En stor del av den energi som används till uppvärmning, elproduktion eller fjärrvärme kommer från förbränning. En del av bränslet är avfall, såsom t.ex. sopor, plaster medan en ansenlig del är biomassa. Vid förbränning bildas primärt koldioxid, vatten och andra gaser men obrännbara ämnen bildar partiklar som kallas aska, och delas in i två huvudkategorier, botten- och flygaska. Bottenaskan ansamlas i botten av brännkammaren, medan de partiklar som dras med av rökgaserna kallas flygaska. Aska som fastnar på värmeöverförande ytor minskar värmeöverföringen och därmed verkningsgraden hos anläggningen (Niklasson & Davidsson 2009). För att påverka askans komposition och egenskaper kan bränsleadditiv tillsättas bränslet. Anledningarna är både miljömässiga och ekonomiska. Vid förbränning av avfall innehåller bränslet ofta klor (Cl) samt alkalimetaller (litium (L), natrium (Na) och kalium (K)), vilka tillsammans bildar kraftigt korrosiva klorider, som bidrar till korrosion och beläggningar som hindrar värmeöverföring, och minskar verkningsgraden. Särskilt problematiskt i samband med korrosion är föreningarna KCl (kaliumklorid) och natriumklorid (NaCl) vid höga temperaturer (Davidsson 2011). Tillsatser av additiv kan även reducera risken för agglomeration, att askpartiklar i bädden fastnar/klibbar i varandra och bildar större partiklar och binder fast i sanden. Detta skapar stora problem i fluidbäddar då fluidiseringen minskar, vilket försämrar omblandningen och förbränningen. För att undersöka om halterna av klor, små partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm, samt mängden hårt sittande beläggningar kan reduceras utfördes försök med två svåra bränslen. Ett var returvirke från husrivningar (RT-flis), innehållande plast-, färg-, tapetrester mm. Det andra var hushållsavfall framställt på syntetisk väg (SA). Bränslena provades rent, samt med tillsats av svavel respektive kaolin. Resultatet från denna studie visar att tillsatser i bränslet av additiven svavel och kaolin klart sänker halten av partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm. Detta minskar vidhäftigheten/klibbigheten, förmågan att fästa på ytor, hos smältor och beläggningar. Klorhalten i beläggningar och askor sjönk markant, särskilt för klorhalten i beläggningar från RT-flis. Sänkt klorhalt innebär reducering i korrosionshastigheten och vidhäftigheten. Även beläggningarna som satt hårt fast minskade med additiv, medan de löst sittande ökade, vilket minskar behovet av tuffare och mer (för anläggningen) tärande ask- och beläggningsbekämpande metoder, såsom ånginsprutning under högt tryck. Alla resultaten är totalt sett positiva för både ekonomi och miljö med ökad verkningsgrad och mindre slitage, vilket innebär mindre behov av att bryta nytt material.

Hållbar utveckling handlar om samspelet mellan tre dimensioner av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Enligt Boverkets vision för 2025 ska allt byggande vara hållbart med fokus på livskvalitet, god hälsa, hushållning med resurser och flexibilitet. Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Genom medvetna val av material och metoder kan dessa ingrepp minskas och gynna utvecklingen för hållbart byggande. LEVA Husfabrik tillverkar nyckelfärdiga koncepthus hus i massivträ. Företaget har en uttalad vilja om att mot kund tydliggöra hur deras materialval påverkar hållbarhet. För att gå LEVAs vilja till mötes utreder rapporten begreppet hållbarhet, företagets materialval samt materialets betydelse för en generell husköpare. Ett hus från LEVA sätts också i jämförelse med ett traditionellt träregelhus för att identifiera skillnader gällande hållbarhet. Litteraturstudier, intervjuer samt en enkätundersökning ligger till grund för rapportens arbete. Hållbarhet har visat sig vara ett komplext begrepp som är svårt att mäta och bedöma. Utifrån de aspekter av hållbarhet som i rapporten behandlas, anses ett LEVA-hus vara en bra produkt. Enkätundersökningen visar att materialval har stor betydelse för många kunder, men är för de flesta inte en avgörande faktor. Enkäten visar också att kunderna förväntar sig att husleverantören gör bra materialval med hänsyn till miljöaspekter, snarare än att kunden själv ska göra valen. Jämförelsen visar att ett hus från LEVA är bättre än ett träregelhus gällande aspekter som kopplas till social och ekologisk hållbarhet. Ett träregelhus är billigare än ett LEVA-hus, men då priset endast är en del av den ekonomiska hållbarheten, bedöms de lika ur ett ekonomiskt perspektiv. Förbättringsmöjligheter gällande material och miljömärkning har identifierats och presenteras i rapporten. / Sustainable development is about the interaction between the three dimensions of sustainability; social, ecological and economic. Swedish Building Authority “Boverket”, has a vision for 2025, saying that all construction will be sustainable with a focus on quality of life, good health, conservation of resources and flexibility. All building construction and accommodation has impact on nature. A conscious choice of building materials and methods, can reduce the impact and promote sustainable construction.   LEVA house factory is a manufacturer of pre-fabricated houses made of solid wood. The company has a stated will to make clear to the customer how their materials are doing regarding sustainability. This report is investigating the concept of sustainability, the company´s building materials and the material´s importance for a general customer. A house from LEVA is also compared to a traditional wooden house to identify differences regarding sustainability. Literature studies, interviews, and a web based survey are the basis for this report. Sustainability has turned out to be a complex concept and is difficult to assess. According to the aspects we have analyzed in the report, a LEVA house is considered a good product. The results from the survey shows that building materials is of great importance for many customers, but for most people not a decisive factor. The survey also shows that customers expect the construction company to make good choices regarding environmental aspects, rather than making the decisions themselves. The comparison shows that a LEVA house is better than a regular wooden house regarding aspects linked to social and ecological sustainability. A wooden house is considerably cheaper than a LEVA house, but as the price only is a part of the economic sustainability, the two houses are judged equally from an economic perspective.  The report presents improvement opportunities within building materials and eco labeling.

Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som framträder som SO i lärares tal om undervisning som handlar om hållbar utveckling. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer gjorts med ett antal lärare. Lärarna som deltagit i studien arbetar alla inom F-3 klass samt att de bedriver undervisning i SO. Min första forskningsfråga handlar om vad lärarna förknippar med begreppet hållbar utveckling. Flera av lärarna i denna studie associerar direkt till att vi ska ha en värld som håller länge, medan några av lärarna spontant tänkte på sopsortering och återvinning av olika slag. Det som framträder som SO i undervisning kring hållbar utveckling är bland annat, att lärarna arbetar mycket med miljöfrågor utifrån elevernas vardag. Något som alla respondenter i denna studie har gemensamt är att de arbetar mot den ekologiska delen av hållbar utveckling, alltså värna om jordens natur och miljö. Sista forskningsfrågan i denna studie handlar om svårigheter/utmaningar som framträtt via intervjuerna, kopplat till SO-undervisning. En svårighet/utmaning som framträtt är, att få nyanlända elever att förstå både det praktiska och de teoretiska delarna när det handlar om hållbar utveckling. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundas i ett intresse för hållbar utveckling och vilket förhållningssätt vi som blivande förskollärare bör ha för att kunna påverka och bidra till ett fortsatt lärande för hållbar utveckling i barnens vuxna liv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i arbetet utifrån barns delaktighet och inflytande i en Grön Flagg förskola. Studien syftar även till att undersöka hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen i arbetet för hållbar utveckling. Metod: Studien bygger på kvalitativa metoder där observationer har gjorts på alla pedagoger och en fokusgruppsintervju har genomförts med tre pedagoger. Resultat: Resultatet av studien synliggör att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för hur barn ges delaktighet och inflytande i arbetet för hållbar utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna är engagerade i att arbetet bedrivs på ett lustfyllt sätt för att ge barnen möjlighet till ett lärande på längre sikt. Det framkommer en skillnad på hur barnen ges delaktighet och inflytande.

Denna studie hade i syfte att undersöka hur förskollärare beskriver och arbetar kring hållbar utveckling utifrån förskolans läroplan samt hur de förhåller sig till barns delaktighet i hållbarhetsfrågor i förskolan. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod där åtta verksamma förskollärare deltog i semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visar att förskollärarna har förståelse för begreppet hållbar utveckling och hur de arbetar kring det utifrån de underliggande begreppen som används i förskolans nuvarande styrdokument Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016). Avslutningsvis visar denna studie på att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är på god väg men bör utvecklas vidare i synnerhet med fortsatt forskning och kompetensutveckling.

No description available.

<p>Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.</p>

<p><p><p>Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och</p><p>ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar</p><p>utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag</p><p>även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en</p><p>fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag</p><p>undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även</p><p>ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och</p><p>skolträdgården som lärmiljö.</p><p>Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade</p><p>ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som</p><p>kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.</p><p>Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att</p><p>eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.</p><p> </p><p> </p></p></p>