Studiens syfte har varit att bidra med didaktisk forskning om hur elever reagerar känslomässigt på ämnesinnehållet hållbar utveckling, det vill säga deras ämneskänslor. Syftet har även bestått i att undersöka hur lärare kan förhålla sig till dessa känslor, både när de uppstår och när lärare planerar sin undervisning. Avgränsning har dragits till de naturorienterande ämnena och endast högstadielärare har intervjuats. Insamlingen av data har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen har därefter transkriberadats och därefter analyserades med analysmetoden tematisk analys. Ur analysen identifierades totalt nio ämneskänslor; hopp, engagemang, intresse, hopplöshet/uppgivenhet, frustation, oro, förnekelse, ointresse och förvirring. Det identifierades två huvudstrategier som lärarna använde sig av för att bemöta känslorna i undervisningen. Den första strategin bestod i att lyssna och bekräfta elevens känslor och den andra strategin var att genom diskussioner hjälpa eleven att komma längre i sina tankebanor. I huvudsak identifierades tre sätt att använda sig av känslorna i undervisningen; att använda sig av känslor för att väcka engagemang, att undvika uppkomsten av negativa känslor och slutligen, att förmedla positiva bilder av framtiden. Studiens resultat visar att det finns många ämneskänslor kopplade till innehållet hållbar utveckling och att dessa både kan vara utgångspunkten för ett engagemang eller fungera som en blockering till handling. Det indikerar även att behovet av mer didaktiska forskning på ämneskänslor påverkan på undervisning om hållbar utveckling behövs.

Urbanisering och befolkningsökning är två faktorer till att traditionella logistikmodeller ställs inför utmaningar. Godstransporter har en avgörande roll för en stads ekonomiska liv samtidigt som de är en bidragande faktor till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ställs allt högre krav på logistikkedjor att främja hållbar utveckling genom nya lagstiftningar. Kommuner kan bidra till hållbar utveckling genom innovationer i transportsystemen som kan leda till minskad miljöpåverkan. Kommuner har även möjlighet att genom offentlig upphandling påverka och ställa krav på sina leverantörer att arbeta mot en hållbar framtid. Genom att samordna sin distribution till verksamheter kan kommunen både minska miljöpåverkan och främja ekonomisk tillväxt.  Syftet med denna studie är att studera samordnad varudistribution i Trelleborgs kommun som varit i drift sedan november 2020. Vi har med hjälp av intervjuer från de ytterst ansvariga för projektet samt observationer från omlastningsterminalen, lagt upp det empiriska materialet i studien. I den teoretiska referensramen fördjupar vi oss inom hållbara transportsystem och hur faktorer som infrastruktur, offentlig upphandling och säkerhetsaspekter kan inverka på systemen. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen kom vi fram till att det är för tidigt att dra några slutsatser om klimatpåverkan har minskat och om projektet har kunnat främja den ekonomiska utvecklingen för kommunen. Däremot kan vi se en positiv utveckling då säkerheten runt verksamheterna i kommunen har ökat eftersom transporterna har minskat. Även logistiken har förbättrats genom ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad på transporterna. Kommunen har även genom offentlig upphandling kunnat främja lokala företag som har lett till ökad ekonomisk tillväxt. / Urbanization and population growth are two factors that present challenges for the current transport system. Freight transport plays a crucial role in a city's economic life, while at the same time being a contributing factor to a negative environmental impact. At the same time all higher demands, through new legislation, are placed on logistics chains to promote sustainable development. The municipality will therefore be an important player in work towards sustainable development and can, through innovations in the transport systems, contribute to reduced environmental impact. In addition, the municipality can through public procurement, influence and make demands on their suppliers to work towards a sustainable future. By coordinating its distribution to businesses, the municipality can both reduce its environmental impact and promote economic growth.The purpose of this paper is to study coordinated goods distribution in the municipality of Trelleborg, which has only been in operation since November 2020. We have, with the help of interviews from those ultimately responsible for the project and observations from the transshipment terminal, put up the empirical material in the study. In the theoretical frame of reference, we delve into sustainable transport systems and how factors such as infrastructure, public procurement and safety aspects can influence the system. By analyzing the empirical material based on the theoretical frame of reference, we came to the conclusion that it is too early to draw any conclusions about whether the climate impact has decreased and whether the project has been able to promote economic development for the municipality. On the other hand, we can see a positive development as security around the operations in the municipality has increased because transport has decreased. Logistics has also been improved through route optimization and an increased degree of filling in the transports. The municipality has also been able to promote local companies through public procurement, which has led to increased economic growth.

