Hållbarhet har blivit en allt viktigare del i samhället vilket lett till en ny lag i Sverige, (2016:947)om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag i en viss storlek ochmed en viss omsättning ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehållainformation om hur företaget förhåller sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden,personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Studien undersöktehur hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av lagen. Dessutom bidrog studien till attskapa en förståelse till varför hållbarhetsarbetet påverkats som det gjort. En multipel fallstudiei en exemplifierande karaktär genomfördes på fem företag som ingick i lagens omfattning.Respondenterna som intervjuades var medarbetare som hade ansvar för företagetshållbarhetsarbete alternativt ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Studien visade attlagen påverkat hållbarhetsarbetet i privata företag i form av att företagen utvecklat dethållbarhetsarbete de tidigare prioriterat mindre. Varför hållbarhetsarbetet i de privata företagenpåverkades som dem gjorde berodde på den faktorn som hade störst inverkan på derashållbarhetsarbete.

Titel: En kvantitativ studie som undersöker om det finns något samband mellan hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning i svenska kommuner.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Tobias Larsson och Emil Molin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 – Mars   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan kommuners hållbarhetsarbete och dess hållbarhetsredovisning och om det skett någon förändring av hållbarhetsredovisningen över tid.   Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. Studien har använt sig av en kvantitativ metod med två frågeställningar som hjälp för att besvara studiens syfte. Populationen består av 40 kommuner från topp- och bottenskiktet sett till hur de presterat miljömässigt 2016. En innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har studerats för dessa kommuner år 2012 och 2016, vilket ger studien 80 observationer.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning, bättre hållbarhetsarbete tenderar till en bättre hållbarhetsredovisning hos kommunerna. Studien visar även att det skett en positiv förändring i kommunernas sätt att hållbarhetsredovisa mellan åren 2012 och 2016.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den undersöker om det föreligger något samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning samt att se om det skett någon förändring i kommunernas sätt att redovisa över tid. Då tidigare studier har behandlat främst företag i detta avseende var det därför intressant att studera svenska kommuner.   Förslag till vidare forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra samband mellan kommuners hållbarhetsredovisning. Exempelvis vad som mer påverkar kommunerna att hållbarhetsredovisa utförligare och vidare studier skulle även kunna titta på alla kommuner i Sverige. / Title: A quantitative study that investigates if there is any link between sustainability work and sustainability reporting in Swedish municipalities.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Tobias Larsson och Emil Molin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018 - March Aim: The aim of this study is to investigate if there is a link between municipal sustainability work and their sustainability report and if there has been any change in the sustainability reports over time.   Method: The study is based on the positivist research philosophy with a deductive approach. This study has used a quantitative method with two questions to help answer the the purpose of the study. The population in this study consists 40 municipalities from the top and bottom, view of how they performed in the environment 2016. A content analysis of annual reports and sustainability reports has been studied for these municipalities in 2012 and 2016, giving the study 80 observations.   Results and conclusion: The study shows that there is a positive correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting, better sustainability efforts tend to improve the sustainability report of the of the municipalities. The study also shows that there has been a positive change in municipalities ways of sustainability reporting between 2012 and 2016.   Contributions of the thesis: The study’s contribution is that it investigates whether there is any correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting and to see if there has been any change in the municipalities way of reporting over time. As previous studies have primarily addressed companies in this regard, it was therefore interesting to study Swedish municipalities.   Suggestions for further research: Future studies could investigate other links between municipal sustainability reporting. What other things than sustainability work tends to affect sustainability reporting in swedish municipalities and future studies could also look at all 290 municipalities in Sweden.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt 20–25-åringar respektive 40–50-åringar uppfattar Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen. Vidare undersöker studien hur respektive åldersgrupp resonerar kring Max hållbarhetskampanj på Facebook och Instagram. Studien undersöker även vilka CSR-strategier Max hållbarhetskampanj förhåller sig till på sociala medier.  -  Hur kan Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen förstås utifrån de tre CSR-strategierna? -  På vilket sätt resonerar konsumenterna kring Max hållbarhetskampanj? -  Hur kan konsumenternas resonemang förklaras utifrån encoding/decoding perspektivet? -  Hur kan konsumenters uppfattning förklaras utifrån de teoretiska begreppen ålder och livsstil? Metod och material: En receptionsanalys i form av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Det fanns en låg förkunskap om Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen i båda fokusgrupperna. 40–50-åringarna förhöll sig kritiska till Max hållbarhetskampanj, medan 20–25-åringarna hade en positiv inställning.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala Universitet. Uppsatsen syftar till att undersöka de spänningar som kan uppstå inom ett företags hållbarhetsarbete där hållbarhet definieras utifrån tre aspekter; miljö, socialt och ekonomi. Vidare ämnar uppsatsen skapa en djupare förståelse för hur företag arbetar med dessa spänningar. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i paradoxteorin där fokus ligger på att kartlägga de spänningar som kan uppstå i anknytning till ett företags hållbarhetsarbete och strategier för att kunna bemöta dessa. Uppsatsen bygger på en fallstudie där Atea har valts som fallföretag. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget har genomförts vilket tillsammans med andra källor till empiriska data legat till grund för vidare kartläggning av fallföretaget. Studien har visat att samhälleliga förändringar kan ge upphov till spänningar inom företags hållbarhetsarbete och speciellt mellan de sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekterna i relation till den ekonomiska. Det har även framkommit hur det går att arbeta med de motsatta alternativen i spänningen genom att applicera ett paradoxperspektiv, vilket gör att ingen av aspekterna inom hållbarhet behöver prioriteras bort till förmån för en annan. Då företag tar hänsyn till båda sidor av spänningen kan konkurrensfördelar och ekonomisk lönsamhet uppnås vilket motiverar hållbarhetsarbete inom företag.

