The purpose of this study is to inquire into how teaching educators within the Social Work Program at the Linneaus University of Sweden are comprehend the concept of sustainable development. Both in relation to the relevancy the concept has in social work as a profession and within the realms of education. The aim is to examine the discrepancies between what is stated in policy documents and what is actually taught. The study is based upon semi-structured interviews with a group of teaching educators from the Department of Social Work at the Linneaus University. Conclusions show that there is some obscurity surrounding what sustainable development as a concept really is and that general comprehension of the concept is limited. Not one of the participants in the study could describe concretely in which way the concept of sustainable development could be of relevance for social work as a profession. Furthermore it can also be concluded that a clear definition of sustainable development from the Linneaus University management is missing as well as the right tools and conditions for implementation, of the concept stated within the policy documents, are insufficient. The study also aims to contribute towards the discussion concerning everyone’s responsibility when it comes to a common journey towards a sustainable future.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn som förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling, med inriktning på den ekologiska delen där återvinning, återanvändning ingår för att värna om miljön. Studien kommer också belysa hur förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan samt hur naturen kan användas i detta arbete. Studien kommer att utgå ifrån ett pragmatiskt perspektiv där praktiska handlingar ger barnen en djupare kunskap, men att det också krävs samtal och reflektion för att det ska kunna göras en bedömning.   Metoden som användes i studien var intervjuer med verksamma pedagoger ute i förskolor. Intervjuerna gav djup och detaljrik data till studien. Pedagogerna anser att arbetet med hållbar utveckling sker genom källsortering, skräpplockning, återanvändning av material och sopsortering. Resultatet visar på att samtliga pedagoger anser att arbetet med hållbar utveckling är viktigt för att barnen ska bli miljömedvetna vuxna. Barnens delaktighet handlar till mestadels om att delta i vuxenplanerade aktiviteter. I resultatet framgår det att naturen är ett viktigt verktyg i arbetet med hållbar utveckling för att skapa en miljömedvetenhet hos barnen. Samtliga pedagoger känner att de inte har tillräckligt med kunskap om ämnet och hälften har aldrig deltagit i någon fortbildning. / The purpose of this study is to examine what sight preschool teachers have in the work of sustainable development, focusing on the organic part where recycling and reuse are included to protect the environment. The study will also illuminate how the preschool teachers believe the work with sustainable development might look like in a preschool and how the nature can be used in the work. The study will be based on a pragmatic perspective in which practical actions give children a deeper knowledge, but also requires conversations and reflections for it to be made an assessment The method that has been used in the study was interviews with working teachers out in the preschools. The interviews gave deep and detailed data for the study. The preschool teachers believe that the work with sustainable development is done by sorting, garbage picking, reuse of materials and waste separation. The result shows that all of the preschool teachers think that the work with sustainable development is important for the children to form them to become environmentally aware adults. Children´s participation is mostly about participating in adult planned activities. It shows in the result that the nature is an important tool in the work with sustainable development to create an environmental awareness among the children. All of the preschool teachers feel that they don´t have enough knowledge in the topic and half of them have never participated in any continuing education.

