<p>Several organisations have called for clarifications on sustainable investment. The aim of this study is to map and compare the ethical criteria used by Socially Responsible Investment (SRI) funds in their assessment of companies. My attention is also to seek for clarifications on the definition on SRI. A theoretical framework has been used to identify core issues of socially responsible investment. The areas of interest are charitable giving, environmental technologies, negative and positive screening and shareholder activism. The empirical material consisted of qualitative interviews with 4 fund managers from 5 investment management firms in addition to written documents on the funds’ ethical criteria. The conclusions are that all of the funds use negative criteria in their assessment of companies, with similarities in what may be considered as unethical activity and differences in the extent. Most of the funds also seek to identify better-managed companies through an assessment of how companies comply with international agreements. Differences occur in the choices of international agreements as well as the minimum criteria for investing. Most of the investment management firms engage in shareholder activism with the aim to influence the companies’ corporate behaviour, thus with different levels of engagement. Some have dialogue with whom they invest in, some favour the idea of communicate with companies they do not invest in as well. Furthermore, the results of this study show that investments in environmental technologies are rare since these companies are too small. When it comes to charitable giving, donations to charity may be seen as SRI or may not be seen as SRI depending on if the concept refers to investment criteria.</p>

No description available.

Several organisations have called for clarifications on sustainable investment. The aim of this study is to map and compare the ethical criteria used by Socially Responsible Investment (SRI) funds in their assessment of companies. My attention is also to seek for clarifications on the definition on SRI. A theoretical framework has been used to identify core issues of socially responsible investment. The areas of interest are charitable giving, environmental technologies, negative and positive screening and shareholder activism. The empirical material consisted of qualitative interviews with 4 fund managers from 5 investment management firms in addition to written documents on the funds’ ethical criteria. The conclusions are that all of the funds use negative criteria in their assessment of companies, with similarities in what may be considered as unethical activity and differences in the extent. Most of the funds also seek to identify better-managed companies through an assessment of how companies comply with international agreements. Differences occur in the choices of international agreements as well as the minimum criteria for investing. Most of the investment management firms engage in shareholder activism with the aim to influence the companies’ corporate behaviour, thus with different levels of engagement. Some have dialogue with whom they invest in, some favour the idea of communicate with companies they do not invest in as well. Furthermore, the results of this study show that investments in environmental technologies are rare since these companies are too small. When it comes to charitable giving, donations to charity may be seen as SRI or may not be seen as SRI depending on if the concept refers to investment criteria.

Hållbarhet är i fokus och hållbara investeringar är en förutsättning för att utvecklingen av det globala hållbarhetsarbetet ska lyckas. Ett hållbart investeringsalternativ är gröna obligationer, som idag är en efterfrågad produkt av investerare. Obligationsmarknaden används av företag som ett alternativ till finansiering i form av banklån. Här möts företag och investerare i syfte att utbyta pengar mot räntebärande värdepapper, där investeraren erhåller ränteutbetalningar för sitt utlånade kapital. År 2008 emitterades världens första gröna obligation och utvecklingen i antal emitterade gröna obligationer har sedan dess varit extraordinär. Gröna obligationer är likt konventionella obligationer ett räntebärande värdepapper, med skillnaden att emissionskapitalet för gröna obligationer är avsett att användas till att minska miljö- och klimatpåverkan. Genom en investering i gröna obligationer är investeraren med och finansierar gröna projekt och bidrar till en mer hållbar utveckling. Tidigare forskning har lett till varierande slutsatser där majoriteten antyder att det finns en premie förknippat med gröna obligationer. Många av de tidigare forskningarna har studerat obligationsmarknaden på global nivå. Denna studie avser att undersöka premiens förhållande på den svenska obligationsmarknaden och se huruvida svenska bolag emitterar gröna obligationer till en lägre avkastning. Syftet med studien är att påvisa huruvida det finns skillnader i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer på den svenska obligationsmarknaden. Detta förhållande undersöks genom en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. I studien används en matchningsmetod för att studera fenomenet om en premie för gröna obligationer existerar. Gröna och konventionella obligationers spread jämförs inom bolagen och resultatet sammanfattas i en övergripande marknadsanalys. De slutsatser som dras av studien är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread, och därmed att gröna obligationer inte emitteras med en sämre avkastning än jämförbara konventionella obligationer. Från denna studie drar vi därmed slutsatsen att gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden inte emitteras med någon premie. / Sustainability is in focus and sustainable investments are a prerequisite for the progress of global sustainability work. Green bonds are an example of a sustainable investment alternative and is today a sought-after product by investors. The bond market is used by companies as an alternative to financing projects through bank loans. Organizations and investors meet for the purpose of exchanging money for interest-bearing securities, where the investor receives interest payments for his lent capital. In 2008, the world's first green bond was issued and the development in the number of issued green bonds since then has been extraordinary. Like conventional bonds, green bonds are an interest-bearing security, with the difference that the issued capital for green bonds is intended to be used to reduce the environmental and climate impact. Through an investment in green bonds, the investor participates in and finances green projects and contributes to a more sustainable development. Previous research has led to varying conclusions where the majority suggest that there is a premium associated with green bonds. Many of the previous researches have studied the bond market on a global level. This study intends to examine the premium relationship in the Swedish bond market and conclude whether or not Swedish companies issue green bonds at a lower return. The purpose of the study is to demonstrate whether there are differences in spreads between green bonds and conventional bonds in the Swedish bond market. This relationship is investigated through a quantitative study based on an deductive approach. The study uses a matching method to study the phenomenon of a premium for green bonds. The spreads of green and conventional bonds are compared within the companies and the results are summarized in an overall market analysis. The first conclusion drawn from this study is that there is no statistically significant difference between the spread of green and conventional bonds, seen across the entire Swedish bond market. This indicates that green bonds are not issued with a lower return than comparable conventional bonds. The second conclusion drawn from this study is that green bonds in the Swedish bond market are not issued with any premium. The study shows that green bonds are as profitable as conventional bonds from the same company, and also lead to a more diversified portfolio. This paper is written in Swedish.

