläggare för att belysa deras medverkan i planeringen av den oljehamnsstruktur som ska ersätta Ludden. I resultaten framgick det att 33 % vill att någon form av regionalt organ ska fatta beslut om hur försörjningen av olja i Stockholmsregionens ska se ut efter att Loudden har avvecklats. Slutligen många av de begrepp som ingår i hållbar utveckling har i tidigare utredningar diskuterats men ingen har använt sig av begreppet hållbar utveckling. För att tillämpa hållbar utveckling i planeringen av en ny oljehamnstruktur är DPSIR – modellen användbar för att förtydliga orsakssambanden inom oljehamnstrukturen och se till att inga viktiga frågor lämnas därhän. Enligt mig bör alla aktörer som är berörda av planeringen av en ny oljehamnsstruktur tillsammans utforma hållbarhetskriterierna och tydliga gemensamma kriterier/mål för att förankra arbetet och besluten hos aktörerna. För att möjliggöra detta anser jag att det måste tillsättas ett regionalt organ som ansvarar för hamnfrågan. / www.ima.kth.se / Coastman

En omprogramering av Sala Kalkbruk till behovsanpassat program.