I dagens konkurrensintensiva affärsvärld är företagets varumärke, som innefattar sin identitet, image och rykte, en central faktor för pålitliga och hållbara relationer mellan företaget och deras intressenter. Sponsring har blivit ett användbart arbetssätt som kan förbättra konsumenternas association till företag som traditionell reklam saknar. I tiden ligger också att arbeta med hållbar utveckling, därav används sponsring som ett verktyg inom CSR främst bland börsnoterade svenska företag. Syftet med studien är att öka förståelsen om vad som gör sponsring inom arbetet gällande hållbarhet framgångsrikt. Hur sponsring i företagandet blir ett verktyg i arbetet mot hållbar utveckling. Studien är baserad på fyra börsnoterade företag i Sverige som är verksamma inom olika branscher. Tillvägagångssättet var en multipel fallstudie av kvalitativ karaktär. Som teknik för insamling och bearbetning av data var sekundäranalys. En abduktiv ansats används då mer teori efter bearbetning av data behövdes.Vi anser att det idag finns begränsat med forskning som berör den svenska marknaden gällande hur arbetet med CSR-relaterad sponsring bör bedrivas. Därför var vår avsikt att bidra med mer kunskap som kan användas till framtida forskning inom ämnet sponsring. Vårt arbete skulle kunna ligga till grund till företag i Sverige som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete via sponsring.Slutsatsen blev en modell som vi anser innehåller de viktigaste faktorerna för att lyckas med sponsring som ett verktyg inom hållbarhetsarbete. Modellen kan både fungera som en vägvisare för verksamheter som vill tillämpa CSR-relaterad sponsring eller som en analysmall när arbetet skall utvärderas. / In today's highly competitive business society, the company brand, which stands for its identity, image and reputation, function as a key factor for reliable and durable relationships between the company and its stakeholders. Sponsorship has become a useful approach that can improve the consumers association to companies that conventional advertising can´t. Working with sustainable development is very much in style at the moment. Sponsorship is therefore commonly used as a tool for CSR among listed Swedish companies. The purpose of this study is to increase the understanding to what makes CSR-related sponsorship successful. How sponsorship can be used as a tool while working towards sustainable development. The study is based on four listed companies in Sweden that operates in different industries. The approach we have chosen to take is a multiple-case study design using a qualitative perspective. We have also chosen to collect and process data using the technique of secondary analysis. An abductive reasoning was applied since more theory was needed to process the data collected.We feel that the studies available on the Swedish market today was very limited on the subject regarding how CSR-related sponsorship should be conducted. Therefore our main purpose was to provide more knowledge to be used in future research regarding the area of sponsorship. Our study could function as a guide to companies that want to develop their sustainability efforts through sponsorship.Our conclusion resulted in a model that we believe contain the most important factors to succeed in sponsorship as a tool of sustainability. The model can both act as a guide for companies that want to apply CSR-related sponsorship as well as an analysis template for evaluating existing work.

No description available.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur väl lärares och elevers förståelse för begreppet hållbar utveckling stämmer överens med de mål och riktlinjer som satts upp av politiker. Hur väl förankras de beslut som tas på nationell och internationell politisk nivå och hur appliceras detta i skolan? Det känns viktigt att de beslut som tas av våra politiker inte enbart är fina ord utan innehåll och verkan utan att ett aktivt arbete sker på alla nivåer för att verkställa dessa beslut. Hur kan vi bäst uppnå en god kunskap och förståelse för hållbar utveckling hos dagens elever? Genom elevenkäter som delats ut till elever i årskurs två i en skola strax norr om Stockholm, enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på lågstadiet och i förskoleklass, samt studier av aktuell forskning inom hållbar utveckling och didaktik ämnar denna uppsats att undersöka lärares och elevers förståelse för hållbar utveckling. Lärare inom svensk skola visade sig i den undersökning som här gjorts inneha relativt goda kunskaper om hållbar utveckling. Enkätundersökningen visade dock på en stor spridning av både förståelse för begreppet hållbar utveckling, samt ibland en rent oacceptabel låg grad av inslag av hållbar utveckling i den faktiska undervisningen. Detta trots att vi har samma styrdokument och ska sträva efter en skola där eleverna ges en likvärdig utbildning som vilar på Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens (Wingborg, http://www.skolverket.se, 2013).