Urbanization could have a negative impact on sustianble urban development due to the effect on human and ecosystem health. A possible strategy that can decrease temperature and create sustainable societies is through construction of parks in urban areas. The purpose of this study was to review and compare Malmö and Stuttgart municipalities work with the parks ecosystem services ability to regulate the temperature and local climate in order to achieve sustainable development. The result showed that the two municipalities had different methods for mitigation of Urban heat island (UHI) with ecosystem services. Malmö had an indirect approach regarding regulation of the temperature since there were no strategies. Stuttgart had a direct approach regarding regulation of the temperature since there were strategies for this. The study showed that it is important that parks are adjusted to manage the predicted climate changes in the future and thereby decrease the damage on the environment and human health.

Studien syftar till att undersöka erfarna projektledares upplevelse av och arbete med hållbarhetsfrågor inom projekt i evenemangsbranschen. För att besvara detta har följande frågeställningar upprättats Hur upplever erfarna projektledare arbetet med hållbarhet inom projekt i evenemangsbranschen? och Vilka aspekter av hållbarhetsarbete diskuteras av erfarna projektledare inom projekt i evenemangsbranschen?. För att genomföra studien har en kvalitativ metod med en induktiv ansats valts. Intervjuerna genomfördes på ett semi-strukturerat vis och mynnade ut i ett resultat med tre centrala teman: När viljan och utfallet inte korrelerar, En bransch i förändring och Ett miljömässigt blad eller ett begrepp med flera grenar. Utifrån dessa teman tas läsaren med i en diskussion som sedermera mynnade ut i slutsatserna att en stor förändring pågår inom branschen i riktning mot mer hållbarhetsarbete, där den moderna projektledarens roll är central med vetskapen om en problematisk väg för att nå målet i att vara hållbara. / The study aims to investigate experienced project managers' experience of and work with sustainability issues within projects in the event industry. To answer this, the following questions have been raised. How do experienced project managers experience the work with sustainability in projects in the event industry? and What aspects of sustainability work are discussed by experienced project managers in projects in the event industry?. To carry out the study, a qualitative method with an inductive approach has been chosen. The interviews were conducted in a semi-structured way and resulted in three central themes: When will and outcome do not correlate, An industry in change and an environmental leaf or a concept with several branches. Based on these themes, discussions were held which later led to the conclusions that a major change is taking place in the industry towards more sustainability work, the project manager's role in sustainability work is central and project managers feel that sustainability work is important but not entirely unproblematic.

Det ställs ett samhällsansvar på organisationer att arbeta med hållbarhetsfrågor, då tillverkningsindustrin står globalt sett för 36 procent av koldioxidutsläppen. Organisationer behöver anpassa sina processer gällande produktion, distribution samt leveranser av varor och tjänster.  Idag finns det begränsad kunskap om hur organisationer tillämpar och använder affärssystem för att stödja sin hållbarhetsstrategi. Studiens syfte har varit att bidra med rekommendationer för hur affärssystem stödjer organisationer inom tillverkningsindustrin att arbeta med hållbar utveckling. Det har utförts en kvalitativ studie och en tematisk analys med fokus på ekologisk hållbarhet. Studien undersökte hur användning av affärs- och BI-system kan stödja organisationer att arbeta med hållbar utveckling. Studien presenterar rekommendationer som stödjer arbetet med hållbar utveckling vid användning av affärs- och BI-system. Resultatet visar att affärs- och BI-system kan generera kvalitetssäkrad data i jämförelse med stödsystem som kräver manuell hantering.