Ämnet hållbarhet diskuteras ständigt i media och medvetenheten för ett globalt samhällsansvar ökar alltmer hos både konsumenter och företag. Många svenska företag bedriver idag något slags arbete med hållbarhet samt redovisar om det på olika sätt. Dock bemöts företagens hållbarhetsrapporter med viss kritik och skepticism, då somliga anser att den bara används för att skönmåla verksamheten och att den därmed inte känns trovärdig.   I syftet att öka transparensen i företags hållbarhetsrapporter, samt göra dessa jämförbara beslutade Sveriges regering den 1 december år 2016 om ett nytt lagkrav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen. Lagkravet innebär att företag som uppfyller vissa villkor måste upplysa om specifika frågor angående deras hållbarhetsarbete. I och med lagkravet uppstår en diskussion kring vad detta får för konsekvenser. Syftet med denna studie är att undersöka vad det nya lagkravet på hållbarhetsrapportering gett för effekter och förändringar hos organisationer. Författarna ämnar att genom en kvalitativ undersökning studera hur fyra företags tidigare val och agerande inom hållbarhet samt hur deras syn på lagkravet påverkat de effekter och förändringar som lagkravet medfört. Utifrån syftet och den forskningsfråga författarna ämnar att besvara har den institutionella-, legitimitets- och intressentteorin, samt tidigare forskning inom ämnet inkluderats i studiens teoretiska referensram.   Den empiriska datan har insamlats genom intervjuer och utifrån analysen av denna indikerar det övergripande resultatet på att lagkravet inte medfört några större effekter eller några omfattande förändringar hos företagen, men de effekter och förändringar som författarna kan se är dels att hållbarhet fått en ökad uppmärksamhet i företagsledningen och styrelsen, samt att dessa fått en ökad medvetenhet om hållbarhet. Lagkravet har till viss mån medfört att hållbarhetsarbetet blivit mer integrerat i organisationernas verksamhet, att fler personer blivit involverade samt att ansvaret blivit mer utspritt. Till viss mån prioriteras rapporteringen högre då mer resurser tillsätts och arbetet med rapporten startar i ett tidigare skede samt utförs med en större noggrannhet.   Resultatet tyder vidare på att lagkravet medfört förändringar och effekter i liten utsträckning. Det tyder på att anledningen till att företagen inte ser något behov av att utvidga eller förbättra sitt arbete till följd av lagkravet är för att företagen är nöjda med sitt arbete samt anser att de idag redan arbetar i tillräcklig omfattning. Vidare indikerar resultatet på att företagens tidigare val och agerande inom området samt hur de ställer sig till lagkravet till hög grad påverkat de effekter och förändringar som kravet medfört.   Nyckelord: Lagkrav, Hållbarhetsredovisning, Effekter, Förändringar, Hållbarhetsarbete.

Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart.  Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag.  Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.

Denna uppsats tar avstamp i dagens rådande klimatkris. Det som drivit vårt arbete framåt är vårt intresse för hållbarhet samt hur det får mening och arbetas med praktiskt i en förskolekontext. Syftet med vår studie är därför att undersöka förskolors arbete med hållbarhet. Det är en kvalitativ studie som handlar om hållbarhet i förskolan med nedslag i förskollärarnas perspektiv. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som materialinsamlingsmetod söker vi förskollärarnas utsagor om vad hållbarhet är enligt de, vad de har för förhållningssätt till begreppet samt hur de arbetar med hållbarhet i barngruppen men också i verksamheten överlag. Studien tar avstamp i den didaktiska triangeln som är inom ramen för didaktikteori och utgår från forskningsfrågorna: Vad är förskollärarnas syn på hållbarhet? Hur arbetas det med hållbarhet i verksamheten? Samt Vilka svårigheter uttrycks av förskollärarna i hållbarhetsarbetet? Resultatet av studien visar på att informanterna har olika utsagor om vad hållbar är för dem, men det finns flera gemensamma nämnare. Bland annat är det främst de praktiska arbetssätten som utgör det centrala arbetet inom hållbarhet i förskolan. Det träder dock fram vissa svårigheter inom hållbarhetsarbetet som både vi som författare samt våra informanter uppmärksammar.

FN:s hållbarhetsagenda har bidragit till ökat fokus och organisationsanpassning avseende hållbarhetsarbete. Tidigare forskning har fokuserat på hållbarhetsrapportering av intressentdialoger genom GRI, men inte hur dialogerna utvecklas. Studiens syfte är således att studera hur företag praktiskt arbetar med intressentdialoger. Avsikten är att genom en fallstudie exemplifiera viktiga faktorer för intressentdialoger som bidrar till hållbarhetsmål, samt problem och möjligheter som uppstår. Utifrån teorin utformades analysmodellen med fem steg för intressentdialoger. Analysmodell och tre förväntningar användes som grund i analysen av empiriska resultat. Datainsamling inkluderade fyra intervjuer och kompletterande information från årsredovisning. Studiensresultat indikerar att de viktigaste aspekterna för intressentdialoger är relevant informationsspridning, ökat engagemang och kunskapsutveckling. Intressentdialoger erbjuder flexibilitet på lokal nivå, men måste utgå från företagets övergripande vision i hållbarhetsarbetet. Dialogerna har inslag av både struktur och tydlighet, i form av konkreta verktyg som materiality assessment, men innefattar också mer informell kommunikation.

No description available.

Collaboration is increasingly recognized as essential for addressing complex societal challenges, prompting interest in understanding its relationship with various outcomes. This paper investigates how collaboration networks and their characteristics influence sustainability efforts in Swedish municipalities. Through two comparative case studies, the research examines the existence and characteristics of networks in four Swedish municipalities. The aim is twofold: to explore if the characteristics of these networks can explain why some municipalities are more successful in their environmental sustainability performance, and to determine if these characteristics are more influential than the quantity of networks in which a municipality is engaged. While previous studies primarily focus on individual networks and their ability to generate efficient results, this study adopts a different approach by examining the context in which municipalities engage in multiple networks. The study relies on official and available online material to identify the networks and answer the empirical questions. An aggregated assessment of all networks and their characteristics has been conducted for each municipality, facilitating a comprehensive evaluation of each municipality's overall network structure and creating possibilities for useful comparisons between cases. Findings suggest that municipalities with smaller collaboration networks tend to achieve more efficient sustainability outcomes, highlighting challenges in coordination within larger networks.