Inledning: Studien har sin utgångspunkt i ett praktisk problem på Södra Skogsägarna angående en upplevd svårighet att bedöma hållbara investeringar. Att göra investeringar med hållbarhetshänsyn har blivit allt vanligare vilket kan bero på den ökade uppmärksamheten kring ämnet. Södras verksamhet präglas av en mängd investeringar vilka är betydelsefulla för företagets framtid och överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att definiera och kartlägga vad hållbara investeringar är. Författarna ska även analysera Södras investeringsbedömning och hur de hanterar hållbarhetsaspekter i den. Studien ska bidra till att ge ett förslag på hur företag kan anpassa sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Metod: Denna studien är en empiriskt driven fallstudie av kvalitativ karaktär. Det teoretiska materialet baseras på vetenskapliga artiklar och litteratur från Linnéunivesitets bibliotek. Det empiriska materialet grundar sig på semistrukturerade intervjuer och dokument. För att studien ska anses vara trovärdig har vi beaktat ett antal kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden.  Slutsats: Slutligen ges rekommendationer på hur Södra Skogsägarna kan anpassa sin inventeringshandbok och investeringsrutin för att beakta hållbara investeringar. Huvudsakligen handlar det om hur företaget ska hantera klassindelning, kalkylmetoder, kalkylränta och kvalitativ information. / Introduction: The study is based on a practical problem at Södra Skogsägarna regarding a perceived difficulty in consider sustainable investments. Making investments with sustainability considerations has become increasingly common, which may be due to the increased attention to the subject. Södra's operations are characterized by a large number of investments which are important for the company's future and survival. Purpose: The purpose of the study is to define and map what sustainable investments are. The authors will also analyze Södra's investment appraisal and how they handle sustainability aspects in it. The study will help to give a suggestion on how companies can adapt their investment assessment to better take into account sustainability aspects. Method: This study is an empirically driven case study of qualitative character. The theoretical material is based on scientific articles and literature from the library at Linnaeus University. The empirical material is based on semi-structured interviews and documents. For the study to be considered credible, we have considered a number of quality criteria and research ethical considerations. Conclusion: Finally recommendations are made on how Södra Skogsägarna can adapt their investment manual and investment routine to consider sustainable investments. It is mainly about how the company should handle class division, calculation methods, interest rate and qualitative information.

Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart. Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension. Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg. / Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers. Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating. Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made. Result &amp; Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy. Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating. For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating. Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.

