Denna kvalitativa studie synliggör pedagogers didaktiska överväganden och de inkluderingar respektive exkluderingar vid deras sätt att tala om undervisning för hållbar utveckling. Vid insamling av data valdes halvstrukturerad intervjuguide som metod där åtta pedagoger deltog. Vid studiens analysprocess användes selektiva traditioner som teori för att strukturera och kategorisera resultatet som därefter tolkas genom diskursanalys. Studiens resultat visar att pedagoger ramar in hållbar utveckling som ett livsstilsproblem och därmed arbetar genom den normativa traditionen som trycker på vikten av värden. Primärt ansågs värden som främjar omvårdnad av naturen och kamratrelationer som viktiga. Ett faktabaserat arbetssätt används enbart om pedagogen vill främja ett specifikt värde. Vid pedagogers sätt att tala om hållbar utveckling framkom det som ett omfattande och komplext fenomen. Dock när pedagoger talar om vad som inkluderades i undervisning för hållbar utveckling var det främst den ekologiska aspekten som de arbetade genom. Därmed exkluderades den sociala och den ekonomiska aspekten som reflekterad undervisningsinnehåll.

Många verksamheter idag prioriterar och satsar på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till alla dimensioner i den hållbara utvecklingen idag. Företag som satsar på hållbar utveckling och som kan ses som hållbara företag har visat sig prestera bättre och vara mer lönsamma. Det här arbetet visar på vikten av att ha förutsättningarna för medarbetare i en verksamhet för att en tillväxt ska kunna ske på ett hållbart sätt. Syftet med arbetet är att kartlägga vad för behov medarbetare på ett IT-konsultföretag har för att en hållbar tillväxt ska kunna ske vilket har uttryckts vara företagets vilja. Arbetet syftar även till att ta reda på vad medarbetare anser att verksamheten där studien ägt rum behöver utveckla för att leverera med bättre kvalité idag och klara av att växa hållbart. De som kommer att ha nytta av det här arbetet är ingenjörer, verksamhetsutvecklare, ledare eller andra personer med intresse för verksamhetsutveckling med fokus på hållbar utveckling. Det här är en fallstudie med kvalitativ metod på Sveriges snabbast växande IT-konsultföretag där en behovskartläggning hos medarbetare har genomförts med hjälp av intervjuer och enkät. Studien är en del i en förstudie som pågår på samarbetsföretaget där en nulägesanalys genomförs. Arbetet föranleddes med teori om hur ett projektkontor kan vara till nytta och utformas för att stödja verksamhetens projektledare inom ramen för projekt och projektledning. I den mognads- och läroprocess arbetet genomgått har kunskap vuxit fram och teori kring studien har fått olika inriktningar. Teorin om projektkontor har kompletterats med teori om förändringsledning, lean, effektfullt ledarskap och lärande organisationer. Orsaken är för att det behov som initialt upptäckts tyckts vara större än det som ett projektkontor kan bidra. Teorin hur ett projektkontor kan bidra och utformas har dock funnits med under hela arbetet. Författarna drog slutsatserna av studien att de behov som är störst hos studiedeltagarna för att göra sitt jobb bättre idag och klara en hållbar tillväxt är: 1. Förbättrat internt strukturkapital, 2. Förbättrat digitalt stöd, 3. Förbättrad kunskapsdelning. Det som studiedeltagarna ansåg att verksamheten i helhet behövde utveckla för en hållbar tillväxt var 1. Förbättrad kunskapsdelning, 2. Förbättrat strukturkapital, 3. En gemensam onboardingprocess/utbildning för projektledare. Avsikten att undersöka vad för behov medarbetare runtom i landet på samarbetsföretaget hade och vad de anser att verksamheten i helhet behöver utveckla för en hållbar framtida tillväxt uppfylldes genom de 36 intervjuer och 32 enkätsvar som samlats in. Implikationer för framtida forskning anser författarna vara att studieområdet hållbar utveckling och dess grundläggande beståndsdelar stärkts, särskilt vikten av den sociala hållbarheten. Det här är dock endast en fallstudie på ett företag med tillväxtambitioner. Implikationer för praktisk användning av studiens resultat anser författarna vara att slutsatserna som dras i studien är beroende av den kontext fallstudien genomförts i. Generella teorier och tankesätt som lyfts fram i arbetet anser författarna dock kan tillämpas utanför ramen för den här fallstudien. Författarna anser att det skulle behövas studier på andra företag för att kunna generalisera studiens resultat och se om det här är någonting unikt för just det här företaget och om det finns likheter i och mellan andra företag i olika branscher.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur slöjdlärare på högstadiet arbetar med och definierar hållbar utveckling i relation till sin undervisning. I studien har kvalitativ metod använts med tematisk analys och data insamlades genom fem semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv och deliberativa samtal använts. Resultatet visar att uppfattningen hos studiens lärare av hållbar utveckling och huruvida de arbetar med hållbarhet inom ramen för undervisning är starkt kopplad till deras egna intressen för miljö och samhällsfrågor och de bedriver utifrån detta en aktiv eller inaktiv hållbarhetsundervisning. Studiens slöjdlärare med ett inaktivt hållbarhetsarbete uppfattar slöjden i första hand som ett praktiskt ämne och en individuell angelägenhet där breddande och fördjupande kontext uteblir. De av studiens lärare som har ett aktivt hållbarhetsarbete i undervisning sätter den i övergripande sammanhang och förmedlar kunskap med kritiska förhållningssätt om materials och produktionsprocessers ekologiska och social påverkan lokalt och globalt. En aktiv hållbarhetsundervisning ämnar utveckla handlingskraft, teknisk kunskap och kreativitet för individuell och strukturell påverkan för hållbara syften.

