Warning reports regarding rapid climate change have increased during the last year. Questions and interest regarding how public libraries work with sustainable issues have emerged.  The purpose of this thesis is to discuss how public libraries are working with sustainable development issues and whether the work can contribute to reaching UN Sustainable Development Goals.  The theoretical framework used in this thesis is the Four space model of the public library of Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen (2012). Data collection was made by using a qualitative method. Five librarians were chosen for interviews. The study want to answer following search questions:  -    Is there work with sustainable development in relation to Agenda 2030 in public libraries and in such cases how? -    How do public libraries promote their work with sustainable development to users and why? The results suggest that public libraries are an important resource in the work of reaching the goals of Agenda 2030. Public libraries as an open sphere and promotor of free information access support all SDG Goals but in particular Goal 16 and target 16.10. The library is also a promoter of lifelong learning which supports SDG 4 mainly by offering services and programs to library users in either the physical or digital room of learning or meeting. The library promote their media, services and programs on social media in the room of inspiration and learning.

Studien är en kvalitativ undersökning inom området hållbar utveckling som riktar sig mot förskolan. Studiens syfte är att analysera valda miljö bilderböcker från 2015 till 2021 för att synliggöra vilka miljödiskurser och barn subjektspositioner som finns och hur de framställs i dem. Undersökningen grundas i en redogörelse av tidigare forskning inom arbete med hållbar utveckling i förskolan, miljöfrågor i bilderböcker samt barn subjektspositioner i relation till hållbar utveckling och miljö bilderböcker. Vårt urval, tio miljö bilderböcker, har analyserats med hjälp av Boréus analysfrågor och med utgångspunkt i diskursanalytisk teori samt identifierade teoretiska begrepp. Resultatet visar att våra miljö bilderböcker berör hållbar utvecklings komplexa aspekter eftersom de innehåller flera miljödiskurser och barn subjektspositioner parallellt och överlappande. Slutsatsen är att många av våra miljö bilderböcker kan ses som ett relevant pedagogiskt verktyg som berör hållbar utveckling på ett holistiskt sätt.

En utmaning för slöjdlärare idag är att det finns en brist på läromedel och vägledning för hur man ska arbeta med hållbar utveckling inom slöjden. I detta arbete presenteras en lektionsplanering för undervisning av hållbar utveckling med fokus på materiallära. I lektionsplaneringen förekommer de didaktiska metoderna EPA, agenda och exit-ticket. Planeringen har genomförts över två lektioner, med två olika klasser i årskurs fem. Upplägget har analyserats genom observationer, enkäter och intervjuer, både för att utvärdera vad eleverna har tagit till sig från undervisningen, men också med avsikt att utvärdera elevernas deltagande. Syftet var att ta fram en möjlig lektionsplanering för undervisning om hållbar utveckling i slöjd, och undersöka hur eleverna ser på den undervisningen. Genomförande av det studentinitierade utvecklingsarbetet föll ut väl, och slutsatsen är att dessa elever har hög motivation för ämnet slöjd, men att de hellre arbetar med praktisk handarbete än teoretisk arbete kring hållbar utveckling på slöjdlektionerna. Däremot uppskattar de ett lektionsupplägg som innefattar uppgifter som utförs på ett lekfullt sätt. Utifrån observationerna kunde det visas att det är positivt för elevernas engagemang att låta eleverna reflektera kring ett problem enligt EPA modellen. Resultatet av studien tyder på att upplägget av arbetsgången hjälper eleverna att utveckla ett reflekterande förhållningssätt kring hållbar utveckling.