Områdesbeskrivning: Hållbara fonder har med tiden blivit ett alltmer populärt investeringsalternativ för fondsparare. Tillsammans med en högre hållbarhetsmedvetenhet bland konsumenter, har företag behövt anpassa sina strategier för att nå upp till samhällets förväntningar kring hållbarhet. Den högre efterfrågan på hållbara alternativ, har bidragit till att antalet hållbara fonder har ökat med tiden. Fondbolagens implementering av mer hållbara strategier, medför en positiv marknadsföring för de bolagen och därigenom även en större lönsamhet. Samtidigt som hållbarhetsaspekten har blivit ett alltmer populärt fokuseringsområde för fondbolagen, har populariteten bidragit till striktare förordningar, för huruvida fondbolagen ska kunna marknadsföra sina fonder som hållbara. Bland annat innebär de nya förordningarna att fondbolagen har större upplysningsplikt gentemot investerarna, som ska få möjligheten att granska om fondbolagens ageranden, når upp till deras preferenser eller inte. Unga personer har genom tidigare undersökningar, visat på högt hållbarhetsmedvetande. Därav anses det intressant att studera hur unga vuxnas preferenser är och hur det påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder.  Syfte: Undersökningen syftar till att undersöka huruvida ekonomistudenter värdesätter hållbara fonder idag och om de anser det som troligt att de kommer att investera i hållbara fonder i framtiden. Studenternas preferenser om hållbara fonder, kan ge en indikation på hur fondbolagen kan skapa legitimitet gällande investeringar i hållbara fonder, gentemot studiens målgrupp. Metod: En kvantitativ metodundersökning har gjorts för att studera ekonomistudenters inställning till hållbara investeringar. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av en enkät online, vilken skickades ut till hela populationen. Hypoteser har framställts gällande huruvida studenters preferenser om hållbarhet och fonder, påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder.Resultat: Studiens resultat framhäver att studenternas preferenser om hållbarhet och fonder, har en positiv påverkan på hur deras inställning är kring investeringar i hållbara fonder. Resultatet från studien bekräftas av tidigare forskning, att privata investerare efterfrågar fonder som uppfyller deras etiska värderingar. Studien visar att unga vuxna, trots att de är i början av sitt livssparande, eftersträvar hållbara alternativ. Exempelvis anser de flesta studenterna, att de är villiga att få en lägre avkastning, om deras investeringar överensstämmer med deras etiska ställningstaganden. För fondbolagens sida visar det att hållbara strategier gynnar deras legitimitetssökande. Samtidigt visar resultatet att om hållbara fonders förvaltningar inte anses vara hållbara, kan det bidra till ett legitimitetsgap gentemot studiens population. Begränsningar: Studien är avgränsad till att studera preferenserna hos ekonomistudenter på Högskolan i Borås, vilka hör till gruppen unga vuxna. Avgränsningen gjordes, eftersom en studie där alla unga vuxna hade inkluderats, hade blivit alltför omfattande. Samma tanke låg till grund för valet att endast inkludera ekonomistudenter på en högskola, istället för alla högskolor i Sverige. Anledningen till att ekonomistudenter valdes till populationen, var framförallt för att de studenterna ansågs ha ett större intresse i studiens ämnesområde. / Area description: With time, sustainable funds have become a more popular investment alternative for fund savers. Together with a higher sustainable awareness among consumers, companies have had to adapt their strategies to reach up to the sustainable expectations from the society. The higher demand on sustainable alternatives, have contributed to that the number of sustainable funds have increased with time. The fund companies implementation of more sustainable alternatives, results in a positive marketing for those companies and thereby even a larger profitability. In the same time as the sustainability aspect has become a more popular focus area for the fund companies, the popularity have contributed to more strict regulations. These regulations include that the fund companies have a duty of disclosure towards the investors, who will get the possibility to examine if the fund companies actions, reach up to the investors preferences or not. Young adults have in previous studies, showed to have high sustainable awareness. With that in mind, it seems interesting to study how young adults preferences are and how these affect their attitude to invest in sustainable funds. Purpose: The purpose of this research is to study how students of economics, value sustainable funds today and if they see it likely that they will invest in sustainable funds in the future. The students preferences about sustainable funds, can give an indication on how fund companies can create legitimacy concerning investments in sustainable funds, towards the population in this research. Method: A quantitative research method have been used to study the students of economics, attitudes about investments in sustainable funds. The empirical material have been collected with an online survey, which was sent to the entire population in this study. Hypotheses have been made about how students preferences about sustainability and funds, affects their attitudes on investing in sustainable funds. Result: The results of this study highlights that the students preferences about sustainability and funds, have a positive effect on how their attitudes are about investments in sustainable funds. The result from this study confirms from previous research, that many private investors request funds which fulfill their ethical values. The study shows that young adults, even if they are in the beginning of their life savings, seek after sustainable alternatives. For example, most students consider that they are willing to get a lower return on their savings, if their investments corresponds with their ethical values. Regarding the fund companies, this study shows that sustainable strategies benefits their legitimacy seeking. At the same time, the results from this study shows that if the investments from the sustainable funds are not sustainable, a legitimacy gap can arise towards the population of this study.Limitations: This research is limited to study the preferences of economics students at Högskolan i Borås, which belong to the group of young adults. The limitation was made because a study with all young adults included, would have become to comprehensive. The same thought was behind the decision to only include economics students on one university, instead of including all universities in Sweden. The reason that economics students was choicen to the population, was mainly because these students seems to have more interests in the subject matter of this research.