Inledning Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial inom förskolan. Idén med studien är att visa på hur teori och det praktiska arbetet med återbruksmaterial i förskolan kan skapa nya kreativa vägar och problemlösningar för barnen i deras lärande till kunskap mot en hållbar utveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade verksamheter, beskriver sitt arbete med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial. Metod Vår undersökning är gjord efter en kvalitativ metod, med fem intervjuer av förskollärare som informanter. Intervjuerna utfördes genom ett bekvämlighetsurval då förskolor och återanvändningscenter med Reggio Emilia-inspirerad verksamheter låg i närområdet. Datainsamlingen av den här studien är transkriberad, analyserad och tematiserad i olika delar. Resultat De resultat som framkommer visar på betydelsen av hur förskollärare i sitt arbete med hållbarutveckling via användandet av återbruksmaterial, skapar nya kreativa vägar till kunskap. Resultatet visar på ett arbetssätt som blir ett djuplärande för barnet, genom att lyfta fram ett identiskt återbruksmaterial i flera lärprocesser, men med olika synsätt och perspektiv.Två faktorer som påverkar arbetet mot hållbar utveckling genom återbruk är förskollärarnas förhållningssätt i barnets lärprocess samt den förebild förskolläraren är i användandet och värderandet av materialet.

Regenerativt jordbruk är utformat för att vända på de negativa klimateffekterna som dagens kommersiella jordbruk skapar, genom att återbilda den organiska massan i jorden och öka inlagringen av koldioxid i åkermarken. Forskning pekar på att denna typ av metoder banar vägen för utvecklingen av hållbara odlingssystem. Studien undersökte därför hur produktdesign kan främja omställningen till regenerativt jordbruk. Detta utfördes tillsammans med intressenter i en framtidsworkshop där syftet var att skapa scenario om hur det skulle se ut i Malmöstad efter att en sådan omställning redan skett. De scenario som valdes byggde på hur intressenterna efter omställningen skulle handla och laga mat. Utifrån dessa scenario skapades en funktionsanalys som låg till grund för det fortsatta designarbetet. Viktigt var att produkten skulle passa in i dagens samhälle men samtidigt möta framtidens mål och främja regenerativt jordbruk. Resultatet av studien blev den Perenna matkassen, utformad för att stödja jordbruk i urban miljö som endast odlar perenna grönsaker. På så sätt skulle den Perenna matkassen uppmuntra till en hållbar livsmedelsproduktion och uppmärksamma behovet av en omställning till ett regenerativt jordbruk. / Regenerative agriculture is designed to show the negative climate effects that today’s commercial agriculture creates, by recreating the organic mass in the soil and increasing the storage of carbon dioxide in the farmland.These types of methods paving the way for the development of sustainable cultivation systems. Therefore the study had its main focus on how Product design can promote the conversion to regenerative agriculture.This was carried out together with stakeholders in a workshop where the purpose was to create scenarios about what it would look like in Malmöstad after such a transition had taken place. The scenario chosen included how the stakeholders would shop and cook after the transition. The result of the study was the Perennial food box, designed to support agriculture in an urban environment that only grows perennial vegetables. In this way, the Perennial food box would encourage sustainable food production and pay attention to the need for a change to regenerative agriculture.