Studien behandlar avfallsproblemen i Palu och hur problemen har hanterats. Svenska aktörer som Biogassystems AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört revolutionerade projekt i staden Palu på ön Sulawesi, Indonesien. Utöver det växandeavfallsproblemen i Palu, så bor många människor på stadens soptipp under extremt dåliga förhållanden. För att få bukt med avfallsproblemen och hjälpa dessa människor till en bättre livssituation så har flera projekt genomförts av de svenska aktörerna. Bland annat har en biogasanläggning byggts på soptippen för att ta hand om den skadliga växthusgasen, metan. Anläggningen omvandlar metangasen till biogas som genererar ström till de nybyggda huslängorna som SP tillsammans med Palu kommun har uppfört. Dessa nybyggda huslängor har blivit nya hem för alla familjer på stadens soptipp, som tidigare bodde i skjul byggt på material från soptippen. Syftet med studien är att undersöka hur svenska aktörer arbetar för att skapa hållbar utveckling genom teknologisk kunskapsöverföring i Indonesien. En lämplig metod för att analysera detta är intervjuer med de aktörer som är inblandade i projekten. Att intervjua de svenska aktörerna och Palu kommun har varit av betydelse främst för att få två perspektiv på projekten och stärka tillförlitligheten. Projekten i Palu har lyckats ge nya möjligheter för de människor som bor på soptippen. Deras livssituation och välmående har tydligt förbättrats, samt att barnen till familjerna som bor på soptippen har fått möjlighet att gå i skolan. / The study deals with the waste problem in Palu and how problems were handled. Swedish actors Biogas Systems and Swedish Technical Research Institute (SP) have implemented revolutionary project in the city of Palu on Sulawesi, Indonesia. In addition to the growing waste problem in Palu, so many people live in the city dump in extremely poor conditions. Too vercome the waste problem and help these people to a better life situation, several projects have been implemented by the Swedish actors. Among other things, a biogas plant has been built on a landfill to take care of the harmful greenhouse gas, methane. The plant converts methane to biogas which generate power to the newly built rows of houses that SP with Palu municipality has erected. These newly built rows of houses has become the new home for all families in the city dump, which previously lived in shacks built of materials from the landfill. The purpose of the study is to investigate how Swedish actors work to create sustainable development through technological knowledge in Indonesia. A suitable method to analyze this are interviews with the actors involved in the projects. Interviewing the Swedish actors and Palu municipality has been important mostly to get two perspectives on the projects and strengthen the reliability. Projects in Palu has managed to provide new opportunities for the people living at the dump. Their lives and well-being has clearly improved, and that the children of the families who live at the dump have had the opportunity to go to school.

Med det levnadssätt vi människor har idag krävs det femtio procent mer naturresurser än vad jorden har att erbjuda. Att det krävs en förändring syns bland Sveriges företag där 8 av 10 företagare nu väljer att arbeta med hållbarhet i någon form. Men samtidigt fortsätter vi i Sverige att öka vår miljöpåverkan, därför behövs förändring. Trots att fler individer har positiva hållbara attityder och en ökad medvetenhet om vår miljöpåverkan väljer inte mer än fem procent att konsumera hållbara produkter. Studier utförda på konsumtion visar att det finns ett gap mellan konsumentens attityd och beteende, då konsumenten inte väljer att köpa en hållbar vara trots hållbara attityder. Studier har funnit att det finns upplevda barriärer som försvårar att individens attityder överensstämmer med dennes beteende. För att förändra svenskars konsumtion menar vi att fokus bör flyttas och även innefatta försäljaren som individ, då dennes kunskap och hjälp efterfrågas av kunden och är en viktig del i köpsituationen. Då vi vet mycket om den ena individen i köpsituationen vill vi därför skifta fokus till den individ vi inte vet så mycket om, nämligen försäljaren. Vi har undersökt försäljarens kommunikation av hållbara varor, då förståelsen om försäljarens upplevda barriärer är begränsad. Vi fokuserar på försäljaren som individ med hållbarhet som ett övergripande tema och har använt oss av en kvalitativ forskningsansats. Vi har tagit hjälp av studier gjorda på attityd-beteendegapet hos konsumenten för att se om de barriärer som återfunnits hos konsumenten, när det kommer till konsumtion av hållbara varor, även går att återfinna hos försäljaren. Vi har även tagit hjälp av studier utförda inom etiskt beteende och andra studier på individens beteende för att få inblick i vad som påverkar människan att agera på ett visst sätt.   Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka barriärer en försäljare kan uppleva för att kommunicera hållbara varor. Företag kan använda sig av studien för att uppmärksamma och arbeta för att minska de barriärer som finns hos försäljaren och kan på så vis få kunder att i större utsträckning välja hållbara varor framför andra och därmed bidra till en mer hållbar värld.