I takt med att medvetenheten om klimatförändringar ökar hos konsumenter höjs också kraven på transparens hos företag. Det är därför viktigt för företag att arbeta med att kunna redovisa klimatpåverkan hos sina produkter. Syftet med detta arbete var att redovisa företaget Astrid Wilds ullfleecetröjas ekologiska hållbarhet i ett hållbarhetskvitto som innefattar plaggets klimatpåverkan under hela dess livscykel. För att genomföra undersökningen utfördes de två första faserna i en livscykelanalys; mål och omfattning och inventeringsanalys. Data för att göra beräkningar samlades in via intervjuer, litteraturstudier och genom beräkningar via DHL:s verktyg Carbon calculator. För att titta på förslitningen av plagget gjordes ett ICI pilling box test där tröjans benägenhet att skapa noppror och ytludd utvärderades enligt ISO 12945-4. Resultatet visade på ett totalt koldioxidavtryck på 9,75 kg koldioxidekvivalenter, en energiåtgång på 84 MJ och en vattenanvändning på 1024 liter samt att plagget nopprar en hel del redan tidigt i testprocessen men att nopprorna sedan faller bort och att plagget då går mot sitt ursprungliga utseende. Arbetet i stort utfördes med metoder som är väl vedertagna inom området hållbarhet av textilier och valet av beräkningsmetod för transporternas koldioxidutsläpp byggdes på vetskapen om att DHL anlitas som speditör. Resultaten bygger på ett antal antaganden som gjorts med bakgrund av litteraturstudier och tidigare analyser av liknande plagg, men också på faktiska värden från producenter. Detta arbete har skapat en grund för fortsatt analys av fleecetröjans hållbarhet och kan användas som underlag vid fortsatt kartläggning. / <p>Betyg 2021-07-05</p>

Hållbar utveckling är ett aktuellt område i dagens samhällsdebatt och det är också ett ämne som skrivs fram i förskolans läroplan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om några olika uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Metoden som har används är kvalitativa intervjuer som har genomförts med fem pedagoger som består av förskollärare och barnskötare. Detta för att få en inblick i pedagogernas tankar om, erfarenheter av, samt förhållningssätt till hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Materialet har bearbetats, tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att hållbar utveckling är ett aktuellt och viktigt ämne för samtliga pedagoger för att kunna forma barnens värderingar i tidig ålder. Pedagogerna har en vilja att ge barnen kunskaper inom området så att de själva ska kunna göra medvetna val och på så sätt vara med och påverka sin omvärld. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som innefattar tre dimensioner som består av social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. Dessa områden berörs av samtliga pedagoger men de lägger olika mycket fokus på de olika dimensionerna, beroende på vad de enskilda pedagogerna upplever som mest meningsfullt. De sammanfattande slutsatserna visar bland annat att pedagogerna själva behöver vara medvetna för att skapa reflekterande och undersökande situationer som är anpassade efter barnens förståelse och intressen för att barnen ska kunna lära om hållbar utveckling.

Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning. / Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.

Studien grundar sig i hållbar utveckling anpassat på ett samhälle i form av Dubai. Den behandlar den hållbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hållbart koncept. Den framhåller olika delar i ett samhälle som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa områden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tänkandet är huvudtanken i studien, där det handlar om att kritisera och söka förståelse i vad det kan finnas för brister i ett samhälle och vad dessa kan få för konsekvenser för framtiden. Det innebär att undersökningen granskar relevanta delar och avgränsar sig genom att inte djupgående undersöka de olika aspekterna i ett samhälle. Studien uppmuntrar läsaren att vara kritisk genom att beröra delar i samhället som är viktiga för att dra slutsatser om kapaciteten att tillgodose människans och naturens behov. Det vi ibland anser vara fint och bra genom att se det med ögat, kan vi få en tvistande uppfattning om när vi diskuterar dess hållbarhet. Materialet i studien är i form av litteratur om Dubais historia, ekonomi, politik och natur. Dokumentärer, artiklar, nyhetsrapporteringar och böcker har införlivats i studien. Dessa litterära källor är enbart valda för att få en inblick i Dubai och dess kapacitet att uppfylla ett hållbart koncept. Således är litteraturen avgränsad för att inte allt för djupt undersöka de enskilda delarna i ett samhälle, utan det handlar om att se dess samspel sinsemellan. Materialet sammanställs för att avgöra vilka delar som är relevanta, och dessa delar har kopplats till ett hållbart förhållningssätt, där de olika delarna kopplas till hållbar utveckling för att kritiskt kunna diskutera dess hållbarhet. Exempelvis diskuteras energiförbrukningen från ett hållbart perspektiv. Detta fungerar som studiens tillvägagångssätt.  Det som framgår i studien är att hållbar utveckling är i all synnerhet ett diskutabelt ämne i Dubai då det råder hög produktivitet, hög energi förbrukning, förtäring av miljö och påverkande faktorer för det sociala livet som kan leda till segregation. Allt för snabb planering kan skapa negativa konsekvenser för framtiden och Dubais koncept där moderniseringen speglar vardagen kan visa sig vara en bristande idé. Resurser uppmärksammas också som en viktig aspekt i Dubais fall där man innehar goda resurser. Det framgår också att hållbar utveckling som förhållningssätt anpassat på Dubai är mycket diskutabelt.