Studien utforskar hur produktdesign kan reducera vätskebaserat matsvinn i ensamstående hushåll. Studien innefattar en förstudie och en designprocess uppbyggd efter co-design principer. Förstudien fokuserar på att få en förståelse för underliggande anledningar som leder till att individer i ensamstående hushåll slänger vätskebaserade livsmedel. Förstudien identifierar även problem som denna användargrupp stöter på i sin vardag som leder till vätskesvinn. Detta kulminerar i en funktionsanalys som används som grund till idégenerering och idéutvärdering. Designprocessen innehåller idégenerering med deltagare från användargruppen samt idéutvärderingar som utförs med hjälp av användargruppen. Därefter utförs idéutveckling med skisser och renderingar vilket sedan utvärderas av användargruppen. Det utförs även materialval och produktionsförslag för slutprodukten. Studien resulterar i en produkt som hjälper användaren att komma ihåg de vätskebaserade livsmedel hen har i kylskåpet innan de går ut. Produkten motiverar även användaren att äta upp allt innehåll i livsmedelspaketet samt uppmuntra användaren till att undersöka livsmedlet med sina sinnen för att bedöma om det blivit dåligt. / This study explores how product design can reduce liquid-based food waste in single households. The study includes a preliminary study and a design process based on co-design principles. The preliminary study focuses on gaining an understanding of the underlying reasons that leads to individuals in single households wasting liquid-based foods. The preliminary study also identifies problems that this user group is encountering in their everyday lives that lead to liquid food waste. This culminates in a functional analysis that is used as the basis for idea generation and idea evaluation. The design process contains idea generation with participants from the user group and idea evaluations that are performed with the help of the user group. Then, idea development with sketches and renderings are performed, which are then evaluated by the user group. Material selection and production proposals are also carried out for the final product. The study results in a product that helps the user to remember the liquid-based foods they have in their refrigerator before the food expire. The product also motivates the user to eat all the contents in the food package and encourage the user to examine the food with their senses to assess whether it has expired.