Denna undersökning angriper Nationalmuseums skolmaterial ”Omöjliga kroppar – om skönhet, mode och genus” utifrån ett posthumanistiskt/ nymaterialistiskt perspektiv. Genom analysmetoden diffraktion identifierar jag hur dessa perspektiv skulle kunna ges utrymme i detta material. Syftet med detta är ett antagande om att de genererar kunskaper och förståelser som är viktiga för en långsiktig hållbarhet. Syftet är inte att finna brister i materialet, som förhåller sig till existerande kunskapsparadigm, läroplan, och konstsamlingar och fyller sin funktion i den kontexten. Snarare att belysa vad som kan uppstå i mötet mellan det som redan existerar, det som utifrån ett visst behov och funktion är under utveckling, och teorier som kan tyckas vara kontrasterande, komplexa och avlägsna. Detta har genererat följande frågeställningar: Vilka möten och brytningar framstår genom diffraktion av posthumanistisk/ nymaterialistisk teori och undervisningsmaterilet ”Omöjliga kroppar”? Samt: Vilka nya möjliga sammankopplingar framträder i dessa möten och brytningar mellan posthumanistisk/nymaterialistisk teori och undervisningsmaterialet ”Omöjliga kroppar”?Jag har här avgränsat mig till tre teorier: den decentrerade människan, den uppluckrade tiden och den materiella agensen. Dessa förklaras här och jag undersöker var de möter (dvs. förstärker) formuleringar i studiematerialet, och var de bryter mot det (dvs. presenterar ett kritiskt eller avvikande perspektiv). I dessa möten och brytningar har jag identifierat möjliga sammankopplingar mellan teorierna och studiematerialet, i bemärkelsen omformuleringar av text eller förskjutningar av fokus som kan bana väg för nya tankar och samtal. Resultatet visar att en decentrering av människan i detta material är utmanande, då vi förknippar ”skönhet, mode och genus” med mänsklig kultur, men kan åstadkommas exempelvis genom att i text och samtal beskriva människor som en art bland andra, och inkludera dessa andra i diskussioner om exempelvis makt. En uppluckring av tiden låter sig göras om man frångår materialets linjära, kronologiska organisation och söker andra mönster eller ingångar. Studiematerialet erbjuder även flera möjligheter att betrakta materiella föremål som i besittning av en egen agens. Denna metod att applicera filosofiska begrepp och teorier på konkreta undervisningssituationer skulle sannolikt, om den tillämpandes i fler sammanhang, kunna leda till en förändring i tankemönster och förgivettaganden, förändringar som på sikt kan generera mer ”hållbara” kunskaper och förståelser om världen och vår plats i den.

I arbetet söks kunskap om förskollärares förutsättningar, genomförande och syn på undervisning inom hållbar utveckling. Viktiga utgångspunkter och begrepp är det sociokulturella och pragmatiska perspektiven samt begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding, mediering och learning by doing. Empiri samlades in via enkäter riktade till förskollärare. Resultatet anger att undervisning inom hållbar utveckling har stor betydelse för barns kommande levnadssätt. Resultatet visar därutöver att undervisning av hållbar utveckling i förskolan har betoning på social och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet kopplas till att stärka barns känsla av samhörighet och gemenskap med sina kamrater i barngruppen. Tonvikten inom ekologisk hållbarhet utgörs av aktiviteter inom naturvetenskap i förskollärares undervisning.

Arktis är ett område som står inför stora förändringar. Klimatförändringarna i regionen är påtagliga och förändring måste ske snarast. Dessa förändringar lägger ljus på aktörerna inom Arktiska Rådet (AR) och vikten av att de medlemsstater som ingår i AR tar sitt nationella ansvar att utforma sin klimatpolitik med Arktis i åtanke. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera policydokument från Sverige, Finland och AR. De policydokument som analyseras är respektive lands senaste arktiska klimatstrategier. Analyseringen ska ta reda på hur aktörerna representerar problemen med klimatförändringar, hur strategierna skiljer sig emellan och om Sverige och Finland efterföljer de mål och strategier som AR tagit fram. För att genomföra analysen har Carol Bacchis ’What ́s the problem represented to be’ (WPR) använts. Med hjälp av WPR-verktygen ska problemrepresentationer i strategierna tas fram. En jämförelse mellan aktörerna påvisar många likheter och att deras klimatstrategier följer de riktlinjer som AR har satt ut för sina medlemsländer. Ytterligare analys identifierar olika teman som finns genomgående i strategierna och påvisar att det finns en gemensam syn på vad som är viktigt att jobba mot i Arktis. Studien är, med hjälp av resultatet, menat att fylla ut policyforskning kring Sverige och Finland i Arktis där det för nuvarande finns stora brister.

Syftet med denna studie var att synliggöra grundskoleelevers konvergenta lärande om bin och hur vi kan hjälpa dem, samt det divergenta lärande genom estetiska lärprocesser med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Tio elever i årskurs 3 i en förortsskola till Stockholm deltog i studien. Metoderna som användes var av kvalitativ karaktär då eleverna observerades i ett projekt om bin samt fick utföra ett förtest innan projektet och ett eftertest efter projektet. Samtliga elever intervjuades efter testerna. Resultaten visade att samtliga elever uppnådde de konvergenta målen, som var bland annat att eleverna skulle få kunskaper om pollinering och hur vi människor kan värna om bina. Elevernas divergenta lärande som synliggjordes såg olika ut men samtliga elever hade en positiv attitydförändring om bin efter projektet. Genom att arbeta både teoretiskt och praktiskt med utomhuspedagogik kunde lärandet om bin och hur vi kan hjälpa dem utvecklas samtidigt som oförutsedda förmågor utvecklades genom estetiska lärprocesser.