Det finns både växande intresse och uppmuntran till att investera kapital ansvarsfullt för att bidra till hållbar utveckling. Morningstar är en av flertalet aktörer som erbjuder extern värdering av fonders hållbarhetsprestation i syfte att förse investerare med objektiv bedömning. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur svenska investerare responderar till hållbarhetsverktyget. Målgruppen är begränsad till premiepensionssparare då systemet har hög täckningsgrad av den svenska befolkningen. Paneldatan omfattar 393 av Pensionsmyndighetens fonder i månadsfrekvens från januari 2016 till februari 2021, som resulterar i 24 366 observationer. Frågeställning besvaras genom att undersöka sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg och kapitalflöde eller marknadsvärde med hjälp av ekonometriska modellerna Pooled OLS och Fixed Effects. Målgruppen premiepensionssparare orsakar svåra mätproblem på grund av de dominerande passiva spararna med lång sparhorisont och låg handelsfrekvens. Det kräver mer förarbete i databearbetningen och metodtillämpning för att kunna dra slutsatser. Resultatet visar att hållbarhetsbetygen inte har någon signifikant effekt på kapitalflöde eller marknadsvärdet oavsett fond- eller/och tidsspecifika faktorer. Sambandets obefintlighet kan bero på premiepensionsspararnas demografi, långsiktiga sparhorisont, andra hållbarhetsstrategier och hållbarhetsbetyg samt hållbarhets dynamiskhet. / There are both growing interest and encouragement to invest your capital responsibly to contribute to a sustainable development. Morningstar is one of several players that offer external rating of mutual funds' sustainability performance in order to provide objective valuation to investors. Thus, this thesis paper wants to evaluate how Swedish investors respond to the Morningstar’s sustainability rating. The target group is limited to premiepensionssparare as the system has a high coverage of the Swedish population. The panel data comprises 393 of the Swedish Pensions Agency’s mutual funds in a monthly frequency from January 2016 to February 2021, resulting in 24 366 observations. The thesis question is answered by examining the relationship between mutual funds' sustainability ratings and their capital flow or market value by using the econometric models Pooled OLS and Fixed Effects. However, we are facing measurement difficulties due to the target group of premiepensionssparare being dominated by passive investors with long savings horizons and low trading frequency. This requires additional process of the data before applying the method and drawing conclusions. The results show that the sustainability ratings have no significant effect on capital flow or market value, whether we control for fund and/or time-specific factors. It means that premiepensionssparare do not respond to Morningstar's sustainability ratings. The non-existing relationship may depend on the pension savers’ demography, long-term savings horizon, other sustainable investment strategies and ratings as well as sustainability’s dynamism.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

Conscious customers and the threat of regulations have compelled capital markets around the world to increase their sustainability focus. Today, a fund manager must know how to measure and communicate the sustainability of her fund’s portfolio, which raises the question of how such measurement should be designed? By interviewing decision makers at one of Sweden’s major fund management firms and examining existing sustainability metrics, we identify the key features practitioners want from a sustainability measurement and discuss how existing metrics relate to this. We find that there is an increased need for: (i) capturing the positive contributions the companies in the portfolio have towards a sustainable development, (ii) including each company’s internal capabilities, which reflects important information about the likelihood of future contributions, (iii) relevant peer groups in order to understand the context of a company’s score, and (iv) understanding that sustainability is not a one dimensional issue and therefore should not be treated as one. To meet this need, we argue that the emerging group of metrics based on the United Nations Sustainable Development Goals could be used as a complement to the currently used risk-focused sustainability metrics. / Medvetna konsumenter och förväntade regleringar har tvingat kapitalmarknader runt om i världen att öka sitt hållbarhetsfokus. Idag ställs det krav på fondförvaltare att mäta och kommunicera sina fonders hållbarhet, vilket ger följdfrågan, hur ska ett sådant hållbarhetsmått vara konstruerat? Genom intervjuer med beslutsfattare på ett av Sveriges ledande fondbolag och en genomgång av befintliga hållbarhetsmått, har vi identifierat några nyckelfaktorer som de vill att ett hållbarhetsmått ska bestå av samt fört en diskussion kring hur de befintliga mätvärdena relaterar till dem. Vi finner ett ökat behov av: (i) att mäta de positiva effekterna ett företag har mot en hållbar utveckling, (ii) inkludering av företagets hållbarhetspotential, vilket påverkar sannolikheten för framtida bidrag, (iii) relevanta jämförelsegrupper för att kunna förstå ett företags bidrag, och (iv) ökad förståelse för att hållbarhet inte är ett endimensionellt problem och därför inte ska hanteras som ett sådant. För att uppnå detta argumenterar vi för att mätvärden baserade på Förenta Nationernas `Sustainable Development Goals' kan användas som ett komplement till de riskfokuserade hållbarhetsmått som används i hög utsträckning idag.