The purpose of this study was to assess the perceptions and experiences among pre-school teachers, regarding working with recycling and re-use in their work, related to the science of chemistry in the field of sustainable development, which is included as a goal to aim for in the Lpfö 98 (curriculum) of all preschools. The survey was conducted through a qualitative approach, the choice of method was using semi-structured interviews, to provide as much interview material as possible. The interviews were conducted with six different pre-school teachers from two different pre-schools in a smaller municipality in central Sweden. The questions in the interviews had been constructed to meet the preschool teachers' perceptions and experiences of chemistry, sustainable development and more specifically on the recycling and re-use of different materials, which were used within the educational activities. The results showed several similarities but also differences. All preschool teachers felt comfortable with the concept and meaning of re-use, compared to the other concepts. They were actively working with the re-use of materials, however, they were not only doing this from an environmental or natural point of view, but also in terms of design and working with a creative purpose in the educational activities. All pre-school teachers agreed that they did not work with re-use as much as working out of a perspective of design. However, there was a variety of views on why working with re-use and recycling did not meet the intended expectations of the work in the pre-schools. All pre-school teachers agreed with the fact that the link between sustainable development, recycling and re-use, and the science of chemistry has to become stronger in their work, partly due to the fact that the level of knowledge the children need to achieve by every certain age stated in the curriculum, must be met. All agreed that the process of recycling and re-use should be emphasized more, here the fact was also mentioned that it was a difficult task to work with recycling and re-use, and that this to a great extent depended on their own experiences and their lack of knowledge of the subject. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med återvinning och återanvändning i verksamheten utifrån kemiska processer inom hållbar utveckling, som är en del av strävansmålen i läroplanen för förskolan. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer blev metodvalet för att få fram så mycket underlag som möjligt. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare från två olika förskolor i en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjufrågorna riktade sig till förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter om begreppet kemi kopplat till hållbar utveckling och mer specifikt på återvinning och återanvändning i förskolan samt i den pedagogiska verksamheten. Resultatet visade på flera likheter men även skillnader. Samtliga förskollärare kände sig mer bekväma med begreppet återanvändning och dess innebörd gentemot de övriga begreppen. De arbetade aktivt med återanvändning men däremot inte enbart utifrån en miljö- och natursynvinkel utan även från ett designperspektiv och ett kreativt syfte i den pedagogiska verksamheten. Samtliga förskollärare menade att de inte arbetade med återvinning i lika stor utsträckning som inom designperspektivet. Det rådde dock olika uppfattningar om varför arbetet med återvinning inte uppfylldes i tillräcklig utsträckning i verksamheterna. Samtliga menade att kopplingen mellan hållbar utveckling, återvinning- och återanvändning och kemin måste bli starkare i verksamheten, för att bland annat strävansmål i läroplanen för förskolan Lpfö 98 ska uppfyllas. De var alla eniga om att arbetet med återvinning och återanvändning borde lyftas än mer, i samband med detta nämndes deras uppfattningar om att det var en svår uppgift som främst berodde på deras egna erfarenheter och okunskap.