Bakgrund: Hållbar utveckling består av tre komponenter, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och ämnar till att beskriva en önskvärd samhällsutveckling. Intresset för hållbarhet har ökat och det leder till att företagen måste ta ett större ansvar för sitt bidrag till hållbar utveckling. Intressenterna kan se kommunikation som en åtgärd för att försvara eller legitimera företagens beteende. Hållbarhetsrapportering kan därmed ses som en viktig komponent för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på. Syfte och frågeställning: I denna studie kommer vi undersöka olika företags kommunikation genom hållbarhetsrapporter. Syftet är att få en djupare förståelse för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Frågeställningen ämnar identifiera vilka likheter och skillnader det finns mellan företag som upplevs hållbara vs. ohållbara i hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där en dokumentstudie har genomförts via insamlade sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från tio olika företag. Utifrån social och ekologisk hållbarhet har studien ämnat att se hur utförligt företagen kommunicerat kring utvalda begrepp med hjälp av olika kriterier vid bedömning av företagens kommunikation. Resultat: Utifrån den insamlade sekundärdata presenteras de tio företagen varav fem av dem upplevs som hållbara och fem som ohållbara. Det redogörs en detaljerad beskrivning av vad företagen kommunicerar kring de identifierade begreppen. Detta sammanställs i olika tabeller med hjälp av våra kriterier för bedömning av hur utförligt de kommunicerar i sina hållbarhetsrapporter. Slutsats: Slutsatsen är att det inte finns fler likheter än vad det finns skillnader i hur de upplevda hållbara och ohållbara företagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Kommunikationen påverkas mer beroende på vilken bransch företagen verkar inom snarare änom det uppfattas som ett hållbart och ohållbart företag. / Background: Sustainable development consists of three components, social, ecological and economic sustainability, and aims to describe a desirable societal development. The interest in sustainability has increased and this means that companies must take greater responsibility for their contribution to sustainable development. Stakeholders can see communication as a measure to defend or legitimize companies' behavior. Sustainability reporting can therefore be seen as an important component for companies to communicate their sustainability work on. Purpose: In this study, we will examine different companies' communication through sustainability reports. The purpose is to gain a deeper understanding of how companies communicate their sustainability work. Question aims to identify what similarities and differences exist between companies that are perceived as sustainable vs. unsustainable in how they communicate their sustainability work through sustainability reporting. Method: The survey was conducted with a qualitative research design where a document study was conducted on collected secondary data in the form of sustainability reports from ten different companies. Based on social and ecological sustainability, the study aims to see how extensively companies have communicated about selected concepts using different criteria in assessment the companies' communication. Results: Based on the collected secondary data, a presentation of the ten companies appears, where five of them are perceived as sustainable and five as unsustainable. A detailed description of what the companies communicate about the identified concepts is compiledwith the help of our criteria for assessment in various tables. Conclusion: The conclusion is that there are no more similarities than there are differences in how the perceived sustainable and unsustainable companies communicate their sustainability work. The communication is being affected more depending on which industry the companies operate in rather than if it is perceived as an unsustainable and sustainable company.