Detta examensarbetet är baserat på fallstudier av byggföretag som verkar i Sverige, Europa och USA. Fokuset i fallstudierna var att undersöka hur tre byggföretag applicerar och översätter de globala målen i sin verksamhet och hur det fungerar i det praktiska arbetet. Studien var koncetrerad på begrepp som hållbarhet och ekologisk hållbarhet tillsammans med Agenda 2030 - de globala målen. Begreppen behandlades genom att titta noggrannare på hur de som mål kan tolkas, översättas och verka i praktiken beroende på personens expertis och yrke. Begreppet hållbarhet, ekologiskt hållbarhet förklarades och tolkades på många varierande sätt i uppsatsen och begreppet var öppet för tolkning genom hela uppsatsen. Varje företags hemsida blev granskad och analysen baserades på hur företagen skrev om hållbarhet, de globala målen och hur begreppet ekologisk hållbarhet fungerade i företagens praktiska verksamhet. Företagen i fallstudierna var NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Syftet med studien var att få en inblick över hur företagen applicerar, använder och arbetar med begreppen hållbarhet, ekologisk hållbarhet och de globala målen. Intervjuerna var baserad på frågor som rörde varje enskilt företag och hur deras hållbarhetsarbete ter sig i praktiken. Varje förtags representant hade en specifik hållbarhetsposition på vardera företag. Intervjuerna skedde via nätet på grund av den rådande Covid-19 situationen. En ökad kunskap om hur vi ska hantera och arbeta med ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt som behöver utvecklas och förbättras inom byggd miljö och arkitekturen för att kunna förbättra våra bostäder och verksamheter ute i samhället. I syfte att skapa en bättre inne och utemiljö för människan och naturen. Jag använde mig av visualiseringar och tabeller för att få läsaren att lättare förstå de nya begrepp som finns med i uppsatsen som hjälper läsaren att förstå vad jag tycker och vad det är företaget berättar. / This bachelor thesis is based on case studies of construction companies that operate in Sweden, Europe and the US. The focus of the studies was how these three Swedish construction companies apply and translate global environmental goals in their work. Hence, the study concentrated on the global concepts of sustainability, ecological sustainability and Agenda 2030. These concepts underwent a close analysis concerning how they can be interpreted, translated and become operational in practice depending on different expertise and profession. Based on this analysis, the concepts of sustainability and ecological sustainability were interpreted to some potential understandings to be used in this study.To analyse how the three Swedish construction companies understand and promote environmental goals, each company’s website were analysed regarding the concept of sustainability, ecological sustainability and comprehensive global goals in the field of construction. The companies included were NCC AB, Peab AB and Skanska AB. The purpose of the study was to gain knowledge about how these companies work with sustainability and act on new environmental goals. In addition, three representatives for each company were interviewed based on questions that related to the company’s work with sustainability. The interviews aimed at acquiring further knowledge on each company’s work with sustainability. Due to the spread of the COVID-19, the representatives were interviewed online.An increased knowledge of how to manage and work with ecological sustainability is an important aspect that needs to be developed and improved in the field of built environment and architecture in order to improve our homes and activities in the community. In order to create a better indoor and outdoor environment for man and nature, it’s necessary to improve the work behind ecological sustainability. In this study, visualisations and tables help the reader to understand the concepts used in this study.

Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet. / Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept. The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö. The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainability in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.

Blåmusslor livnär sig på att filtrera vatten på alger och partiklar, som i sin tur tagit upp kväve och fosfor. Genom odling, skörd och effektiv användning av musslorna kan man hjälpa till att minska närsaltsbelastning och övergödning i Öresund. Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna att använda en materialdriven designprocess för framtagning av material för en cirkulär ekonomi genom att tillämpa råmaterialet musslor. Fördjupningsområden i studien har varit att studera teorier kring design för hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och materialdriven design. Genom en materialdriven designprocess har ett biologiskt nedbrytbart materialet tagits fram som har potential att ingå i en cirkulär ekonomi. Resultatet av materialframtagningen presenteras i form av ett materialkoncept som representerar materialets tekniska och sensoriska egenskaper. / Mussels feed on filtering water on algae and particles, which in turn have absorbed nitrogen and phosphorus. By cultivating, harvesting and efficient use of the mussels, you can help reduce eutrophication in the Sound. The purpose of this study has been to investigate the possibilities of using material driven design processes for creating new materials, for a circular economy by applying the raw material mussels. The main areas of study have been theories within design for sustainable development, circular economics and material driven design. Through a material driven design process, a biodegradable material has been developed that has the potential to be part of a circular economy. The result of the material development is presented in the form of a material concept that represents the technical and sensorial properties of the material.

The aim of this study was to examine sustainable development work in the archipelago. More precisely the archipelago in Stockholm and in the municipality of Haninge. The study also aims to understand how different businesses work with sustainable development within the company. If there is a difference in sustainable development work between different geographical areas the authors aim to find the differences. In this case the geographical areas we are speaking of are the different islands that the archipelago consists of. Because of the Covid-19 breakout we have also decided to include another angle. This angle is an aim to reach an understanding of the impact of the Covid-19 outbreak on sustainable development in the archipelago and the companies who have business there. The material this study is based on is several interviews with companies and observation studies. The material was collected during the spring semester of 2020. The result of the study shows some support for the theoretical frame that was set for this study but also shed some light on a need for more similar studies in the future because of the small sample of the study. This would result in a better ability to generalize to the rest of the tourism industry in Haninge archipelago. The study shows that the companies work actively with sustainable development and that this work looks different for every company. The results also show that the Covid-19 pandemic has affected the sustainable development work. The study did however have some problematic areas. The sample size and number of businesses from different islands was not very big and it would have been interesting to see more viewpoints.