Denna studie fokuserar på om det är möjligt att planera hållbara stadsdelar med en planering som de senaste 20 åren har påverkats av nyliberala värderingar. Detta görs genom att utgå ifrån två olika fall där jag har valt att fokusera på stadsdelarna Rosendal i Uppsala och Vallastaden i Linköping. De metoder som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med tjänstemän på respektive kommun. Även textanalys av plandokument används samt deskriptiv statistik för att kunna svara på studiens syfte och de frågeställningar som presenteras i studien. Resultatet i denna studie tyder på att det finns en hel del utmaningar med en planering som vilar på nyliberala värderingar. Det är framför allt den sociala hållbarheten och hur den definieras som påverkas negativt av de nyliberala värderingarna som påverkar planeringen i respektive kommun. Resultatet visar också att det är framför allt den ekonomiska hållbarheten som är i fokus där respektive kommun använder sig av den ekologiska hållbarheten som ett hjälpmedel för att attrahera presumtiva invånare, kapital och företag. Analysen i denna studie visar också att begreppet hållbar utveckling är ett problematiskt sådant eftersom det finns ett flertal olika definitioner. Detta uppmärksammas även i denna studie då det verkar som att det finns en tvetydighet hur respektive kommun använder begreppet samt vad kommunerna har för förståelse för begreppet.