This study targets to design the understanding of the relationship between actions and ethical values. An example of this kind of obliquity is illustrated by how environmental issues gets positive response from a majority while a minority have an environmentalfriendly behaviour towards it. This is studied by examining how private persons percieve the link between their consciousness and their effort to make a change. The method that has been used was single interviews with six male collegestudents. The main questioin is how it is possible to understand values and behaviour among men during education. The main theory involves cognitive dissonance, where the importance of differences between moral and deeds are discussed. The theory also focus on the problems with social traps in the society. The result shows that differences occur in the environmental behavour of people. These are caused by neutrality or the absence of information. Meanwhile, people who state to have environmental issues as a main interest sees more problems facing the ecological sustainability since they are more aware. The result also displayed environmental actions as ethically correct and if not performed causes a bad self-image. Connecting the collegestudents’ attitudes, cognitive dissonance och social traps, three general types of characters have been found for the analysis. The conclusion is to start engaging the population to greener actions by bigger co-operations between organisations and the society by including self-interest. This makes the population gain trust and make rational choices before co-operating. / Denna studie riktar sig mot att skapa en förståelse för relationen mellan handling och etiska principer. Ett exempel på ett snedvridet förhållande är hur miljöproblem får positiv respons av majoriteten av populationen, medan en minoritet möter problemen med ett miljövänligt beteende. Undersökningen utgår från hur privatpersoner reflekterar kring länken mellan sitt samvete och sin insats att göra skillnad. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex manliga universitetsstudenter. Den huvudsakliga frågeställningen är hur det är möjligt att förstå värderingar och beteende hos män under utbildning. Den huvudsakliga teorin grundar sig i kognitiv dissonans för att belysa betydelsen kring skillnader mellan moral och handling. Teorin fokuserar även på problemen med sociala fällor i samhället. Resultatet visar att skillnader finns i människors miljöorinenterade beteendemönster, vilka orsakas av neutralitet eller brist på information. Resultaten visar även att individer som visar stort engagemang för miljöfrågor också ser fler hot mot den ekologiska hållbarheten eftersom de är mer insatta i ämnet. Resultaten visar också att miljövänliga handlingar uppfattas som etiskt korrekta och skadar självbilden om de inte genomförs. Genom att sammankoppla studenternas attityder, kognitiva dissonans och sociala fällor har tre generella karaktärstyper konstruerats och framställts i analysen. Slutsatsen är att uppmuntra populationen till grönare handlingar genom ett större samarbeten mellan organisationer och samhället där egenintresset inkluderas. Detta får populationens förtroende att växa och göra rationella beslut före samarbetet.

Idag är hållbar utveckling både en lokal och global utmaning. Kommunernas kärnuppdrag är att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger även att ge medborgarna förutsättningar för att kunna agera på ett långsiktigt och hållbart sätt. Kommuner kan ha olika roller i det hållbara lokalsamhället såsom företrädare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att påverka samhällsutveckling. För att kunna organisera hållbarhetsarbetet inom kommuner finns det ledningsverktyg som kan hjälpa till i arbetet för ett hållbart samhälle. I denna uppsats undersöks det praktiska användandet av tre verktyg för styrning av arbetet med hållbar utveckling, nämligen Eco-BUDGET, Aalborgdeklarationen och Botkyrkamodellen. Studien undersöker om man utifrån de studerade kommuners erfarenhet, kan identifiera vad som är speciellt viktigt att tänka på om en kommun vill börja använda ett verktyg för hållbarhetsledning. Frågor som diskuteras är; - vad har bidragit till att kommunerna har valt att utveckla miljöarbetet till hållbarhetsarbete? Har kommunernas verksamhetsstyrning påverkat valet av verktyg för hållbarhetsledning? Och vad har de olika hållbarhetsverktygen bidragit till i de studerade kommunerna? För att kunna svara på studiens syfte så genomfördes en förstudie och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsarbetet i tre kommuner som använder sig av de specificerade ledningsverktygen. Resultatet av den insamlade empirin sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Slutsatserna visar att de olika hållbarhetsverktygen har bidragit med att kunna arbeta systematisk med hållbarhetsfrågorna. Verktygen har också bidragit till en ökad medvetenhet i verksamheten om vad hållbarhetsfrågorna är och hur man ska arbeta med dessa frågor. Kommunerna som ingick i den här undersökningen har varit delaktiga i olika typer av projekt som har vidgat deras syn till att vilja utveckla miljöarbetet till ett hållbarhetsarbete. Kommunerna valde att utveckla hållbarhetsarbetet utifrån redan existerande strukturer och ledningssystem i organisationen. Det var en utmaning för kommunerna att hantera alla de frågor som uppstår i hållbarhetsarbetet då hållbarhetsfrågorna är komplexa. Ledningssystemen har bidragit till allt ifrån mindre till större åtaganden, samt samarbeten med andra kommuner.