Mikroplast har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat och varje dag kommer nya artiklar om mikroplasts förekomst eller verkan. Mikroplaster är små fragment, fibrer eller granuler av plast som vanligtvis definieras som plastpartiklar mindre än 5 mm och större än 100 nm i diameter. Förekomst av mikroplast är ett stort miljöproblem då de visat sig ge skadliga effekter på vattenlevande organismer. Organismerna förväxlar mikroplaster med plankton och får på så sätt i sig mikroplast i stället för föda. Det finns betydligt färre studier gjorda på hur marklevande organismer påverkas av mikroplast, men mikroplast misstänks även kunna innebära problem när slam sprids på åkermark. Svenska kustvatten tar emot mikroplast från både land- och havsbaserade källor. Däribland har avloppsreningsverk pekats ut som spridningsväg av mikroplast till miljön. Hushåll anses i sin tur stå för en del av mikroplastutsläppen till avloppsreningsverken. Utifrån bristfällig information gällande vilka mängder av mikroplast som tillförs avloppsreningsverken från verksamheter och industrier, önskade Käppalaförbundet en kartläggning av vilka verksamheter inom deras upptagningsområde som kan vara källor till utsläpp av mikroplaster till spillvattennätet. Denna studie inkluderar även en diskussion om lämplig analysmetod för att kvantifiera mängderna mikroplast. Käppalaförbundet är ett avloppsreningsverk lokaliserat på Lidingö som renar vatten från 500 000 anslutna personer från elva medlemskommuner, industrier och verksamheter norr och öster om Stockholm. Målet med examensarbetet var att öka kunskapen om vilka verksamheter som bidrar med ett utsläpp av mikroplaster till spillvattennätet. Metoden för att identifiera källorna var litteraturstudier och databasen EnvoMap, vilken innehåller information om verksamheter kopplade till Käppalaverket. Intervjuer har gjorts med verksamheter och miljökontor i respektive kommun i syfte att ta reda på om verksamheterna har processvattenanslutning till Käppalaverket och vad de har för utsläpp. Verksamheter som undersöktes var tvätterier, badanläggningar, fordonstvättar, tillverkning av skönhetsprodukter samt verksamheter med plast som råvara i produktionen. En uppskattning om hur mycket mikroplaster som når Käppalaverket varje år gjordes. Tvätteriers mikroplastutsläpp har kunnat kvantifieras. De står för en förhållandevis liten del av utsläppet mikroplast till i avloppsnätet. Det saknas data för att kunna kvantifiera mängderna mikroplast från badanläggningar och fordonstvätt, men båda verksamheterna är potentiella källor till utsläpp av mikroplast i Käppalaförbundets upptagnings-område. Denna studie uppskattar att inget utsläpp av mikroplaster sker från plastindustrier. Med största sannolikhet är mängderna mikroplast från tillverkningsprocessen av skönhetsprodukter obetydliga på grund av att ytterst små mängder når spillvattennätet. Analysmetoden som rekommenderas för att analysera mikroplaster är FT-IR-bildbehandling med Focal Plane Array, då metoden tillåter kvantifiering av massa, partikelantal och information om vilka typer av polymerer mikroplasten innehåller. En hel del kunskapsluckor har identifierats under arbetets gång. Det saknas till exempel data för att kvantifiera mängderna från identifierade potentiella verksamheter och fenomen som ”fulspolningar”. ”Fulspolningar” innebär att föremål och partiklar som inte hör hemma i avloppet ändå hamnar där. Examenarbetet bör ses som en första studie och behöver följas upp med fler analyser som undersöker om det sker mikroplastutsläpp från dessa källor. En fortsatt inventering av andra verksamheter behövs också. Sjukhus och företag som blästrar med plastkulor är exempel på verksamheter som inte rymts inom det här arbetet. Sammanfattningsvis går det att konstatera att trots ständig publicering av nya data om mikroplast så är informationen på många plan bristfällig. Vilka mängder mikroplast som härrör från olika källor är svåra att kvantifiera och de uppskattningar som gjorts i arbetet innefattar ett stort mått av osäkerhet. / In recent years, microplastics have been more frequently recognized and new articles about its presence and effects are published every day. Microplastics are small fragments, fibers or granules of plastics that usually are defined as particles smaller than 5 mm and bigger than 100 nm in diameter. The presence of microplastics have been recognized as a major environmental threat, because microplastics have proven to cause damage to aquatic organisms. These organisms ingest the microplastics by mistake, instead of plankton, while feeding. Significantly fewer studies have been carried out to analyze how terrestrial organisms have been affected by microplastics but it has been suspected that microplastics may serve as a threat when mud is spread on arable soil. Swedish coastal waters receive microplastics from sources originating both from the ocean and terrestrial origins. Sewage plants serve as one of several different sources from which microplastics are being spread. The spread of microplastics through sewage plants is very much due to the significant emission levels coming from the vast number of households. Due to insufficient information regarding the different industries, services and facilities and the volumes of microplastics that they disperse, Käppalaförbundet asked for a mapping of which activities within its catchment area that may represent sources of the spreading of microplastics to the wastewater network. A study of that nature should also include a discussion about reasonable methods of analytics for quantify the amounts of microplastics. Käppalaförbundet is a sewage plant located at Lidingö, which purifies water from 502 000 people from 11 member counties, industries and businesses North and East of Stockholm. The objective of this project was to increase the awareness regarding which activities and industries that cause the emission of microplastics to the wastewater network. The methods to identify the sources were literature studies and the EnvoMap database, which contains activities connected to the Käppalaverket. In addition, interviews with businesses and offices with environmental responsibilities have been conducted in each counties. The purpose is to gain information about the water processes, and if there are any connection to Käppalaverket and their emissions. Businesses that were investigated was laundromats, swimming facilities, car washes, manufacturing cosmetic products and businesses that uses plastics as their primary product. Part of the research included an estimate regarding the amount of microplastics that reach the Käppalaverket each year. Laundromats emission of microplastics have been quantified. They only make up a small portion of the total emission of microplastics related to the sewage network. Lack of data have made it difficult to quantify the amount of microplastics coming from swimming facilities and car washes but both facilities are potential sources for emission of microplastics in the catchment area of Käppalaförbundet. This study estimates that there is no emission of microplastics that originates from plastic industries. The amounts of microplastics from cosmetic production are most likely insignificant due to the fact that extremely small amounts reach the wastewater network. The recommended method to analyze microplastics is FTIR-image processing with Focal Plane Array. As this method allows quantification of weight, numbers of particles and information about which types of polymers the microplastics contain. Throughout the project, several knowledge-gaps have been identified. For example, data that may quantify the different amounts of emissions coming from pre-identified sources as well as the amount of incorrect draining procedures are not available. The amount of incorrect draining procedures relates to waste that do not belong in the drain but nevertheless end up in the system. This project should be viewed as an initial study and needs further analysis that investigates whether microplastic emissions from these sources occur. In addition, continued check-ups are needed to determine the inventory associated with other facilities. Hospitals and businesses in the plastic bullet industry are examples of some facilities that have not been covered in this project. In summary, it can be established that regardless of that new data on microplastics is constantly being published, it remains clear that the information is very much inadequate. What amounts of microplastics that originate from the different sources are difficult to quantify and the estimations that have been presented in this report contain high levels of uncertainty.

Vi har genom vår enkät undersökt åttondeklassares attityder och intresse till hållbar utveckling samt SO-ämnet i allmänhet och geografiämnet i synnerhet. Vi undersökte även huruvida genus påverkade resultatet. De märkbara resultaten som varit extra intressanta och relevanta enligt oss är att elever inte kan se hur man själv kan agera för att vidta åtgärder med miljöproblemen. Resultatet från skolorna vi undersökt visar bland annat på till vilken grad de anser att de kan påverka miljön, deras syn på framtiden kopplat till miljö, samt skillnader i intresse och attityder skolorna emellan.